tag:blogger.com,1999:blog-192240732024-03-14T05:55:17.746+01:00Vår gemensamma miljö - Kent LundgrenVår gemensamma miljöKent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.comBlogger131125tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-76669363549023730422024-01-16T22:12:00.018+01:002024-01-17T11:47:45.078+01:00Samråd rörande Hunnerup i södra Lund Detaljplan för Hunnerup 30 i Lund är på samråd mellan 6 december 2023 och 16 februari 2024 (<a href="https://lund.se/kommun-och-politik/anslagstavla/anslag/2023-12-06-detaljplan-for-hunnerup-30-samrad" target="_blank">källa</a>). Kommunen har i en <a href="https://drive.google.com/file/d/1ZfKakdx38TsvAPvav-pzTAp8BWy5aZar/view?usp=sharing" target="_blank">analys </a>kommit fram till att detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan och därmed ämnar de inte göra en <a href="https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/miljobedomningar/strategisk/" target="_blank">strategisk miljöbedömning</a> ("MKB"). De har dock gjort en <a href="https://drive.google.com/file/d/1HvCd8GSOcfJcZmbHdPfcZg0X2nWN02q_/view?usp=sharing" target="_blank">fågel</a>- och <a href="https://drive.google.com/file/d/1nD2ve1EJ6vMc_SY-TKLUD75zEmwgMEEn/view?usp=sharing" target="_blank">fladdermusinventering</a> i området. Nedan visas en bild på området, samt de <a href="https://lund.se/kommun-och-politik/anslagstavla/anslag/2023-12-06-detaljplan-for-hunnerup-30-samrad" target="_blank">samrådshandlingar </a>som lagts ut:<br /><a href="https://lund.se/stadsutveckling-och-trafik/detaljplaner-och-oversiktlig-planering/detaljplaner/samrad-och-framat/hunnerup-30" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;" target="_blank"><img border="0" data-original-height="647" data-original-width="808" height="512" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQjW4FKYG_9JZ0BQyUNZbbVX9L_Cr1LcxbgQADPc7qtFfc8XiF5A5YY5oP5CMIkoInUYZqpFY5d7Uc8IXRfNTr9SiByjTjVqRhd1syzMSyOyFmd4Gc_ySJupQ7E6XIixUpa6t1jl5UWMO9URB8XZZbOUwfoU6j2lhM4wmw1PZ2H11UUL9EktYh/w640-h512/Hunnerup_karta_och_samradshandlingar.jpg" width="640" /></a><br /><br /><br /><span><a name='more'></a></span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div>Det går att argumentera för att detaljplanen för Hunnerup i södra Lund medför en betydande miljöpåverkan och därmed bör en strategisk miljöbedömning göras, även om <a href="https://drive.google.com/file/d/1ZfKakdx38TsvAPvav-pzTAp8BWy5aZar/view?usp=sharing" target="_blank">kommunens egen utvärdering kommit fram till att påverkan inte är betydande</a>. Nedanstående text har, under samrådstiden, via den digitala tjänsten <a href="https://service.lund.se/SBK_36">https://service.lund.se/SBK_36</a>, lämnats in som synpunkt på detaljplanen för Hunnerup:</div><div><br /></div><div>En strategisk miljöbedömning innebär att miljöaspekter integreras i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Syftet är att identifiera och beskriva de effekter som en plan kan medföra för miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. </div><div><br /></div><div>Även om kommunen inte bedömer påverkan som betydande så finns det flera skäl till att göra en strategisk miljöbedömning:</div><div><br /></div><div>1. Riksintresse för kulturmiljö. Området är av riksintresse för kulturmiljövård. </div><div><br /></div><div>2. Förändrad markanvändning. Stora delar av området planeras att omvandlas från natur- och jordbruksmark till tät bostadsbebyggelse. Detta kommer att ha stor påverkan på områdets naturvärden. </div><div><br /></div><div>3. Påverkan på landskapsbild. Exploateringen innebär byggande av flerbostadshus i upp till 5 våningar. Detta kommer att påverka landskapsbilden negativt.</div><div><br /></div><div>4. Ökad trafik. 450 nya lägenheter ger betydande trafikökning vilket påverkar boendemiljön och trafiksäkerheten.</div><div><br /></div><div>5. Påverkan på naturvärden. Området hyser höga naturvärden i form av vegetation och djurliv som riskerar att påverkas negativt. Enligt <a href="https://drive.google.com/file/d/1nD2ve1EJ6vMc_SY-TKLUD75zEmwgMEEn/view?usp=sharing" target="_blank">fladdermusinventeringen </a>nyttjas området av flera arter, bland annat den rödlistade arten <a href="https://www.naturvardsverket.se/publikationer/6500/atgardsprogram-barbastell/" target="_blank">barbastell</a>. En exploatering riskerar att påverka fladdermusarterna negativt.</div><div><br /></div><div>Genom att göra en strategisk miljöbedömning ges möjlighet att identifiera åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna. Alternativa placeringar för bebyggelsen bör övervägas liksom utformning av planen för att säkerställa att tillräckliga livsmiljöer sparas. En strategisk miljöbedömning skulle ge ett helhetsgrepp och bidra till att hitta lösningar där både naturvårdens och samhällets behov kan tillgodoses.</div>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-89724597522129089592023-04-21T21:42:00.089+02:002023-09-17T13:13:45.577+02:00Nivåer för ammoniumkväve och nitratkväve som gäller efter reningsverket i Källby - LundEfter att den 4 april 2023 läst: "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-04/chockbeskedet-omojligt-att-bygga-om-kallby-reningsverk?utm_content=buffer1c785&utm_medium=lundsds&utm_source=tw&utm_campaign=bfr">Chockbesked: omöjligt att bygga om Källby reningsverk</a>", den 5 april "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-05/osakerhet-och-oro-i-lundapolitiken-efter-avloppsbeskedet">Osäkerhet och oro i Lundapolitiken efter avloppsbeskedet</a>", den 7 april: "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp">Länsstyrelsen: Höje å mår inte bra - därför blir det stopp"</a>, den 12 april: "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-12/politiska-striden-om-kallby-hardnar">Politiska striden om Källby hårdnar</a>" den 14 april: "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-14/darfor-stror-s-ledaren-inte-salt-i-m-toppens-sar">Därför strör S-ledare inte salt i M-toppen sår</a>," och den 25 april läst "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-25/vagskalen-tippar-at-sjolundas-hall">Vågskålen tippar å Sjölundas håll</a>". <br /><br />I artikeln "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp">Länsstyrelsen: Höje å mår inte bra - därför blir det stopp"</a> så framgår det att det främst är problem med höga nivåer av ammoniumkväve och nitratkväve i <a href="https://hojea.se/">Höje å</a>. Vilka nivåer?, tänkte jag, därför tog jag kontakt med Länsstyrelsen för att få reda på mer exakt vilka nivåer av ammoniumkväve och nitratkväve som Höje nu har, och vilka nivåer av ammoniumkväve och nitratkväve som "man" (frågan är vem "man" år...) kan se framför sig. (mer om <a href="http://blog.saxan-braan.se/wp-content/uploads/2015/01/forklaring_av_parametrar.pdf">"å-kemi" avseende bl a kvävenivåer i Saxån-Braån</a> i Skåne, och mer om vilka nivåer som gäller i Höje å <a href="https://hojea.se/recipientkontroll-2/">här</a>).<p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><b><br /><br /><br /></b><span></span></p><a name='more'></a><b>Från:</b><p></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">Kent L<br /><b>Skickat:</b> den 18 april 2023 18:55<br /><b>Till:</b> Länsstyrelsen Skåne <<a href="mailto:skane@lansstyrelsen.se" style="color: #1155cc;" target="_blank">skane@lansstyrelsen.se</a>><br /><b>Ämne:</b> Vilka nivåer för ammoniumkväve och nitratkväve gäller efter reningsverket i Källby?<u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">Hej, Jag har läst artikeln i Sydsvenskan den 7 april i år att <a href="https://vattenatlas.se/?zoom=10&center=13.45,55.76&ol=VE,Haro,Medlemskommuner-hvr,Avrinningsomrade_HVR&bl=mapboxcolor" target="_blank">Höje å</a> inte mår så bra efter reningsverket i Källby: <a data-saferedirecturl="https://www.google.com/url?q=https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp&source=gmail&ust=1682192278407000&usg=AOvVaw1mcqGS84nCU1tUqxl2ABg9" href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp" style="color: #1155cc;" target="_blank">https://www.sydsvenskan.se/<wbr></wbr>2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-<wbr></wbr>a-mar-inte-bra--darfor-blir-<wbr></wbr>det-stopp</a></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">Nu undrar jag, vilka nivåer på ammoniumkväve och nitratkväve som gäller idag efter reningsverket i Källby (punkt 21, Värpinge, enligt vattenatlas), och vilka nivåer får inte överskridas (enl er)?<u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgr0zJax3IVG4Hse13GQggTDomFHJkiSdVQGNWMorkbKJrMXa7GrnTrdkZ-E7ecUp7KM9Ca-avJvfhOrd4ovu8lO3CoS0vuU1QP3ccqgFFquNU4W8TAiW0SEUAmq2gc1dlED8hNWsQfxpmVWCsWGj5w84Cx7HJAG7CKave8KZB99VZMRpMmYg/s1308/Punkt21_H%C3%B6je%C3%85_punkt23_%C3%96nnerupsb%C3%A4cken_karta.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="571" data-original-width="1308" height="175" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgr0zJax3IVG4Hse13GQggTDomFHJkiSdVQGNWMorkbKJrMXa7GrnTrdkZ-E7ecUp7KM9Ca-avJvfhOrd4ovu8lO3CoS0vuU1QP3ccqgFFquNU4W8TAiW0SEUAmq2gc1dlED8hNWsQfxpmVWCsWGj5w84Cx7HJAG7CKave8KZB99VZMRpMmYg/w400-h175/Punkt21_H%C3%B6je%C3%85_punkt23_%C3%96nnerupsb%C3%A4cken_karta.jpg" width="400" /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><br /><u></u></p><u></u><p></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px; text-align: left;"><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px; text-align: left;">Mvh<br /><br /></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px 0px 12pt;">Kent L</p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px 0px 12pt;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px 0px 12pt;">Från: <span class="gmail_sendername" dir="auto"><b>S<br /></b></span>Date: fre 21 apr. 2023 kl 16:40<br />Subject: Sv: Vilka nivåer på ammoniumkväve och nitratkväve gäller efter reningsverket i Källby?<br />To: Kent</p><div class="msg-3917705195302419075"><div lang="SV" link="#0563C1" style="overflow-wrap: break-word;" vlink="#954F72"><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">Hej!<u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">I <a href="https://viss.lansstyrelsen.se/" target="_blank">VISS (Vatteninformationssystem Sverige</a>), kan du läsa mer om Vattenmyndighetens klassningar av alla vattenförekomster och parametrar.<u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">För relevant sträcka av Höje å framgår ur VISS att uppmätt halt av Ammoniumkväve vid förra klassningen, omräknat till Ammoniakkväve, låg på 1,99 µg/l. Gränsen går vid 1 µg/l som årsmedelvärde och maximalt tillåten koncentration på 6,8 µg/l. Nitratkväve låg vid förra klassningen på 3552 µg/l. Gränsen går vid 2200 µg/l som årsmedelvärde och maximal tillåten koncentration på 11 000 µg/l. Gränserna är beslutade av Havs- och vattenmyndigheten och finns i deras föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2019:25.<u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> </p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">Med vänliga hälsningar<u></u><u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"><u></u> <u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">S <u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"><u></u> <u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">Länsstyrelsen Skåne<u></u><u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">Miljöprövningsenheten<u></u><u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">205 15 Malmö<u></u><u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"> <u></u></p><div style="background-color: white; border-bottom: none; border-left: none; border-right: none; border-top: 1pt solid rgb(225, 225, 225); color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; padding: 3pt 0cm 0cm;"><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;"><b>Från:</b> Kent Lundgren <<a href="mailto:lundgren.kent@gmail.com" style="color: #1155cc;" target="_blank">lundgren.kent@gmail.com</a>><br /><b>Skickat:</b> den 26 april 2023 22:41<br /><b>Till:</b> S<br /><b>Kopia:</b> L<br /><b>Ämne:</b> Re: Vilka nivåer på ammoniumkväve och nitratkväve gäller efter reningsverket i Källby?<u></u><u></u></p></div><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"></span></p><div style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><div><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;">Hej S<u></u></p></div><div><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;"><u></u> <u></u></p></div><div><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;">Tack för svar!<u></u><u></u></p></div><div><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;"><u></u> <u></u></p></div><div><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;">Undran:<u></u><u></u></p></div><div><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;">Vilka nivåer på ammoniumkväve och nitratkväve kan ni se framför er, som gör att ni <a data-saferedirecturl="https://www.google.com/url?q=https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp&source=gmail&ust=1682715878148000&usg=AOvVaw05P93hJFntAihH24zT158n" href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp" style="color: #1155cc;" target="_blank">vill stoppa en utbyggnad av Källby reningsverk?</a><u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_9zkDLJnWoKxOUkENQtxuvPnTjfEJ1N2rF1b-RnwSGOia2nMRkNWdcMVnvJnGjRoCaypnX-htCT9Xa_7rygi71WZfsgVje10hjKdecV6AFW8R7JcpjaMOkeyAPK8_FdF0ywZ99u6yNHuVh-02Md6WCPyO2_r7jCiHnhO6pua2BsPRGvQi4Q/s743/gr%C3%A4nser_f%C3%B6r_ammoniumkv%C3%A4ve_och_nitratkv%C3%A4ve_H%C3%B6je%C3%85.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="329" data-original-width="743" height="178" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_9zkDLJnWoKxOUkENQtxuvPnTjfEJ1N2rF1b-RnwSGOia2nMRkNWdcMVnvJnGjRoCaypnX-htCT9Xa_7rygi71WZfsgVje10hjKdecV6AFW8R7JcpjaMOkeyAPK8_FdF0ywZ99u6yNHuVh-02Md6WCPyO2_r7jCiHnhO6pua2BsPRGvQi4Q/w400-h178/gr%C3%A4nser_f%C3%B6r_ammoniumkv%C3%A4ve_och_nitratkv%C3%A4ve_H%C3%B6je%C3%85.jpg" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div></div></div><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">Svar:<br /><br />Hej<u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">För att förtydliga Länsstyrelsens uttalande så har det enbart gällt hur Länsstyrelsen ställer sig till ökade tillskott av ammonium(omräknat till ammoniak) respektive nitrat till aktuell vattenförekomst då vattenförekomsten har måttlig status för ammoniak och nitrat. Grund för bedömningen från Länsstyrelsens sida bygger bl a på en dom i Mark- och miljödomstolen och som nu är uppe för överprövning i Mark- och miljööverdomstolen . En av frågorna som är uppe till prövning gäller om en klassificering av särskilt förorenande ämnen till måttlig status är att betrakta som den lägsta klassen, vilket då skulle innebär att någon ytterligare försämring inte får tillåtas.<u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">Vilka halter och mängder som VA SYD har räknat med vid en framtida utbyggnad av Källby reningsverk och vilken storleksordning ökningen innebär har Länsstyrelsen inte kännedom om. För sådan information får du vända dig till VA SYD.<u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">Med vänliga hälsningar<u></u><u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"><u></u> <u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">S</span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">Länsstyrelsen Skåne<u></u><u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">Miljöprövningsenheten<u></u><u></u></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">205 15 Malmö</span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">*********************</span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">Den 2 maj fick jag svaret från Länsstyrelsen på varför en ombyggnation vid Källby reningsverk<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp" target="_blank"> troligen inte är ok. Och det är troligen inte ok att ett ombyggt reningsverk innebär ökade utsläpp, som leder till ökade nivåer av </a></span><a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp" target="_blank">ammoniumkväve och nitratkväve i ån efter reningsverket</a>, vilket är kanske självklart som första svar från en miljömyndighet, att en verksamhet inte ökar sina utsläpp! Men varför är ingångsvärdet, utgångspunkten, att öka utsläppen vid en ombyggnation av Källby reningsverk?</p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"><br /></span></p><div class="gmail_attr" dir="ltr" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">Från: <b>S</b><br />Date: tis 2 maj 2023 kl 13:39<br />Subject: Sv: Vilka nivåer på ammoniumkväve och nitratkväve gäller efter reningsverket i Källby?<br />To: Kent Lundgren </div><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><br /></p><div class="msg4328719346138051824" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><div lang="SV" link="blue" style="overflow-wrap: break-word;" vlink="purple"><div class="m_4328719346138051824WordSection1"><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;">Hej!<u></u><u></u></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;"><u></u> <u></u></p><ol start="1" style="margin-bottom: 0cm; margin-top: 0cm;" type="1"><li class="m_4328719346138051824MsoListParagraph" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;">VA SYD efterfrågade Länsstyrelsens bedömning av ett ökat tillskott till vattenförekomsten av nitrat och ammoniak från ett framtidsscenario för Källby reningsverk. Båda ämnena är klassade till måttlig status, vilket är den lägsta klassningen och Länsstyrelsen bedömde då att ytterligare tillskott inte är tillåtligt enligt tolkning av vattendirektivet samt utifrån Vattenmyndighetens yttranden i olika tillståndsärenden i liknande frågor.</li></ol></div></div></div><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;">*****************</span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><span style="color: #1f497d;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0px;"><span face="Arial, Helvetica, sans-serif" style="background-color: white; color: #1f497d; font-size: small;">Det har även skrivits insändare i frågan, den 18 april Skriver Lunds Naturskyddsförening: "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-18/nytt-beslut-om-kallby-behover-inte-jaktas-fram" target="_blank">Nytt beslut om Källby behöver inte jäktas fram</a>"; den 20 april 2023 skriver konsulten och FNL-politikern Sven Landelius: "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-20/vem-lurar-vem-om-kallbyverkets-framtid" target="_blank">Vem lurar vem om Källbyverkets framtid</a>?", och den 1 maj skriver </span>Mia Honeth (L) Oppositionsråd, Shahad Lund (MP) Partiföreträdare, <a href="https://twitter.com/BorjeHed" target="_blank">Börje Hed</a> (FNL) Partiordförande, <a href="https://twitter.com/horrdin" target="_blank">Mattias Horrdin</a> (C) Oppositionsråd<span face="Arial, Helvetica, sans-serif" style="background-color: white; color: #1f497d; font-size: small;">: "</span><a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-05-01/oansvarigt-styre-stressar-fram-miljardbeslut" style="background-color: white; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;" target="_blank">Oansvarigt styre stressar fram miljardbeslut</a><span face="Arial, Helvetica, sans-serif" style="background-color: white; color: #1f497d; font-size: small;">"</span></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><u></u><br /></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">************************</p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small; margin: 0px;">Det är inte bra med tillförsel av kväve (och fosfor med mera...) till åar och hav. Men alla kanske inte vet vilka nivåer som är normal i vattendrag i sydvästra Skåne. Därför vill jag visa totalkvävet, mest i form av nitratkväve, i åar i sydvästra Skåne ligger kring den höga nivån 5000 µg/l enl "<a href="https://cms.trelleborg.se/wp-content/uploads/2020/06/arsrapport-sydvastra-skanes-vattendrag-2021.pdf" target="_blank">Sydvästra Skånes vattendrag 2021</a>" (sid 11):<br /><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOQ41VrTa64z4hDtypE6HSuuBjRrLnT3D-DhG0XUBXOoB5gnDX0-q0PGgSEUW-6vlLf_cIH7-1BZxWATpnkz_NwQRsQWz76GF30fay_edwdXbDuisO0x66jQlbEd3-aiGZQjGuU1z3xIzr7NRpdCSZWqsfwgezG3DW_RRxG0aVXperOQfRGg/s724/Kv%C3%A4ve_i_%C3%A5ar_i_sydv%C3%A4stra_Sk%C3%A5ne.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="724" data-original-width="652" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOQ41VrTa64z4hDtypE6HSuuBjRrLnT3D-DhG0XUBXOoB5gnDX0-q0PGgSEUW-6vlLf_cIH7-1BZxWATpnkz_NwQRsQWz76GF30fay_edwdXbDuisO0x66jQlbEd3-aiGZQjGuU1z3xIzr7NRpdCSZWqsfwgezG3DW_RRxG0aVXperOQfRGg/w360-h400/Kv%C3%A4ve_i_%C3%A5ar_i_sydv%C3%A4stra_Sk%C3%A5ne.jpg" width="360" /></a></div><br /><br /><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><br /></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><br /></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><a href="https://hojea.se/recipientkontroll-2/" target="_blank">Data för olika ämnen längs Höje å finns på www.hojea.se</a>. T ex för punkt 20 innan reningsverket, samt punkt 21 efter Källby reningsverk, och punkt 23 (Önnerupsbäcken). Det kan noteras att under januari till april 2022 är nivåerna av ammoniumkväve och nitratkväve ungefär lika höga innan reningsverket som efter! Det är från maj-december totala kvävemängderna ökar från ungefär 1500 µg/ till ungefär 3000 µg/l. Betänk då att kvävenivåerna i åar i sydvästra Skåne ligger kring den höga nivån 5000 µg/l enl "<a href="https://cms.trelleborg.se/wp-content/uploads/2020/06/arsrapport-sydvastra-skanes-vattendrag-2021.pdf">Sydvästra Skånes vattendrag 2021</a>" (sid 11), dvs kvävenivåerna efter reningsverket i Källby är lägre än i många andra vattendrag i sydvästra Skåne. Självklart bör arbetet fortsätta med att få ner kvävenivåerna under 2200 µg/l, vilket enl ovan, är den maxnivå på årsmedelvärdet som är satt.</div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><br /></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1">Vidare är det <a href="https://hojea.se/wp-content/uploads/2023/02/2022_12-Manadsrapport-Hojea.xlsx" target="_blank">år 2022 </a> höga kvävenivåer (t ex ammoniumkväve och nitratkväve) både i punkt 21 och 23. Nivåerna är till och med tidvis högre i Önnerupsbäcken som inte ligger efter Källby reningsverk (Önnerupsbäcken rinner "parallellt"):</div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhykkUDbQyCMueG0cho6TIpDew_E1fQ47ZD1EE_HVQSwzgO0s6dibiGktyslBMARhU_fsRpL4vb2etOpSQn5ajWSdhzLSIzBxyPAfHwhQQ8FZo1zIzgbENf_S2BsKhDMmfdvNbbCOz7IRuAcplx0jjV8Pi3wONOMEBHhFXWK2ck39xdmEtnkw/s968/Punkt_20uppstr%C3%B6ms_21_H%C3%B6je%C3%85_punkt23_%C3%96nnerupsb%C3%A4cken.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="656" data-original-width="968" height="271" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhykkUDbQyCMueG0cho6TIpDew_E1fQ47ZD1EE_HVQSwzgO0s6dibiGktyslBMARhU_fsRpL4vb2etOpSQn5ajWSdhzLSIzBxyPAfHwhQQ8FZo1zIzgbENf_S2BsKhDMmfdvNbbCOz7IRuAcplx0jjV8Pi3wONOMEBHhFXWK2ck39xdmEtnkw/w400-h271/Punkt_20uppstr%C3%B6ms_21_H%C3%B6je%C3%85_punkt23_%C3%96nnerupsb%C3%A4cken.jpg" width="400" /></a></div><br /><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><br /></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b><br /></b></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><b>Summering</b><br />Kommunfullmäktige i Lund beslutade o mars 2022 med stor majoritet att <a href="https://www.sydsvenskan.se/2022-03-31/klubbat-lund-spolar-malmo--kallby-blir-kvar" target="_blank">inte ansluta till reningsverket i Sjölunda i Malmö</a>. Istället fick VA Syd uppdraget att skyndsamt påbörja planeringen för fortsatt drift av reningsverket i Källby i Lund<span style="background-color: white; color: #191919; font-family: Tiempos, Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 18px; letter-spacing: -0.1px;">. </span></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><br /></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-04/chockbeskedet-omojligt-att-bygga-om-kallby-reningsverk" target="_blank">Länsstyrelsen antydde i början av april 2023 att tillstånd till ett utbyggt Källby troligen inte kan ges</a> då utsläppen kommer att öka, något som, <a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-20/vem-lurar-vem-om-kallbyverkets-framtid" target="_blank">enl Sven Landelius</a>, bygger på uppgifter som VA Syd lämnat i augusti 2022 innan närmare utredning gjorts?! Men tillståndsfrågan måste, <a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-20/vem-lurar-vem-om-kallbyverkets-framtid" target="_blank">som Sven Landelius skriver,</a> baseras på en genomarbetad utredning och miljökonsekvensbeskrivning med angivande av belastningar, reningstekniker, beräknade utsläppsvärden med mera. Det vill säga resultatet av det arbete som kommunen uppdrog åt VA Syd att skyndsamt påbörja.</div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><br /></div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><a href="https://hojea.se/recipientkontroll-2/" target="_blank">Data för olika ämnen längs Höje å </a>finns på <a href="http://www.hojea.se">www.hojea.se</a>, t ex för "punkt 20" innan reningsverket, samt punkt 21 efter Källby reningsverk, och punkt 23, Önnerupsbäcken. Det kan noteras att under januari till april 2022 är nivåerna av kväve ungefär lika höga innan reningsverket som efter! Det är från maj-december totala kvävemängderna ökar från ungefär 1500 µg/ till ungefär 3000 µg/l. Betänk då att kvävenivåerna i åar i sydvästra Skåne ligger kring den höga nivån 5000 µg/l enl "<a href="https://cms.trelleborg.se/wp-content/uploads/2020/06/arsrapport-sydvastra-skanes-vattendrag-2021.pdf">Sydvästra Skånes vattendrag 2021</a>" (sid 11). Arbetet bör fortsätta med att få ner kvävenivåerna under 2200 µg/l, vilket är årsmedelvärdets maxnivå.</div><div class="m_-5101280291208614168WordSection1"><br /></div>Den 2 maj fick jag bekräftat från Länsstyrelsen varför en ombyggnation vid Källby reningsverk<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp"> troligen inte är ok. Det är troligen inte ok att ett ombyggt reningsverk innebär ökade utsläpp, som leder till ökade nivåer av </a><a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp">ammoniumkväve och nitratkväve i ån efter reningsverket</a>, vilket kan tyckas vara ett självklart som första svar från en miljömyndighet, att en verksamhet inte ökar sina utsläpp! Men varför är ingångsvärdet, utgångspunkten, att öka utsläppen vid en ombyggnation av Källby reningsverk?</div><div lang="SV" link="#0563C1" style="overflow-wrap: break-word;" vlink="#954F72"><br /></div>Artiklar i pressen i april 2023 har haft rubriker som: "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-04/chockbeskedet-omojligt-att-bygga-om-kallby-reningsverk?utm_content=buffer1c785&utm_medium=lundsds&utm_source=tw&utm_campaign=bfr">Chockbesked: omöjligt att bygga om Källby reningsverk</a>", "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-05/osakerhet-och-oro-i-lundapolitiken-efter-avloppsbeskedet">Osäkerhet och oro i Lundapolitiken efter avloppsbeskedet</a>", "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-07/lansstyrelsen-hoje-a-mar-inte-bra--darfor-blir-det-stopp">Länsstyrelsen: Höje å mår inte bra - därför blir det stopp"</a>, "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-12/politiska-striden-om-kallby-hardnar">Politiska striden om Källby hårdnar</a>", "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-14/darfor-stror-s-ledaren-inte-salt-i-m-toppens-sar">Därför strör S-ledare inte salt i M-toppen sår</a>", "<a href="https://www.sydsvenskan.se/2023-04-25/vagskalen-tippar-at-sjolundas-hall">Vågskålen tippar å Sjölundas håll</a>".</div><div class="msg-3917705195302419075"><br /></div><span style="font-size: medium;">Ingen artikel har handlat om de koncentrationer av kväve som Länsstyrelsen den 7 april tog upp som kritiska. Är det inte dags att prata om årsmedelvärdet rörande kvävenivåerna (främst i form av ammoniumkväve och nitratkväve) efter ett ombyggt källby reningsverk kan ligga under 2200 µg/l!?</span><div class="msg-3917705195302419075"><div lang="SV" link="#0563C1" style="overflow-wrap: break-word;" vlink="#954F72"><br /></div></div>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0Trollebergsvägen 56-40, 245 61 Staffanstorp, Sverige55.7008764 13.143252955.69604001212447 13.134669831152344 55.705712787875527 13.151835968847656tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-40574324132329719482022-12-12T10:38:00.051+01:002023-01-31T16:48:34.548+01:00Potential för ny vindkraft i södra SverigeDet finns potential för ny vindkraft i södra Sverige. Ska stor mängd effekt tillföras elsystemet är det främst havsbaserad vindkraft som är möjlig att bygga i närtid. Det finns flera projekt "på gång". Några är:<div><ul style="text-align: left;"><li>"nya" <a href="https://www.eolusvind.com/wp-content/uploads/2022/06/220615_Samradsunderlag_ver3_komprimerad.pdf" target="_blank">Blekinge offshore</a> 1000 MW - 4,3 TWhel/år, </li><li><a href="https://www.eolusvind.com/projekt/havsbaserad-vind/arkona-vindkraftpark/" target="_blank">Arkona</a> 1200 MW - 5,5 TWhel/år, </li><li><a href="https://www.di.se/nyheter/lansstyrelsen-i-skane-sager-ja-till-vindkraft-for-50-miljarder/" target="_blank">Skåne Havsvindpark</a> 1500 MW - 6,5 TWh/år (<a href="https://orsted.se/havsbaserad-vindkraft/vara-projekt/skane-havsvindspark" target="_blank">karta</a>)</li><li> (jmf med ox2:s projekt <a href="https://www.ox2.com/projects/triton" target="_blank">Triton</a>, som ligger på "samma"(?) ställe som Skåne Havsvindspark)</li><li><a href="https://kustvind.se/" target="_blank">Kustvind </a>500 MW - 2 TWhel/år (<a href="https://www.google.com/maps/d/u/0/edit?mid=1QrYKr2ijVdg0WSyLPW8fQO7jqJaXHO0&ll=55.34495860151339%2C13.480851800000035&z=12" target="_blank">karta</a>),</li><li><a href="https://www.eolusvind.com/projekt/havsbaserad-vind/sjollen/" target="_blank">Sjollen</a> 300 MW - 1,3 TWhel/år, </li><li><a href="https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vindprojekt/stora-middelgrund" target="_blank">Stora Middelgrund</a> 800 MW 2,5-3,0 TWhel/år (<a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/lansstyrelsen-sager-ja-till-kattegatt-syd-men-nej-till-stora-middelgrund" target="_blank">Länsstyrelsen säger nej</a>)</li><li><a href="https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vindprojekt/kattegatt-syd" target="_blank">Kattegatt-Syd</a> (storlek något större än Stora Middelgrund - <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/lansstyrelsen-sager-ja-till-kattegatt-syd-men-nej-till-stora-middelgrund" target="_blank">Länsstyrelsen säger ja</a>)</li></ul><div><div>Siffrorna ovan kan jämföras med hela Skånes elbehov som ligger kring 13 TWh/år (<a href="https://www.regionfakta.com/skane-lan/energi/elforbrukning-per-lan/" target="_blank">källa</a>).</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF8WpFQTRhhJA0wYY0GZn9mQrq5IIpszLSkMYHG920bmsXsk9Bg7h4CLRAmBLKSv1vTXbj5uRmZQNWn5dbhsLyYW0ojW0-Slivu3JI3mfUzdA57HB0T8jFWDpEmKNxStLu6dMkF_bM9pVqZJQrtS5Yt4Ls7P8iXHAvpNFQYUCJC4d4ToIacw/s980/havsbaserad_vindkraft.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="551" data-original-width="980" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF8WpFQTRhhJA0wYY0GZn9mQrq5IIpszLSkMYHG920bmsXsk9Bg7h4CLRAmBLKSv1vTXbj5uRmZQNWn5dbhsLyYW0ojW0-Slivu3JI3mfUzdA57HB0T8jFWDpEmKNxStLu6dMkF_bM9pVqZJQrtS5Yt4Ls7P8iXHAvpNFQYUCJC4d4ToIacw/w400-h225/havsbaserad_vindkraft.jpg" width="400" /></a></div><br /><div><br /></div></div></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>
<a name='more'></a>
Det finns en bra beskrivning av ovanstående på <a href="https://skanesvindkraftsakademi.se/offshore-vindkraftsprojekt-kring-skane-just-nu/" target="_blank">Skåne vindkraftsakademis sida</a>:<br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNTlKuHmH7pUhl3ft4Mc1nro65XjA-_YYPoaoCoPDSA-vBa9evyxlScIsZh9RoKQYNaBwhIKYfBtqK4diUMtPK4XIN_BnKGqeimOAkzcs5LnhLHHhzrG2RDzRuCQj8AqBFF-cuguCS3E0SbZCv-ayl3hYADN3hA6Yqoeru9jnPk7GpO-pi1w/s710/Vindkraftsprojekt_utanf%C3%B6r_Sk%C3%A5ne.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="690" data-original-width="710" height="389" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNTlKuHmH7pUhl3ft4Mc1nro65XjA-_YYPoaoCoPDSA-vBa9evyxlScIsZh9RoKQYNaBwhIKYfBtqK4diUMtPK4XIN_BnKGqeimOAkzcs5LnhLHHhzrG2RDzRuCQj8AqBFF-cuguCS3E0SbZCv-ayl3hYADN3hA6Yqoeru9jnPk7GpO-pi1w/w400-h389/Vindkraftsprojekt_utanf%C3%B6r_Sk%C3%A5ne.jpg" width="400" /></a></div><br /><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>Arkona (1), Triton (3) och Skånes havsvindpark (1, 2 och 3!?) ligger nära varandra (gulmarkerat nedan):<br /><br /><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiD6PjIr8nHMv57Heoj7e6UA5JfRwiXMTunYNDv8VdDw3iQwx0FSRndG6aJDAWucwJDU7dFq2sExQVwfgLe4Jmf4kWAKtKn3LAn4M8sOQHzOA2RLlG_PQeIYf39yBqzPpc1dAwtvk_6vRFS5gk_-OtYy5o_5FJ5dbtkH6FcDxNrvk7rUur-yw/s783/Vindkraftsprojekt_utanf%C3%B6r_Sk%C3%A5ne_enl_Vindbrukskollen_fokus_p%C3%A5_l%C3%A4ngst_s%C3%B6derut.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="472" data-original-width="783" height="241" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiD6PjIr8nHMv57Heoj7e6UA5JfRwiXMTunYNDv8VdDw3iQwx0FSRndG6aJDAWucwJDU7dFq2sExQVwfgLe4Jmf4kWAKtKn3LAn4M8sOQHzOA2RLlG_PQeIYf39yBqzPpc1dAwtvk_6vRFS5gk_-OtYy5o_5FJ5dbtkH6FcDxNrvk7rUur-yw/w400-h241/Vindkraftsprojekt_utanf%C3%B6r_Sk%C3%A5ne_enl_Vindbrukskollen_fokus_p%C3%A5_l%C3%A4ngst_s%C3%B6derut.jpg" width="400" /></a></div><br /><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>Ännu en sammanställning över havsvindkraft i södra Sverige har gjorts av Dagens Industri: <br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTnwtzzxI7wjkS6oY4rREPvOtlapmpELGqvGuFdKncKcWKf05E0LDw3MjcUGET3U3pce3LHz0Ed35O_W-MlTBf8w5e0cf3ja6X7O7rHTit6XOHC6NldRhmEx9mAHBf5ilKT2jS_iPzMPNnpnDK3orz_rYnblnnsggd1pTXQf6ZIySBuq41zA/s769/Vindraftsprojekt_s%C3%B6dra_Sverige_enl_dagensIndustri.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="769" data-original-width="398" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTnwtzzxI7wjkS6oY4rREPvOtlapmpELGqvGuFdKncKcWKf05E0LDw3MjcUGET3U3pce3LHz0Ed35O_W-MlTBf8w5e0cf3ja6X7O7rHTit6XOHC6NldRhmEx9mAHBf5ilKT2jS_iPzMPNnpnDK3orz_rYnblnnsggd1pTXQf6ZIySBuq41zA/w332-h640/Vindraftsprojekt_s%C3%B6dra_Sverige_enl_dagensIndustri.jpg" width="332" /></a><br /><br />Det är säkert möjligt att prognostisera hur långt det är kvar för att ta fram villkor för ovanstående projekt och därmed få miljötillstånd och därmed börja en upphandling. Skåne Havsvindpark har <a href="https://www.di.se/nyheter/lansstyrelsen-i-skane-sager-ja-till-vindkraft-for-50-miljarder/" target="_blank">fått ja av Länsstyrelsen (men "tillsvidare" nej av försvaret</a>). Det är möjligt att något/några projekt inte kommer att få tillstånd (se t ex "<a href="https://raddahallandskusten.se/" target="_blank">Rädda Hallandskusten</a>"). Men i så fall är det förhoppningsvis möjligt att bilda konsensus kring när det inte är möjligt att bygga havsbaserad vindkraft. Vi har t ex säkert mycket att lära av <a href="https://twitter.com/search?q=blekinge%20offshore%20%28from%3Akentlundgren%29&src=typed_query" target="_blank">Blekinge offshore</a> som fick nej år 2016, men där det sedan har gjorts ett omtag - nu har vi "nya" Blekinge offshore på gång. Bland annat har placering och antal verk förändrats. Vi har mycket att lära av "tidigare" nej, för att kunna gå framåt.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div><br /></div><div>Nedan visas vindkraftsverk enl <a href="https://vbk.lansstyrelsen.se/" target="_blank">Vindbrukskollen</a>, och här ett försöka att sammanfatta <a href="https://drive.google.com/file/d/1jJtL_EPLn6-MEecP8dvHvg7JIQ2yHa2X/view?usp=sharing" target="_blank">de olika stegen</a> som vindkraftsprojektörer (ev) går igenom för att få upp vindkraftsverk (käla Vindbrukskollen och <a href="https://www.4coffshore.com/" target="_blank">4C Offshore</a> -<a href="https://map.4coffshore.com/offshorewind/" target="_blank">karta</a>): <br /><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8h0_1r0e8cDDtzQXFBIt8HEjBZ-cv9MiNUCJrAGo3tg-7uAaaPi2uVOLC304TuEq-tMwzkd-VghqUoqP7ZJeTNlDA4Mmg4DStQJxIzU3LdfGecgIcTVyffFd-lg1-4eI4xgKuxldi_gyPu2ETZNARlWC_daWBFfe1O95YjkocFq_YbG1yHQ/s937/Vindkraftsprojekt_utanf%C3%B6r_Sk%C3%A5ne_enl_Vindbrukskollen.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="774" data-original-width="937" height="330" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8h0_1r0e8cDDtzQXFBIt8HEjBZ-cv9MiNUCJrAGo3tg-7uAaaPi2uVOLC304TuEq-tMwzkd-VghqUoqP7ZJeTNlDA4Mmg4DStQJxIzU3LdfGecgIcTVyffFd-lg1-4eI4xgKuxldi_gyPu2ETZNARlWC_daWBFfe1O95YjkocFq_YbG1yHQ/w400-h330/Vindkraftsprojekt_utanf%C3%B6r_Sk%C3%A5ne_enl_Vindbrukskollen.jpg" width="400" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-1022868536980439552022-09-22T17:02:00.032+02:002022-09-23T14:17:02.244+02:00Samråd - MKB - Tetra PakTetra Pak ansöker 2022 frivilligt om (miljö)tillstånd enligt <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808#K9" target="_blank">9 kap miljöbalke</a>n. "<a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view" target="_blank">Underlag för avgränsningssamråd</a>" (UAS) per 22-06-22, låg som underlag för ett avgränsningssamråd torsdag den 22 sept 2022 (se mer om avgränsningssamråd i <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808#K6" target="_blank">6 kap</a>. 29-32 § miljöbalken).<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWZi23HIeO8T5udz4NoKMxGcq_6peBcI_pyVHV225HiSuoOyC8-fspbNsi1ze65Az6EdqgXCFpnzqrt2qePnTi7Ao-TqsICNPKORPbGQHbWm7e9X74NCUuFzzgpS_mchaCMpvT8FZE4TzHpI-cS3C6uSXbxpKKaew-ZdyerYD7NVAsMf8CNw/s745/underlag_for_avgransningssamrad_Tetra_Pak.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="745" data-original-width="621" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWZi23HIeO8T5udz4NoKMxGcq_6peBcI_pyVHV225HiSuoOyC8-fspbNsi1ze65Az6EdqgXCFpnzqrt2qePnTi7Ao-TqsICNPKORPbGQHbWm7e9X74NCUuFzzgpS_mchaCMpvT8FZE4TzHpI-cS3C6uSXbxpKKaew-ZdyerYD7NVAsMf8CNw/w334-h400/underlag_for_avgransningssamrad_Tetra_Pak.jpg" width="334" /></a></div><br /><div><br /></div><div>"
<a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view" target="_blank">Underlag för avgränsningssamråd</a>" är en produkt som tas fram innan en färdig MKB (miljökonsekvensbeskrivning).
Det framfördes på första samrådet dem 22 sept att det borde vara ett samråd (även) när MKB:n är färdig. </div><div><br />
<a name='more'></a>
</div><div>Det står kortfattat i inledningen till "<a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view" target="_blank">UAS</a>" att Tetra Pak gjorde en ansökan om nytt tillstånd redan 2012 som de fick avslag på 2019.
Därför gör de ett nytt "försök" nu 2022. </div><div><br /></div><div>Det framgår inte tydligt vad som var "problemet" i 2012 års ansökan, men troligen var det utsläpp till luft av ammoniak från kylanläggningen, utsläpp av processvatten förorenat med livsmedel samt kemikaliespill (vilket listas under punkt 6.14.1.2 i "<a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view" target="_blank">UAS</a> - Identifierade risker", sid 30). Utsläpp av ammoniak har nu reducerats med ung 90 % genom ny alternativ utformning av kylanläggning (vilket listas under punkt 6.14.2 i "<a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view" target="_blank">UAS- Ansökt verksamhet</a>", sid 31). </div><div><br /></div><div>Jag kan inte utläsa i "<a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view" target="_blank">UAS</a>" hur Tetra Pak bättre ska ta hand om processvatten (förorenat med livsmedel), samt kemikaliespill. </div><div><br /></div><div>Tetra Pak använder ungefär 260 000 kubikmeter vatten per år (rubrik 6.7 - "vattenförsörjning", <a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view" target="_blank">sid 20</a>). De avser att minska vattenanvändningen med 50 % till 2030. De beskriver utsläpp till vatten i punkt <a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view">6.10</a>, bl a att utsläpp till kommunal ARV är drygt 200 000 kubikmeter per år. Det framgår att dagvatten kan svämma över i "<a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view" target="_blank">Sårbarhet för klimatförändringar" (sid 29</a>). </div><div><br /></div><div>I punkt 6.10.1.3 (sid 24) beskrivs "befintliga och planerade skyddsåtgärder [avseende vatten], bl a att det finns 20 olje- och fettavskiljare. I MKB:n (I <a href="https://drive.google.com/file/d/14_v1gfHmwzRlsBHk3KJQGCDNkZWXdqk6/view" target="_blank">UAS sid 24-26</a>) berättar Tetra Pak om hur de hanterar och använder vatten (dagvatten och spillvatten). Jag tycker jag dock de på ett bättre sätt skulle kunna ta hand om spillvatten och dagvatten. De "erkände" på mötet den 22 sept 2022 att det är möjligt för 6,5 miljoner kronor kan införskaffa ett eget "reningsverk" så att de själva renar spillvattnet (och dagvattnet?) till drickbart vatten!? Det skulle kunna vara ett krav för att få tillstånd...</div>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-71270485795531372292022-09-20T21:31:00.018+02:002022-09-21T08:50:55.199+02:00Vad ska man oroa sig mest över?<p>Numera har jag svårt att bestämma mig för vad jag ska oro mig mest över. <br /><br />Är det:
</p>
<p><a href="https://www.forskning.se/2020/10/19/global-klimatpaverkan-om-arktis-permafrost-tinar/"
target="_blank">Permafrost som tinar</a>, eller
</p>
<p><a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/amazonas-regnskog-varfor-ska-vi-bry-oss-om-den/" target="_blank">Amazonas </a>
som når sin "<a href="https://twitter.com/search?q=%23tippingpoint%20(from%3Akentlundgren)&src=typed_query" target="_blank">tipping point</a>", eller
</p>
<p><a href="https://www.su.se/2.1275/profilomr%C3%A5den/klimat-hav-och-milj%C3%B6/f%C3%B6rsvagning-av-golfstr%C3%B6mmen-kan-leda-till-mycket-varma-somrar-i-europa-1.383244" target="_blank">Golfströmmen "bryts"</a>,
når sin "<a href="https://pca.st/dijibnbf" target="_blank">tipping point</a>", eller
</p>
<p><a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/korallrev-ett-livsviktigt-ekosystem-under-hot/" target="_blank">Korallerna som försvinner,</a> eller
</p>
<p><a href="https://www.wwf.se/stoppa-utrotningen/" target="_blank">Artutrotningen</a>, eller
</p>
<p><a href="https://unicef.se/fakta/vatten-och-sanitet" target="_blank">Brist på rent sötvatten,</a> eller</p><p><a href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/miljofororeningar/organiska-miljogifter/" target="_blank">Spridning av gifter</a>.
</p>
<a name='more'></a>
<p>Eller vad...?</p><p><br /></p>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-66659670726442073312022-09-14T12:09:00.026+02:002022-09-15T10:35:07.506+02:00Lönsamhet för 4 MW vindkraftverkLönsamhet för 4 MW vindkraftverk kan räknas ut med <a href="https://docs.google.com/spreadsheets/d/1mpdXLRknRO8vfQEzeCByqYeB5bVRuyWXRBKOR_eyZl0/edit?usp=sharing" target="_blank">denna kalkyl</a>. Nedan ser ni en del av kalkylarket. Lättast för att se helheten och kunna ändra <span style="background-color: yellow;">indata (gulmarkerat)</span> är att klicka<a href="https://docs.google.com/spreadsheet/ccc?key=0Am12xPIlWhIhdC0tOTROMkxBU1JOUFdWdUpocE5CaVE&usp=sharing" target="_blank"> här och öppna upp hela kalkylarket</a>.<br />
<br />
<!--Lönsamhet för4 MW vindkrafverk:<br>-->
<iframe frameborder="0" height="300" src="https://docs.google.com/spreadsheets/d/e/2PACX-1vTTGcmgqS4hXyg5La8NN2vg0B3U3Y_dVFUkRBQ82P6O0jW65sWPIFW5AvxpFiZfDHoZis9Ea3DwsmHg/pubhtml?gid=702234592&single=true&widget=true&headers=false" width="500"></iframe>
<br />Ovanstående vindkraftskalkyl finns även <a href="https://kentlundgren.se/miljo/energi/vindkraftsekonomi.html" target="_blank" title="Vindkraftskalkyl">
redovisad på hemsidan</a>.<div> <br />
Samma kalkylstruktur som ovan har använts i ekonomisk kalkyl för <a href="https://kentlundgren.se/miljo/energi/karnkraftsekonomi.html" target="_blank">kärnkraft</a>.<br />
<a name='more'></a> <br /><a href="https://kentlundgren.blogspot.com/2014/01/lonsamhet-for-stora-3-mw-vindkraftverk.html" target="_blank">Jämför med en äldre uträkning för ett 3 MW från 2014</a><!--Nedan en fråga hur stor lönsamheten är för stort (3 MW) vindkraftverk mätt i internränta (den ränta man får på investeringen). När ni svarat ser ni rätt svar och vad andra svarat:<br />
<iframe frameborder="0" height="500" marginheight="0" marginwidth="0" src="https://docs.google.com/forms/d/1mWFLnu3r-UDhm-fAWOKx_VEf4AWo2hVuAVOg4EQuYY8/viewform?embedded=true" width="500">Läser in...</iframe>-->
<br />
<br />
Nedan mer <a href="https://docs.google.com/spreadsheet/ccc?key=0Am12xPIlWhIhdFpyWFR5aVA2YmNYSzBVOV85OFJfTEE&usp=drive_web#gid=8" target="_blank">gamla nyckeltal för vindkraft i Sverige 2012, 2013</a>:
</div>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-67651381167940655322022-09-05T17:38:00.052+02:002022-10-04T21:52:35.666+02:00Kommande stora vindkraftsprojekt<p>I <a href="https://vbk.lansstyrelsen.se/" target="_blank">vindbrukskollen </a>ser man bl a <a href="https://docs.google.com/spreadsheets/d/1qP2e78uY1-6jv5fauPCHn52wH0alVhdc/edit?usp=sharing&ouid=106846849554681341389&rtpof=true&sd=true" target="_blank">data kring kommande stora vindkraftsprojekt</a>. Se även denna <a href="https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2022/05/Sammanstallning-over-planerad-havsbaserad-vindkraft-2022-05-03-1.pdf" target="_blank">rapport </a>från 2022 om havsbaserad vindkraft (<a href="https://svenskvindenergi.org/komm-fran-oss/67-twh-havsbaserad-vindkraft-i-tillstandsprocesser" target="_blank">notis </a>om detta). Ser man "bara" till de som planeras till havs, i "<span style="background-color: #fcff01;">Sveriges ekonomiska zon"</span>, får man följande tabell (klicka på bilden för att kunna se):<br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbrJ0D4v_bjgf2bF_QswDuONc67lHarAyudBbGguUJeAYmTgipeVVQXKdewyvUtv0GaLFXiYskrFEF_OIn1Ti2dC3hNVNUGRGgkaGn3AOHoLqktIRoD9oI1BL8ZOtjglUeDyx9qITLOAquYnpTim4l0p9jnOxK6SQjTaUnov07nGY5mWLzxA/s1750/Stora_vindkraftsprojekt_till_havs_220905.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="608" data-original-width="1750" height="139" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbrJ0D4v_bjgf2bF_QswDuONc67lHarAyudBbGguUJeAYmTgipeVVQXKdewyvUtv0GaLFXiYskrFEF_OIn1Ti2dC3hNVNUGRGgkaGn3AOHoLqktIRoD9oI1BL8ZOtjglUeDyx9qITLOAquYnpTim4l0p9jnOxK6SQjTaUnov07nGY5mWLzxA/w400-h139/Stora_vindkraftsprojekt_till_havs_220905.jpg" width="400" /></a></div><br /><br /><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div>
<p>Man kan se att det är 21 stycken projekt som nio stycken verksamhetsutövare har på gång enligt ovan. Det är som sagt 21 projekt med totalt 3273 stycken vindkraftsverk, där vart och ett beräknas producera drygt 63 GWh el per år per verk i medeltal. <span style="background-color: #04ff00;">Totalt 207 TWh/år!</span></p><br />
<a name='more'></a>
<!--https://www.w3schools.com/howto/howto_js_read_more.asp
function myFunction() {
var dots = document.getElementById("dots");
var moreText = document.getElementById("more");
var btnText = document.getElementById("myBtn");
if (dots.style.display === "none") {
dots.style.display = "inline";
btnText.innerHTML = "Read more";
moreText.style.display = "none";
} else {
dots.style.display = "none";
btnText.innerHTML = "Read less";
moreText.style.display = "inline";
}
}
<button onclick="myFunction()" id="myBtn">Read more</button>-->
<!--<details>
<summary>Visa texten</summary> <p>
<br>-->
<p>För att veta något om framtiden, kan vi titta bakåt till 2010, för att se hur utvecklingen varit de senaste tolv åren:</p>
<p>
</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFByBZgctgTRgzjLh8wBQrx3cCm9lSYhmR_dt8-7DlVO0DeVNx1Gcl-_PG7v6Wl6GzKLVAFMtjrn7ckadztVkxi8fDUsOJkvx6l0_MKD9Uuxqx3FLCja2amh5fr40pspkW9yjAdDT8bXppfGhDXpaUxt9QyQOlozcIsRn5jJDuNp0-7SUsaQ/s703/Vindkraftens_teknikutveckling_2010_2022.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="405" data-original-width="703" height="230" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFByBZgctgTRgzjLh8wBQrx3cCm9lSYhmR_dt8-7DlVO0DeVNx1Gcl-_PG7v6Wl6GzKLVAFMtjrn7ckadztVkxi8fDUsOJkvx6l0_MKD9Uuxqx3FLCja2amh5fr40pspkW9yjAdDT8bXppfGhDXpaUxt9QyQOlozcIsRn5jJDuNp0-7SUsaQ/w400-h230/Vindkraftens_teknikutveckling_2010_2022.jpg" width="400" /></a></div><br /><br /><br /><p></p><br />
<br />
<br />
<p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p> Samma data i en annan utformning, där antalet fullasttimmar framkommer. Sätter vi in den antagna elproduktionen om <span style="background-color: #04ff00;">207 TWh per år till havs (i Sveriges ekonomiska zon)</span> och antar 4000 fullastimmar så ser vi att den installerade totala effekten är drygt 50 GW vindkraft:</p>
<p>
</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwZUqppd6GOfWWIjz4WS7saEEmossPrEPGnfUHCMSS2VaL3J_oKW3UhNqkbnUl3G0tfkIAE_9TPFw_Wg5Rsvy7dtAxzyD4JL0yqkYVdJPQcIQWr0nj7H2-1uk9UhoZMjWK_mv-YWJ2ibkAA9w4nqpj_lR2oOi1Ou1uAo91qjB0EzzG6ffJ5w/s517/Vindkraftens_teknikutveckling_2010_2022_fullasttimmar.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="259" data-original-width="517" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwZUqppd6GOfWWIjz4WS7saEEmossPrEPGnfUHCMSS2VaL3J_oKW3UhNqkbnUl3G0tfkIAE_9TPFw_Wg5Rsvy7dtAxzyD4JL0yqkYVdJPQcIQWr0nj7H2-1uk9UhoZMjWK_mv-YWJ2ibkAA9w4nqpj_lR2oOi1Ou1uAo91qjB0EzzG6ffJ5w/w400-h200/Vindkraftens_teknikutveckling_2010_2022_fullasttimmar.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<p>I slutet av 2021 hade vi 4754 vindkraftverk, med <a href="https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2022/Ny-statistik-visar-pa-okad-installationstakt-vindkraft/" target="_blank">12,1 GW installerad vindkraftsel</a>, som år 2020 och år 2021 producerade kring 27 TWh per år (<a href="https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2022/Ny-statistik-visar-pa-okad-installationstakt-vindkraft/" target="_blank">källa</a>):</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinUobYc07SVTqZVRXBV8E6PAkEg2q6AN0Sgkmfug4g7RE68nrw2pXJAS7Gxg0BojP1o098xg93Pym1_BfkbNIZGQGAAte2ALKnJEujp2rjpNw5UOfbGlt2OPmALwXobr0LMYtk159jz2QfVsibjiGlWY85wLmW2hgt0xkZGR7dZ4WRuslwFA/s1594/antal_vindkraftverk_installerad_effekt_och_produktion_GWh_2010_2021.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="En del minns kanske att Kungliga vetenskapsakademin (KVA) sa 2012 att Svenska elenergisystemet max skulle klara 10 TWh vindel per år." border="0" data-original-height="863" data-original-width="1594" height="216" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinUobYc07SVTqZVRXBV8E6PAkEg2q6AN0Sgkmfug4g7RE68nrw2pXJAS7Gxg0BojP1o098xg93Pym1_BfkbNIZGQGAAte2ALKnJEujp2rjpNw5UOfbGlt2OPmALwXobr0LMYtk159jz2QfVsibjiGlWY85wLmW2hgt0xkZGR7dZ4WRuslwFA/w400-h216/antal_vindkraftverk_installerad_effekt_och_produktion_GWh_2010_2021.jpg" title="En del minns kanske att Kungliga vetenskapsakademin (KVA) sa 2012 att Svenska elenergisystemet max skulle klara 10 TWh vindel per år." width="400" /></a></div><br /><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><br /><br />Hittills under år 2022, januari till och med augusti, har vindkraften producerat just över 22 TWh. <a href="https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2022/07/Statistics-and-forecast-wind-power-Sweden-Q2-2022-1.pdf">Svensk Vindenergis prognos</a> pekar mot att vindkraften kommer att producera ca 35 TWh år 2022, vilket är en ökning med ca 8 TWh från år 2021 (<a href="https://svenskvindenergi.org/komm-fran-oss/basta-augustimanaden-i-den-svenska-vindkraftshistorien" target="_blank">källa</a>).<br /><p>En del minns kanske att Kungliga vetenskapsakademin (KVA) sa 2012 att Svenska elenergisystemet max skulle klara 10 TWh vindel per år (<a href="https://supermiljobloggen.se/nyheter/%EF%BB%BFkompetensen-hos-kungliga-vetenskapsakademien-ifragasatts-igen/" target="_blank">källa</a>).</p><p>Andel el per elområde (<a href="https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2022/Ny-statistik-visar-pa-okad-installationstakt-vindkraft/" target="_blank">källa</a>):</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgS0zr_QtpTlAJEbFWfV1hGVq45jyeZ1nsSqqkE49n_RnvOCxDRSgDWk8-WKycAKnSkulge_6RRpjp4S4ZvoCq-aq200Ejj8T_iYXv5Yf2qk-1c-TXUW4jOu9rmG3RFqv2VF96ZGIz0byQxfdks9ROvp16n0Fjmfazl2IxPDrbcJA2g4E3djw/s594/andel_vindproduktioin_per_elomr%C3%A5de_2010_2021.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="360" data-original-width="594" height="243" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgS0zr_QtpTlAJEbFWfV1hGVq45jyeZ1nsSqqkE49n_RnvOCxDRSgDWk8-WKycAKnSkulge_6RRpjp4S4ZvoCq-aq200Ejj8T_iYXv5Yf2qk-1c-TXUW4jOu9rmG3RFqv2VF96ZGIz0byQxfdks9ROvp16n0Fjmfazl2IxPDrbcJA2g4E3djw/w400-h243/andel_vindproduktioin_per_elomr%C3%A5de_2010_2021.jpg" width="400" /></a></div><br /><p><br /></p><span><!--more--></span><span><!--more--></span><span><!--more--></span><span><!--more--></span><span><!--more--></span>
Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0Lund, Sverige55.7046601 13.191007327.394426263821153 -21.965242699999997 84.014893936178851 48.3472573tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-53322840557514278922022-08-29T11:04:00.019+02:002022-08-29T13:07:45.595+02:00Mat och miljöKursen <a href="https://www.umu.se/utbildning/kursplan/2kn037/" target="_blank">Mat och miljö</a> (<a href="https://www.umu.se/utbildning/kurser/mat-och-miljo2/" target="_blank">alt</a>), hänvisar till tre program kring "<a href="https://www.svtplay.se/video/31785295/sa-orsakade-vi-klimatkrisen" target="_blank">Så orsakade vi klimatkrisen</a>", t ex <a href="https://www.svtplay.se/video/31795195/sa-orsakade-vi-klimatkrisen/sa-orsakade-vi-klimatkrisen-sasong-1-avsnitt-3" target="_blank">avsnittet om vattnet</a>. Just hur vattnet håller på att ta slut visas även med all tydlighet även i "<a href="https://www.svtplay.se/video/31766658/dagen-da-vattnet-tar-slut" target="_blank">Dagen då vattnet tar slu</a>t".<div><br /></div><div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjxSPv7kiUGR3u07KAc6vRufDcDKF8OT2FiH93LqEynYHSB9eBKAbihDqq7u893Azqik3gn0AkOo9RXf8XZS05Mn8PEhp9HPDKCle5xeTRCAhvuP-xEFYhXerkh0EMeQc2vHXYmVW7jbdMoQvuiQM9dupWHbHDtkPcabXVpXdgebNKtpNzzA/s850/S%C3%A5OrsakadeViKlimatkrisen.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="Programmet: "Planet under press"" border="0" data-original-height="525" data-original-width="850" height="248" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjxSPv7kiUGR3u07KAc6vRufDcDKF8OT2FiH93LqEynYHSB9eBKAbihDqq7u893Azqik3gn0AkOo9RXf8XZS05Mn8PEhp9HPDKCle5xeTRCAhvuP-xEFYhXerkh0EMeQc2vHXYmVW7jbdMoQvuiQM9dupWHbHDtkPcabXVpXdgebNKtpNzzA/w400-h248/S%C3%A5OrsakadeViKlimatkrisen.jpg" title="Programmet: "Planet under press"" width="400" /></a></div><div>
<p>
Och texter som: Neuman. N., Marschall. M. <a href="https://drive.google.com/file/d/1qMA_NsYrXba2HRTKsyMHblheWRVOnw6h/view?usp=sharing" target="_blank">Matkonsumtion och klimatförändringar </a>i Neuman. N. (Red) <a href="https://www.adlibris.com/se/bok/mat-och-atande---sociologiska-perspektiv-9789144131672" target="_blank">Mat och ätande</a>, Sociologiska perspektiv. 2019. Studentlitteratur. Kap. 16. </p></div></div>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0Lund, Sverige55.7046601 13.191007327.394426263821153 -21.965242699999997 84.014893936178851 48.3472573tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-59959755227949169872021-09-11T11:01:00.035+02:002022-09-06T17:43:30.601+02:00Lennart Bengtsson<p>Nedan visas <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Lennart_Bengtsson_(meteorolog)" target="_blank">Lennart Bengtsson </a>tankar kring hur klimatet kommer att förändras. Jag tittade på nedanstående två filmer efter jag läst artikeln: "<i><a href="https://kvartal.se/artiklar/undergangen-ar-inte-nara/" target="_blank">Klimatforskarens råd till generation Greta</a></i>". Bengtsson skrev vidare 2019 skrev boken: "<a href="https://www.adlibris.com/se/bok/vad-hander-med-klimatet-9789188729262" target="_blank">Vad händer med klimatet?</a>" </p><p>I videon nedan diskuteras till att börja med hur stor höjning av medeltemperaturen blir vid en fördubbling av koldioxidhalten (från 280 ppm till 560 ppm). Den direkta effekten är, enl de flesta 1,3 grader (även enl Lennart Bengtsson). Sen blir det dessutom, enl de flesta, en indirekt förstärkningseffekt med upp till 3 ggr (dvs att det skulle bli en ökning av medeltemp 3,9 grader). </p><p>Det som är osäkert är om det blir en förstärkningseffekt med 3 ggr, kanske "bara" blir 2 ggr, (dvs att det skulle bli en ökning av medeltemp 2,6 grader). Vad förstärkningseffekten blir, beror, enl Lennart Bengtsson, hur "det blir med molnen" (vilka moln som "tillkommer", och på vilka höjder), samt hur mycket värme tas upp av haven.<br /></p><p>50 min in i videon ovan så talar Lennart Bengtsson om <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Milankovi%C4%87-cykler" target="_blank">Milanković-cykler</a>, vilket bl a gör att det var ett par grader varmare för 5000 - 6000 år sedan. Lennart Bengtsson verkar inte alls orolig att golfströmmen inte kommer "fungera" inom överskådlig tid (i slutet av nedanstående video).</p>
<iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/aPeSP6O8OHg" title="YouTube video player" width="560"></iframe> <div><br /></div><span><a name='more'></a></span><div><br /></div><div>Nedan del två i serien om "<i>L</i><span color="var(--ytd-video-primary-info-renderer-title-color, var(--yt-spec-text-primary))" face="Roboto, Arial, sans-serif" style="background-color: #f9f9f9; font-size: var(--ytd-video-primary-info-renderer-title-font-size, var(--yt-navbar-title-font-size, inherit));"><i>ennart Bengtsson expert på klimat o allt som rör ämnet, Förmodligen Europas mest meriterade.</i>..". Nedan pratar Bengtsson o</span>m <a href="https://www.metoffice.gov.uk/weather/learn-about/weather/oceans/el-nino" target="_blank">El Niño och La Niña</a>, de cykler om ca 4 år där det globalt blir varmare resp svalare. Huruvida det är El Niño eller La Niña påverkar även antalet (och styrkan?) orkaner som bildas över Atlanten. Lennart Bengtsson är dock <a href="https://www.svd.se/stormar-orsakas-av-skillnader-i-temperaturen" target="_blank">skeptisk till att antalet stormar kommer att öka,</a> Bengtsson tar upp naturkatastrofer, som extremt väder, 45-55 min in i videon. Bengtsson är som sagt inte orolig över antalet orkaner kommer att öka (möjligen blir de kraftiga orkaner kraftigare i framtiden). [Jag har skrivit om naturkatastrofer, som extremt väder, <a href="http://kentlundgren.blogspot.com/2017/10/naturkatastrofer.html" target="_blank">här </a>och <a href="https://drive.google.com/file/d/0B212xPIlWhIhZHVqa2pGempVeGc/view?resourcekey=0-cIWfm0iBvdQ1i8BDtoy7zg" target="_blank">här - </a><a href="https://drive.google.com/file/d/0B212xPIlWhIhZHVqa2pGempVeGc/view?resourcekey=0-cIWfm0iBvdQ1i8BDtoy7zg" style="font-style: italic;" target="_blank">Klimatförändringar i nutid och geologisk tid</a>) (utifrån <a href="https://www.cred.be/" target="_blank">CRED </a>förträffliga statistik över just naturkatastrofer)]. 45 minuter in i videon nedan framkommer att Bengtsson inte alls är orolig för ökade metanutsläpp, i t ex Sibirien (jämför med ökade utsläpp av koldioxidutsläpp)</div><div><i> </i></div><div><span color="var(--ytd-video-primary-info-renderer-title-color, var(--yt-spec-text-primary))" face="Roboto, Arial, sans-serif" style="background-color: #f9f9f9; font-size: var(--ytd-video-primary-info-renderer-title-font-size, var(--yt-navbar-title-font-size, inherit));"><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/4Kmv__A-Y-Y" title="YouTube video player" width="560"></iframe> </span></div><div><br /></div><div>Temperaturen har sjunkit under 60 miljoner år, säger Lennart Bengtsson i programmet ovan. Med andra ord var det mycket varmare när dinosaurierna levde, vilket undertecknad har skrivit om <a href="http://kentlundgren.blogspot.com/2012/11/hade-dinosaurierna-de-hett-om-oronen.html" target="_blank">här</a>. </div><div><br /></div><div>Lennart är skeptisk till att mänskligheten kan stoppa den "extra" uppvärmningen till 1,5 grader. Vi kommer oundvikligen närma sig 600 ppm koldioxid i atmosfären. Det är inte så farligt att medeltemperaturen ökar, speciellt inte att medeltemperaturen ökar mer på nordliga breddgrader. Bengtsson menar att vi är överdrivet orolig för förändringar (som t ex en ökning av medeltemperaturen på jorden). </div><div><br /></div><div>Lennart Bengtsson menar att vi bör vara mer rädda för oväntade katastrofer, som t ex mkt stora vulkanutbrott, som kommer <i>sänka</i> medeltemperaturen på jorden. Bengtsson tar även andra katastrofer som mkt stora utbrott på solen. Bengtsson för fram att vi inte alls är förberedd på denna typ av katastrofer. <br /><br /></div><div>Till slut, det kan vara en utmaning att förhålla sig till Lennart Bengtssons tankar kring framtida klimatförändringar (och antal och styrka i <a href="https://drive.google.com/file/d/0B212xPIlWhIhZHVqa2pGempVeGc/view?resourcekey=0-cIWfm0iBvdQ1i8BDtoy7zg" target="_blank">framtida naturkatastrofer</a>). Jag har dock redan 2010 formulerat det som "<i><a href="https://kentlundgren.blogspot.com/2010/09/en-okad-vaxthuseffekt-maste-begransas.html" target="_blank">En ökad växthuseffekt måste begränsas - innan nästa istid</a></i>".</div><div><br /></div><div><br /><span color="var(--ytd-video-primary-info-renderer-title-color, var(--yt-spec-text-primary))" face="Roboto, Arial, sans-serif" style="background-color: #f9f9f9; font-size: var(--ytd-video-primary-info-renderer-title-font-size, var(--yt-navbar-title-font-size, inherit));"><div><br /></div></span></div>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0Lund, Sverige55.7046601 13.191007327.394426263821153 -21.965242699999997 84.014893936178851 48.3472573tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-20932722438557351882021-08-31T16:08:00.041+02:002023-01-26T17:36:27.001+01:00Önnerupsprojektet<p>Tre stycken vindkraftsverk är sedan 2010 tänkta att sättas upp i Önnerup (mellan Lund och Bjärred). Projektet kallas ibland för "<a href="https://twitter.com/kentlundgren/status/1432691795000020996/photo/1" target="_blank">Önnerupsprojektet</a>" och finns bl a <a href="https://lomma.se/download/18.5ba4515b158e0e99e0422c80/1488815415728/2016-10-25.pdf" target="_blank">beskrivet utförligt av Lomma kommun, där det blev avslag 25 okt 2016</a>. Processen fick även avslag den <a href="https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/markochmiljooverdomstolen/avgoranden/2018/p-8280-17.pdf" target="_blank">9 nov 2018 i MÖD, ärende P 8280-17</a>. </p>
<a name='more'></a>
<p>Hovrättsrådet Roger Wikström var dock skiljaktig i MÖD dom per den 9 nov 2018:</p><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-ggtB-2sL6AQ/YYmes-O_GiI/AAAAAAABeAc/aP12L9QsnIkW-fEWKvYlXnNSNLUbYabEQCLcBGAsYHQ/s692/181109_MOD_Onnerupsprojektet.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="Hovrättsrådet Roger Wikström var dock skiljaktig MÖD dom den 9 nov 2018:" border="0" data-original-height="526" data-original-width="692" height="304" src="https://1.bp.blogspot.com/-ggtB-2sL6AQ/YYmes-O_GiI/AAAAAAABeAc/aP12L9QsnIkW-fEWKvYlXnNSNLUbYabEQCLcBGAsYHQ/w400-h304/181109_MOD_Onnerupsprojektet.jpg" title="Hovrättsrådet Roger Wikström var dock skiljaktig MÖD dom den 9 nov 2018:" width="400" /></a></div><p><br /><br /></p><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><p><a href="http://vastanby.se/vindkraftsprojekt/" target="_blank">Västanby </a>och <a href="https://www.gulliksson.se/" target="_blank">Gulliksson advokatbyrå</a> har drivit ärendet vidare och fått en dom (<a href="https://drive.google.com/file/d/1Oie1bI-Vea-cnSG5RHb3xogrbvaxLBju/view?usp=sharing" target="_blank">P 14634-20</a>) per 2022-01-27 som, som jag tolkade det, <a href="https://www.domstol.se/mark--och-miljooverdomstolen/mark--och-miljooverdomstolens-avgoranden/2022/107491/" target="_blank">sa ok till vindkraftsverken</a> (lägre instans måste dock åter ta sig an ärendet och de måste också säga ok!?). Mer om att <a href="https://skanesvindkraftsakademi.se/avgorande-dom-rorande-vindkraftsproduktion-pa-brukningsvard-jordbruksmark/" target="_blank">Västanby AB i slutet av januari 2022 fick rätt i en dom från mark- och miljööverdomstolen</a> (<a href="https://www.domstol.se/mark--och-miljooverdomstolen/mark--och-miljooverdomstolens-avgoranden/2022/107491/" target="_blank">dom i MÖD:s mål P 14634-20</a>).<br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggF-EWENI5cyo3aN_bRR0kkpvvfolN35m6CmOvCOxYsP98jkQYq2J30hCYNKPzKACDP0wNTd4D2Eznu_wK7uNaSa8LXANTWgpsyhHv19PntmL4RQkbHp13TVhLFTvP3eRbneTrEz5kpV1eCNR2P3FS7St1mBLmvnjRXs30oDFxd14sCFjZ8w/s1025/2022_ok_att_bygga_tre_vindkraftsverk_i_Lomma.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="1025" height="450" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggF-EWENI5cyo3aN_bRR0kkpvvfolN35m6CmOvCOxYsP98jkQYq2J30hCYNKPzKACDP0wNTd4D2Eznu_wK7uNaSa8LXANTWgpsyhHv19PntmL4RQkbHp13TVhLFTvP3eRbneTrEz5kpV1eCNR2P3FS7St1mBLmvnjRXs30oDFxd14sCFjZ8w/w640-h450/2022_ok_att_bygga_tre_vindkraftsverk_i_Lomma.jpg" width="640" /></a></div><br /><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><h3 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: var(--e-global-color-primary); font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, "Noto Sans", sans-serif; font-weight: 500; line-height: 1.3em; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0.5rem; text-transform: uppercase;"><span style="font-size: 25px;">VÄSTANBY AB UTREDDE ALTERNATIVA LOKALISERINGAR I TRETTON KOMMUNER I SKÅNE LÄN. SAMTIDIGT KONSTATERAR MÖD ATT ”MÅNGA GÅNGER MÅSTE DET ANSES TILLRÄCKLIGT ATT ENDAST ALTERNATIVA LOKALISERINGAR INOM KOMMUNEN UTREDS.” <br /></span><span style="font-size: small;">HAR DU NÅGRA TANKAR KRING VAD DET KAN INNEBÄRA FÖR MKB:ER I KOMMANDE PRÖVNINGAR?</span></h3><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #353535; font-family: var(--e-global-typography-text-font-family),Sans-serif; font-size: 17px; margin-bottom: 0.9rem; margin-top: 0px; padding-bottom: 20px;">Vi tog uppenbarligen i lite i överkant vad gäller omfattningen på utredningen enligt mark- och miljööverdomstolen, vilket vi gjorde för säkerhets skull. Detta var inte en <a href="https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/miljokonsekvensbeskrivn/" target="_blank">MKB </a>utan en utredning av lokaliseringsalternativ enligt <a href="https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/op-modell/intressen-enligt-mb/riksintressen/#" target="_blank">3 kap 4 § miljöbalken</a>. Men domen kan ge viss vägledning även för utredning av lokaliseringsalternativ i en MKB eftersom det finns likheter.</p><p>I nedanstående <a href="https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=1hqQ2Yf9r7wpYB__AEP_f5LAWGjc21F9u&hl=sv&usp=sharing " target="_blank">karta </a>framgår var det är tänkt att de tre vindkraftsverken ska ligga:</p>
<iframe height="480" src="https://www.google.com/maps/d/embed?mid=1hqQ2Yf9r7wpYB__AEP_f5LAWGjc21F9u&hl=sv" width="640"></iframe>
<br /><br /><div><br />Nedan visas de tre verken i <a href="https://vbk.lansstyrelsen.se/" target="_blank">Vindbrukskollens karta</a>. Och här visas d<a href="https://drive.google.com/file/d/1jJtL_EPLn6-MEecP8dvHvg7JIQ2yHa2X/view?usp=sharing" target="_blank">e "steg" en vindkraftsprojektör går igenom</a> (källa Vindbrukskollen och <a href="https://www.4coffshore.com/" target="_blank">4C Offshore</a> - <a href="https://map.4coffshore.com/offshorewind/" target="_blank">karta</a>): <br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgri1yB706cQU0BbieHwAttoDoQ9RQ_zANJOcyELVUASnyikfGWt_Pp-4QGu0TdGf0ax_9ijeaxTqTFmwKs8FRLxuXVJnwH5q3kSMDnNB1B1tY31RaipMXBFLiWROpdVGtGXqc3JM0VejIM_pxmWEf9qLempfeDxlGaK_LvCA8WeA10ZunnoQ/s1086/vindkraftsprocess_enl_Vindbrukskollen_fokus_p%C3%A5_vindkraftsverken_i_Onnerup.jpg" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="877" data-original-width="1086" height="323" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgri1yB706cQU0BbieHwAttoDoQ9RQ_zANJOcyELVUASnyikfGWt_Pp-4QGu0TdGf0ax_9ijeaxTqTFmwKs8FRLxuXVJnwH5q3kSMDnNB1B1tY31RaipMXBFLiWROpdVGtGXqc3JM0VejIM_pxmWEf9qLempfeDxlGaK_LvCA8WeA10ZunnoQ/w400-h323/vindkraftsprocess_enl_Vindbrukskollen_fokus_p%C3%A5_vindkraftsverken_i_Onnerup.jpg" width="400" /></a><br /><br />Detta fall är intressant att följa om man vill förstå tillståndsprocesser för vindkraft, och det är för mig extra intressant att följa detta fall eftersom jag cyklar förbi denna plats nästa var fredag em/kväll på väg från Lund till kallbad i Bjärred.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br />Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-22859234415153289922020-11-14T13:08:00.030+01:002021-08-17T18:50:17.571+02:00Vindkraftsparker som nu planeras i Öresund<div style="text-align: left;"><br />Har tittat på vad som gäller för några av de vindkraftsparker som nu planeras i Öresund. <br /><br />Min intention är att spegla var projekten ligger i tillståndsprocessen och hur några av berörda parter ser på projekten, vilket kan fångas i de samråd som ska hållas under projektens gång.<br /><br /><h3 style="text-align: left;"><b>Stora Middelgrund</b></h3>En park som planerats ända sedan 2008 är <a href="https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vindprojekt/stora-middelgrund"><b>Stora Middelgrund</b></a>. När det gäller <a href="https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vindprojekt/stora-middelgrund">Stora Middelgrund </a>så avslutades samrådet den 24 maj 2020. Därmed är i någon mening för sent nu (nov 2020) att inkomma med synpunkter som berör själva projektets genomförande. </div><div><br /></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>
<h3 style="text-align: left;"><a href="https://kentlundgren.blogspot.com/2020/11/vindkraftsparker-som-nu-planeras-i.html#sjollen" name="sjollen"><b>Sjollen</b></a></h3><div> En park "<b><a href="https://www.sydsvenskan.se/2021-07-13/starka-asikter-angaende-vindkraftpark-i-oresund" target="_blank">Sjollen</a></b>" planeras i Öresund mellan Lomma och Barsebäcks hamn:<span><a name='more'></a></span></div><br /><a href="https://1.bp.blogspot.com/-hTQGg4m7sOY/YRvC6zEMGUI/AAAAAAABcJc/Njfue-G-qkMAV9_NamQTeXs_Sw9aeOZmgCLcBGAsYHQ/s992/vindkraftspark_Sjollen_i_%25C3%2596resund.jpg" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img alt="Vindkraftspark Sjollen" border="0" data-original-height="809" data-original-width="992" height="522" src="https://1.bp.blogspot.com/-hTQGg4m7sOY/YRvC6zEMGUI/AAAAAAABcJc/Njfue-G-qkMAV9_NamQTeXs_Sw9aeOZmgCLcBGAsYHQ/w640-h522/vindkraftspark_Sjollen_i_%25C3%2596resund.jpg" title="Vindkraftspark Sjollen" width="640" /></a><br /><a href="https://www.sydsvenskan.se/2021-03-23/eolus-vill-bygga-ny-vindkraftpark-i-oresund" target="_blank">Artikel i Sydsvenska den 23 mars 2021</a>. <br /><br />Avgränsningssamrådet för "Sjollen" pågår fram till den 22 augusti 2021. Samrådet genomförs dels digitalt genom en <a href="https://geoportal.sweco.se/samradsportal/?appid=8950611bb8854401be1b288242ab2bfc&theme=eolus">samrådsportal</a>. Ett <a href="https://geoportal.sweco.se/arcgis/sharing/rest/content/items/6647b2d3546e4021afd3b8d32f690786/data" target="_blank">samrådsunderlag </a>är framtaget. (<a href="https://www.sydsvenskan.se/2021-07-13/starka-asikter-angaende-vindkraftpark-i-oresund" target="_blank">källa</a>). Undertecknad lämnade in synpunkter via den digitala samrådsportalen den 17 aug. </div><div><br /></div>Malmö kommun skriver på deras <a href="https://malmo.se/Sa-arbetar-vi-med.../Klimat-och-miljo/Hallbar-energi.html" target="_blank">hemsida</a>:<br /><i><blockquote>Samtal förs nu mellan svenska RWE Renewables och danska Hofor, stöttat av Malmö stad och Köpenhamns kommun, om en gemensam havsbaserad vindkraftpark på grundet Sjollen i Öresund.</blockquote></i><div><div><br /></div><div>Sjollen i tabellformat (samt en jämförelse med Lillgrund). Två olika antaganden om antal verk och fullasttimmar:<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-4af-tGDdGWw/YRvSf_Nw6uI/AAAAAAABcJw/7ZCavBh_6e8_dN7Gd4gZuo8lE0K5K8UoACLcBGAsYHQ/s1054/Sjollen_i_tabellformat.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="Sjollen i tabell" border="0" data-original-height="77" data-original-width="1054" height="46" src="https://1.bp.blogspot.com/-4af-tGDdGWw/YRvSf_Nw6uI/AAAAAAABcJw/7ZCavBh_6e8_dN7Gd4gZuo8lE0K5K8UoACLcBGAsYHQ/w640-h46/Sjollen_i_tabellformat.jpg" title="Sjollen i tabell" width="640" /></a></div><br /><br /><h3 style="text-align: left;"><b><span style="font-size: medium;">Kattegatt Syd</span></b></h3><b><a href="https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vindprojekt/kattegatt-syd">Kattegatt Syd</a>,</b> som ligger norr om Stora Middelgrund, är i ett mer tidigt skede. Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) har yttrat sig i <a href="https://www.sfpo.se/UserFiles/Medlemsinfo%20dok/Vindkraftsprojekt.pdf">första samrådet (avgränsningsområde) den 9 okt 2020.</a><br />De har t ex yttrat sig om vad som ska ingå i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).<br />När man läser Sveriges Fiskares Producentorganisation synpunkter så står bl a<br />att Vattenfall inte har inhämtat synpunkter från SFPO:<br /><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><blockquote>"Vi noterar särskilt att inga kontakter med fisket initierats från Vattenfalls sida över huvud taget innan samrådsunderlaget översändes för synpunkter, vilket för oss uppfattas som en tydlig signal med avseende på Vattenfalls intentioner med tankar om samexistens. Förslaget kan liknas vid att fortsätta bedriva jordbruk på en åker med stolpar uppsatta var femte meter". (<a href="https://www.sfpo.se/UserFiles/Medlemsinfo%20dok/Vindkraftsprojekt.pdf">källa</a>)</blockquote></blockquote><br />Jag har tidigare tittat på hur samråd genomförs och då fann jag, vilket är lätt att tänka sig, att projektörer bör kontakta särskilt berörda parter, som ändå fiskarna får anses vara. Jag tror att tidig dialog kan gynna alla parter. SFPO har vidare synpunkter hur tumlare, och torsken, "trivs" med vindkraft, Vidare pekar de på "riksintresse för fisket". De anmärker på en kommande MKB som redan i innehållsförteckningen utlämnat saker som fiskbestånd och yrkesfiske.<br /><br /><br />Tyvärr står det inte på <a href="https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vindprojekt/kattegatt-syd">Vattenfalls sida </a>uttryckligen när första samrådet är exakt i tiden.<br /><br /><br />Sammanfattningsvis tycker jag man ska stor respekt för väl framförda synpunkter under samrådstiden<br />(troligen kommer flera samråd att hållas, men det första samrådet som går ut på att analysera om det ska byggas överhuvudtaget får väl anses som det viktigaste). Yrkesfiskarna framför, som jag uppfattar det, tänkvärda synpunkter, <a href="https://www.sfpo.se/UserFiles/Medlemsinfo%20dok/Vindkraftsprojekt.pdf">på en A:4! </a>Kort och koncist!<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><br /></div></div>
</div>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0Lomma, Sverige55.6731375 13.067405527.362903663821157 -22.0888445 83.983371336178848 48.2236555tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-42900104488484683422020-04-29T00:16:00.002+02:002020-04-29T22:15:17.175+02:00Genuint sparandeGenuint sparande ("<a href="https://data.worldbank.org/indicator/NY.ADJ.SVNG.GN.ZS?view=chart" target="_blank">Adjusted Net Savings</a>") för Norge och Finland (<a href="https://databank.worldbank.org/Norway-och-Finland/id/bd3584f7" target="_blank">källa</a>):<br />
<br />
<iframe frameborder="no" height="425" src="https://databank.worldbank.org/embed/Norway-och-Finland/id/bd3584f7?ti=y&ds=n&dd=y&tb=y&sh=y&dw=y&pr=y&inf=y&zm=y&md=y&navigator=n&theme=darkGrey&bdrClr=rgb(68,68,68)&bdrStyle=solid&bdrWidth=0px&title=Arial;14px;true;false;rgb(68,68,68);justify&exptypes=Excel,CSV,TabbedTxt" width="500"></iframe>
Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-55715155838733818132019-04-03T07:26:00.000+02:002019-04-04T00:14:21.664+02:00Miljömål inom skogssektornJag som <a href="https://twitter.com/search?l=&q=%23gillaskog%20from%3Akentlundgren&src=typd" target="_blank">#gillaskog</a> försöker hänga med kring "statusen för skogen". Läste t ex Gunnar Lindens text: "<a href="https://gunnarlinden.wordpress.com/2016/03/04/kan-miljomalen-i-skogen-nas/" target="_blank">Kan miljömål i skogen nås?</a>" (och <a href="https://gunnarlinden.wordpress.com/2016/03/04/kan-miljomalen-i-skogen-nas/#comments" target="_blank">Dags poängfulla kommentarer</a>). Därefter googlade jag: "Kan <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Milj%C3%B6m%C3%A5l" target="_blank">miljömål</a> i skogen nås". Fick intressanta träffar:<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-uswmrg5dkFg/XKRDpbWyXRI/AAAAAAAA7k8/iOujVvJH-sASg0jiPkkFkdTbqa0wOcPSACLcBGAs/s1600/kan_milj%25C3%25B6m%25C3%25A5len_i_skogen_n%25C3%25A5s.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="905" data-original-width="636" height="640" src="https://2.bp.blogspot.com/-uswmrg5dkFg/XKRDpbWyXRI/AAAAAAAA7k8/iOujVvJH-sASg0jiPkkFkdTbqa0wOcPSACLcBGAs/s640/kan_milj%25C3%25B6m%25C3%25A5len_i_skogen_n%25C3%25A5s.jpg" width="448" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Så här skriver Rebeka Le Moine om Lena Eks tankar kring artskyddsförordningen:<br />
<div>
<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="sv">
<div dir="ltr" lang="sv">
<i>Jag och Maria Gardfjell svarar på Lena Eks artikel där hon går till hård attack mot artskyddsförordningen och vill ha ett ”tillfälligt stopp för alla nuvarande och nya artskyddsärenden”. Skrämmande, låt oss jobba hållbart skogsbruk istället! </i><a href="https://t.co/tpJEv1CUHu">https://t.co/tpJEv1CUHu</a></div>
— Rebecka Le Moine (@Rebeckalemoine) <a href="https://twitter.com/Rebeckalemoine/status/1113524469136490497?ref_src=twsrc%5Etfw">3 april 2019</a></blockquote>
<script async="" charset="utf-8" src="https://platform.twitter.com/widgets.js"></script>
</div>
<br />
Och så här skriver Gunnar Linden:
<br />
<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="sv">
<div dir="ltr" lang="sv">
Förlängda omloppstider - en effektiv naturvårdsstrategi. <a href="https://t.co/8ngmSmeNis">https://t.co/8ngmSmeNis</a> - men de skogsägare som låtit skogen bli gammal innan den avverkas fördöms av naturvårdsetablissemanget, och straffas ofta med oersatta intrång. <a href="https://twitter.com/hashtag/nyckelbiotoper?src=hash&ref_src=twsrc%5Etfw">#nyckelbiotoper</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/artskydd?src=hash&ref_src=twsrc%5Etfw">#artskydd</a></div>
— Gunnar Lindén (@GuLinden) <a href="https://twitter.com/GuLinden/status/930697114753085440?ref_src=twsrc%5Etfw">15 november 2017</a></blockquote>
<br />
<script async="" charset="utf-8" src="https://platform.twitter.com/widgets.js"></script>
Mer tankar kommer...Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-54004461910691671012019-04-01T21:55:00.002+02:002019-04-03T22:03:25.002+02:00Energi och Klimat: MTK202Nu drar kursen "<a href="https://www.mdh.se/utbildning/kurser/sok-kurs-1.34444?kod=MTK202&anmalningskod=13068&termin=vt19" target="_blank">Energi och Klimat</a>" (<a href="https://twitter.com/hashtag/MTK202?src=hash" target="_blank">MTK202</a>) igång. <a href="https://books.google.se/books?id=jFisAgAAQBAJ&lpg=PP1&hl=sv&pg=PR15#v=onepage&q&f=false" target="_blank">Kursboken</a> man håller sig till är Mathez & <a href="https://blogs.ei.columbia.edu/2018/11/14/a-new-primer-on-climate-change/" target="_blank">Smerdon</a>, (2018) <i>Climate change: the science of global warming and our energy future </i>(<a href="https://www.adlibris.com/se/bok/climate-change-the-science-of-global-warming-and-our-energy-future-9780231172820" target="_blank">Adlibris</a>) (<a href="https://cup.columbia.edu/book/climate-change/9780231172837" target="_blank">Columbia Press</a> - <a href="https://cup.columbia.edu/extras/climate-change-the-science-of-global-warming-and-our-energy-future-second-edition-supplemental-materials" target="_blank">Powerpoints</a> -<a href="https://blogs.ei.columbia.edu/2018/11/14/a-new-primer-on-climate-change/" target="_blank">Smerdon</a>) (<a href="https://www.nhbs.com/climate-change-book-11" target="_blank">nhbs</a>) (<a href="https://www.ebay.com/p/Climate-Change-The-Science-of-Global-Warming-and-Our-Energy-Future-by-Edmond-Mathez-and-Jason/242593373?iid=293004601701" target="_blank">ebay</a>) (<a href="https://www.bokus.com/bok/9780231172837/climate-change/" target="_blank">Bokus</a>) (<a href="https://play.google.com/store/search?q=9780231547871&c=books" target="_blank">e-bok på Google</a>) (<a href="https://www.kobo.com/ww/en/ebook/climate-change-56" target="_blank">e-bok på kobo</a>) (<a href="https://www.barnesandnoble.com/w/climate-change-edmond-mathez/1130994683;jsessionid=5E425687329C6A4C7A63E2AE79183E1C.prodny_store02-atgap12?ean=9780231547871" target="_blank">e-bok Barnes & Noble</a>) (<a href="https://www.jstor.org/stable/10.7312/math14642" target="_blank">Jstor</a>) (<a href="https://www.goodreads.com/book/show/6460541-climate-change" target="_blank">Goodreads</a>) (<a href="https://www.researchgate.net/publication/330733533_Climate_Change_The_Science_of_Global_Warming_and_Our_Energy_Future" target="_blank">Researchgate</a>) (<a href="http://libris.kb.se/bib/11483261" target="_blank">Libris</a>) (<a href="https://cdon.se/bocker/edmond-a-mathez/climate-change-4888149" target="_blank">CdOn</a>):<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-3shgmDgFjrA/XKJr8ftTR5I/AAAAAAAA7ks/xIhsJ_bGuuY52soBzz_qgZsGqFY4FDb2QCLcBGAs/s1600/Mathez_and_Smerdon_2018_Climate_Change.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="508" data-original-width="361" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/-3shgmDgFjrA/XKJr8ftTR5I/AAAAAAAA7ks/xIhsJ_bGuuY52soBzz_qgZsGqFY4FDb2QCLcBGAs/s320/Mathez_and_Smerdon_2018_Climate_Change.jpg" width="227" /></a>
<br />
<br />
<a name='more'></a>Jag valde att skaffa Edmond och <a href="https://blogs.ei.columbia.edu/2018/11/14/a-new-primer-on-climate-change/" target="_blank">Smerdon</a>s bok <a href="https://play.google.com/store/search?q=9780231547871&c=books" target="_blank"><i>Climate change: the science of global warming and our energy future, </i>som e-bok på Google</a>. Då får man med massa länkar, dvs möjlighet att läsa vidare, vilket jag gillar.<br />
<i><br /></i>
En film om ämnet:<br />
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/cFGmXcXKd3s/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/cFGmXcXKd3s?feature=player_embedded" width="320"></iframe>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-7304190846718754572019-02-22T17:53:00.004+01:002019-02-23T11:41:31.712+01:00SolenergiOm solenergi:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/qZgWC-Cxd44/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/qZgWC-Cxd44?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<br />
Mer om kursen "<a href="http://kronox.mdh.se/kurs.jsp?startDatum=idag&intervallTyp=a&intervallAntal=1&sprak=SV&id=MTK105" target="_blank">Energi och naturresurser</a>" (<a href="https://mdh.se/utbildning/kurser/sok-kurs-1.34444?kod=MTK105&anmalningskod=13060&termin=vt19" target="_blank">MTK105</a>), 7,5 hp på Mälardalens högskola (<a href="https://antagning.se/se/course/2/MTK105" target="_blank">anmälan</a>).<br />
<br />
Och mer om solenergi:<br />
<a name='more'></a><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/5FM3WPBd4Bk/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/5FM3WPBd4Bk?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<br />
Mer om solenergi:<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe width="320" height="266" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/xKxrkht7CpY/0.jpg" src="https://www.youtube.com/embed/xKxrkht7CpY?feature=player_embedded" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></div>
<br />Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-9508957955745602772019-02-21T10:01:00.000+01:002019-02-23T11:42:13.775+01:00Vad krävs för att kunna leva upp till de globala mål som världens ledare enats om?<a href="https://www.vinnova.se/m/inspiration-for-innovation/vinnova-podd/" target="_blank">Vad krävs för att kunna leva upp till de globala mål som världens ledare enades om för drygt tre år sedan</a>? Vilken roll kan och ska Sverige spela? I senaste avsnittet av<a href="https://www.vinnova.se/m/inspiration-for-innovation/vinnova-podd/" target="_blank"> podden </a><b><a href="https://www.vinnova.se/m/inspiration-for-innovation/vinnova-podd/" target="_blank">Innovation</a> </b>pratar <a href="https://twitter.com/darjaisaksson" target="_blank">Darja Isaksson</a>, <a href="https://twitter.com/vinnovase/status/1097878775025618945" target="_blank">Vinnova</a>; <a href="https://twitter.com/search?vertical=default&q=Sylvia%20Schwaag%20Serger&src=typd" target="_blank">Sylvia Schwaag Serger</a>, prorektor på Lunds universitet och <a href="https://twitter.com/PerserudsPer" target="_blank">Per Olsson</a>, forskare i hållbar utveckling på <a href="https://www.stockholmresilience.org/contact-us/staff/2008-01-08-olsson.html" target="_blank">Stockholm Resilience Centre</a> om den transformation som måste till om vi ska lyckas skapa en hållbar värld.<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
De talas i podden om <a href="https://twitter.com/search?q=%23systeminnovation&src=typd" target="_blank">#systeminnovation</a>, dvs"genomgripande - radikala - transformativa - förändringar av våra system", eftersom våra nuvarande system inte "levererar" vägen mot hållbarhet. Vi behöver "kompromissa", policyutveckling, ett "annorlunda ledarskap", ta "medvetna risker", utmana oss själva, omvärldsbevakning, hantera konflikter på annorlunda sätt. Vi kan inte se saker ur ett perspektiv, utan se helheten! Vi måste organisera oss på nytt sätt, samverka på nytt sätt vi måste förändra utbildningen och vidareutbildningen. En bredd av aktörer måste involveras, bl a policyaktörer - vi måste "våga välja, och "utmana"(!?), tillit. Vi måste bejaka förändrade värderingar. De pratas om paradigmförändringar.<br />
<br />
Samtidigt tas det i podden upp att det gäller att lyfta fram de aktörer inom redan idag ser och arbetar mot en hållbar utveckling (så kallat "goda exempel"). Samtidigt tar de upp att vi måste vi vara medvetna om av att många i det befintlig systemet kommer att "slå tillbaka" och hur vi ska "ta hand om" de som vill bevara det befintliga.<br />
<br />
Konkreta förändringsområden som jag hör i <a href="https://play.acast.com/s/innovation" target="_blank">podden</a>: <br />
<ul>
<li>Allt som har med mat att göra (mindre kött, mer vegetarisk mat!?).</li>
<li>Hållbara transportsystem.</li>
<li>Bejaka mer digitala möten, "<a href="https://resfri.blogg.lu.se/om-resfria-moten/" target="_blank">resfria möten</a>".</li>
</ul>
<div>
<b>Nyckelord:</b></div>
<div>
<a href="https://twitter.com/search?q=%23systeminnovation&src=typd" target="_blank">#systeminnovation</a>, transformationsprocessen, kompromissa, samverkan, ledarskap, policyaktörer, policyutveckling, medvetna risker, hantera konflikter, helheten, utbildningen, vidareutbildningen, digitalisering, tillit, värderingar. </div>
Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-50209042483722272552019-02-18T16:59:00.000+01:002019-02-18T17:23:20.922+01:00Om kärnenergiModul tre inom kursen tar upp kärnenergi. De refereras bl a till <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Three_Mile_Island_accident" target="_blank">artikel om Three Mile Island</a>, <a href="http://www.analys.se/publikationer/bakgrund/uran-bakgrund/" target="_blank">Analysgruppen (2009</a>) <a href="http://analys.se/wp-content/uploads/2015/05/uran-bakgrund2009-1.pdf" target="_blank">pdf-format</a>, information om <a href="https://whatisnuclear.com/recycling.html" target="_blank">återvinning av förbrukat kärnbränsle</a>, <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tryckvattenreaktor" target="_blank">tryckvattenreaktorer</a>, <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kokvattenreaktor" target="_blank">kokarvattenreaktorer</a>, <a href="https://www.nuclear-power.net/fast-neutron-reactor/" target="_blank">fast-neutron reaktorer</a>, var <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_uranium_reserves" target="_blank">uranfyndigheter finns i världen</a>, <a href="https://www.ksu.se/sakerhet/om-karnkraft/" target="_blank">KSU informerar om kärnkraft fungerar i Sverige</a>, sammanfattning <a href="http://www.analys.se/publikationer/bakgrund/uran-bakgrund/" target="_blank">om uran på svenska</a>.<br />
<br />
Mer om kursen "<a href="http://kronox.mdh.se/kurs.jsp?startDatum=idag&intervallTyp=a&intervallAntal=1&sprak=SV&id=MTK105" target="_blank">Energi och naturresurser</a>" (<a href="https://mdh.se/utbildning/kurser/sok-kurs-1.34444?kod=MTK105&anmalningskod=13060&termin=vt19" target="_blank">MTK105</a>), 7,5 hp på Mälardalens högskola (<a href="https://antagning.se/se/course/2/MTK105" target="_blank">anmälan</a>).Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-56424034199347979002019-02-14T21:24:00.000+01:002019-02-18T16:59:46.326+01:00What Does Peak oil mean?På sidan <a href="https://fusion4freedom.com/peak-oil-mean">https://fusion4freedom.com/peak-oil-mean</a>/ får man reda på mer om "peak oil":<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-LXq838o77Zs/XGXP97YrhCI/AAAAAAAA5Yo/TK4gYWGlKHcn8w2KgaWnvDXMB-zOOxLMwCLcBGAs/s1600/WhatDoesPeakOilMean.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="699" data-original-width="697" height="320" src="https://4.bp.blogspot.com/-LXq838o77Zs/XGXP97YrhCI/AAAAAAAA5Yo/TK4gYWGlKHcn8w2KgaWnvDXMB-zOOxLMwCLcBGAs/s320/WhatDoesPeakOilMean.jpg" width="319" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<a name='more'></a>BP har gjort en rapport "<a href="https://mdh.instructure.com/courses/2385/files/95532/download?wrap=1" target="_blank">BP Statistical Review of World Energy</a>" (june 2018, <a href="https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html" target="_blank">originalhemsida</a>) som ger en god överblick över global energianvändning. Denna rapport kan användas som en referens för att få en fördjupad förståelse av hur mycket energi som omvandlas och används i världen. Nedan en sammanfattning av rapporten:<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/EvPRDGbux0U/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/EvPRDGbux0U?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0Lund, Sverige55.7046601 13.19100730000002455.633088099999995 13.029645800000024 55.7762321 13.352368800000024tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-91625922867773669432019-01-28T17:05:00.000+01:002020-02-09T13:00:34.436+01:00Energi och naturresurserDet finns mycket bra information om Sveriges energisystem på Ekonomifaktas webb-plats "<a href="https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Energitillforsel/" target="_blank">Energitillförsel</a>".<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="Sveriges totala energitillförsel 2016" border="0" data-original-height="488" data-original-width="603" src="https://2.bp.blogspot.com/-oPA0HilljR4/XE8o3Lv1clI/AAAAAAAA42k/zgRBL0_H3y4ratAlhobD39iC00KN5fuJwCLcBGAs/s1600/Energitillf%25C3%25B6rsel_2016.jpg" title="Sveriges totala energitillförsel 2016" /></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Sveriges totala energitillförsel 2016</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Mer om kursen "<a href="http://kronox.mdh.se/kurs.jsp?startDatum=idag&intervallTyp=a&intervallAntal=1&sprak=SV&id=MTK105" target="_blank">Energi och naturresurser</a>" (MTK105), 7,5 hp på Mälardalens högskola.<br />
<br />
<a href="https://www.blogger.com/null" name="energiforsorjning_i_varlden"></a> <a href="https://kentlundgren.blogspot.com/2019/01/energi-och-naturresurser.html#energiforsorjning_i_varlden" rel="noopener" target="_blank">Energiförsörjning i världen</a>
<br />
Och på <a href="https://www.iea.org/weo/" target="_blank">IEA:s hemsida</a> finns bra information om den globala energiförsörjningen (<a href="https://webstore.iea.org/download/direct/2263?fileName=World_Energy_Balances_2018_Overview.pdf" target="_blank">källa</a>):<br />
<a name='more'></a><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://docs.google.com/spreadsheets/d/1BfNt5xznojxXFwJk66VJJ_ebfj5CJAjX9O4ofzawzyY/edit?usp=sharing" target="_blank"><img alt="Energiförsörjning i världen" border="0" data-original-height="727" data-original-width="886" height="327" src="https://2.bp.blogspot.com/-98udCLPcRFc/XI7Iij0ctaI/AAAAAAAA7Lw/_43OkMlOj1QTW3CwRRtMqJ8aWcKvXLdkgCLcBGAs/s400/Tillf%25C3%25B6rd_prim%25C3%25A4r_energi_globalt_1973_2016_ver3.jpg" title="Energiförsörjning i världen" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-9728339548726376232019-01-09T18:24:00.001+01:002019-01-09T19:17:17.014+01:00Vattenkvalitet och vattenreningDet finns många intressant kurser, "<a href="https://www.mdh.se/utbildning/kurser/kursplaner-1.35552?kursplan=28974" target="_blank">Vattenkvalitet och vattenrening</a>"(MDH-13074; MTK313) är en sådan webbaserad distanskurs, med webbaserade övningar. Kursen syfte är att: "ge fördjupade kunskaper om vattenkvalitet och vattenreningstekniker".<br />
<br />
<a href="https://www.mdh.se/student/nystudent" target="_blank">Vad som ska göras innan start</a>. Ett intressant moment inom webbaserade kurser är att "komma igång", fixa konto, användarnamn, veta "var man ska klicka", kommunicera med mera. Jag har per den 9 januari precis börjat med att försöka komma igång, komma in i systemet.<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
Jag stötte direkt på patrull. När jag skulle skapa konto fick jag <a href="https://account.mdh.se/newaccount/shibbo/" target="_blank">upp</a>: "Inga antagningar eller registreringar på program och eller kurs finns registrerade i identifieringssystemet". Så nu har jag skickat en fråga per mail till antagning/studenttorget. Vi får se om de kan hjälpa mig. Mer om <a href="https://www.mdh.se/student/it" target="_blank">IT-stöd</a>, <a href="https://www.mdh.se/utbildning/innan-du-borjar/anmalan-antagning/kontakt-1.3110" target="_blank">Antagning </a>och <a href="https://www.mdh.se/student/stod-studier/studenttorget-1.102354" target="_blank">Studenttorget</a>.<br />
<br />
Kursboken heter i alla fall "<a href="https://www.crcpress.com/Fundamentals-of-Wastewater-Treatment-and-Engineering/Riffat/p/book/9780415669580" target="_blank">Fundamentals of Wastewater Treatment and Engineering</a>" (2012). Boken ska tydligen kunna nås <a href="https://login.ep.bib.mdh.se/login?qurl=https%3a%2f%2febookcentral.proquest.com%2flib%2fmalardalen-ebooks%2fdetail.action%3fdocID%3d1446724" target="_blank">digitalt</a>.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-uLwbj57L97E/XDYuGBpquUI/AAAAAAAA4k0/8WjPgTA0frsaNtLhjML5AqSQTZ6ZjDMygCLcBGAs/s1600/9780415669580_kursbok.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="648" data-original-width="409" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/-uLwbj57L97E/XDYuGBpquUI/AAAAAAAA4k0/8WjPgTA0frsaNtLhjML5AqSQTZ6ZjDMygCLcBGAs/s320/9780415669580_kursbok.jpg" width="201" /></a></div>
<br />Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-71135196612476411112018-10-10T16:01:00.001+02:002018-10-11T23:01:36.224+02:00Senaste inom vindkraftsjuridikenPia Pehrson berättade om <a href="https://www.aktuellhallbarhet.se/wp-content/uploads/2018/03/pia-pehrson.pdf">det senaste inom vindkraftsjuridiken</a> på <a href="https://mailchi.mp/57d3a5721515/25e8w579s2-2746185?e=e2afa6ea14">Skåne vindkraftsakademis årsmöte</a>. Hon utgick från att vi från och med 1 januari 2018 fått <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808">nytt kapitel 6 i miljöbalken (MB</a>). Ett kapitel som just tar upp hur en miljöbedömning / miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska göras. Bakom nya kapitel 6 i MB finns <a href="https://lagen.nu/prop/2016/17:200#S4-3">MKB-direktivet</a>, <a href="https://lagen.nu/prop/2016/17:200#S6">prop 2016/17:200</a> och <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobedomningsforordning-2017966_sfs-2017-966">Miljöbedömningsförordningen 2017:966</a>.<br />
<a name='more'></a><br />
När Pehrson beskrev "nya" <a href="https://lagen.nu/1998:808#K6">kapitel 6 i MB</a> så kunde jag inte se någon större skillnad gentemot hur lagen för MKB såg ut innan (skrev om det <a href="http://kentlundgren.blogspot.com/2017/03/vad-en-mb-av-op-ska-innehalla.html">här</a>, och <a href="http://kentlundgren.blogspot.com/2017/01/mkb-perspektiv-pa-miljobalken-mb-och.html">här</a>). Pehrson skriver också i en <a href="https://www.foyen.se/hog-tid-att-forandra-miljobalken-annars-riskeras-viktiga-samhallsintressen/" style="font-family: Georgia, "Times New Roman", Times, serif; font-size: 14px;">artikel</a>:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Det senaste exemplet är den utredning som resulterade i ändringarna av 6 kap miljöbalken...,. genomförts den 1 jan 2018. Syftet var att få till stånd en effektivisering av processen med miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Resultatet blev ny terminologi men väldigt liten skillnad i praktiken."</i></blockquote>
<br />
Jag hittade i <a href="https://lagen.nu/prop/2016/17:200#S4-3">MKB-direktivet</a> en text som dock pekar på nyheter i nya <a href="https://lagen.nu/1998:808#K6">kapitel 6 i MB</a>:<br />
<div>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Genom ändringsdirektivet har artikel 3.1 ändrats och därigenom breddat miljökonsekvensbedömningen till att omfatta fler miljö- och hälsoaspekter. Nu ska även klimatförändringar, biologisk mångfald och risker för olyckor eller katastrofer beaktas. Alla miljö- och hälsoaspekter kommer inte att bli relevanta i varje enskild tillståndprövning, utan det avgörs som vanligt i avgränsningsfasen.</i></blockquote>
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: "helvetica neue" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px;"><br /></span>
När det gäller ny terminologi så verkar man nu vara överens om att "miljöbedömning" är processen; och MKB är själva dokumentet. Men även innan den nya lagen <a href="http://kentlundgren.blogspot.com/2017/02/miljobedomningar-av-planer-och-program.html">har denna åtskillnad gjorts</a>. <a href="http://kentlundgren.blogspot.com/2017/01/miljokonsekvensbeskrivning.html">Här mer om hur man sett på miljöbedömning/MKB som dokument och/eller process</a>. Men det kan vara en poäng att särskilja processen från dokumentet, så låt oss kalla det förra (processen) för miljöbedömning och det senare (dokumentet) för MKB.<br />
<br />
<br />
Låt oss i korta drag se till <a href="http://kentlundgren.blogspot.com/2017/01/miljokonsekvensbeskrivning.html">MKB:s historia</a><br />
1985 <a href="http://ec.europa.eu/environment/eia/eia-legalcontext.htm">EG direktiv rörande </a>MKB <a href="http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:31985L0337&from=SV">85/337/EEG</a><br />
1987 MKB i väglagen<br />
1988 Riksdagen beslutade om MKB<br />
1991 Miljöprop om MKB införs 91-07-01<br />
1999 <a href="http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Miljokonsekvensbeskrivning/">MKB i 6 kap i miljöbalken</a> (MB)<br />
2001 Dir om <a href="http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1526223&fileOId=1526224">SMB 2001/42/EG</a> implementerat i EU 2004<br />
2003 <a href="http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32003L0035">Revidering inom EU</a><br />
Intressant att notera är att MKB inom Trafikverket (då Vägverket) fanns ett år innan beslut om MKB togs i riksdagen.<br />
<br />
I "nya" 6 kapitlet i MB särskiljs på <i>strategisk miljöbedömning</i> (som görs i plansammanhang (3 § --19 §) och <i>specifika miljöbedömningar</i> (20 §--47 §) som görs för verksamheter och åtgärder. I 47 § beskrivs "liten MKB". Detta är dock ingen nya begrepp,<a href="https://kentlundgren.blogspot.com/2017/02/miljobedomningar-av-planer-och-program.html"> även innan kallade t ex miljöbedömningar av planer och program för strategiska miljöbedömningar (SMB</a>).<br />
<br />
Nytt i nya 6 kapitlet i MB är att miljöeffekter så tydligt är definierade i 2 §:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>Med miljöeffekter<a href="https://open.karnovgroup.se/miljoratt-och-halsoskydd/miljobalken#SFS1998-0808_N221"></a> avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på<br />1. befolkning och människors hälsa,<br />2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,<br />3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,<br />4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,<br />5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller<br />6. andra delar av miljön.</i></blockquote>
Samråd är en viktig del inom miljöbedömning/MKB (jag skriver miljöbedömning/MKB eftersom samråd både kan betraktas som ett viktigt inslag i processen utanför MKB:n och som en viktig punkt inom MKB:n. Det är möjligt att skilja på "undersökningssamråd" (innan beslut tagits om det är frågan om betydande miljöpåverkan) och "avgränsningssamråd" (som handlar om att avgränsa innehållet i MKB:n).<br />
<br />
Redan innan pratade t ex Trafikverket om "<a href="http://kentlundgren.blogspot.com/2017/01/samradsunderlag-och-samradshandling.html">samrådsunderlag" och "samrådshandling"</a> för att särskilja de två olika stegen. Och redan innan var det vanligt med flera (normalt två, ibland 3 eller fler) samråd. De olika samråden fokuserar på olika saker. I första samrådet är det frågan OM (som nu kallas <i>undersökningssamråd</i>) som besvaras, i andra samrådet VAR, och i tredje samrådet HUR (<a href="http://kentlundgren.blogspot.com/2017/01/miljokonsekvensbeskrivning.html">källa</a>).<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-jXZS8G-RsS0/W75wWcj5k4I/AAAAAAAA1Oc/NAvzgdV7gl8pFfjVLTcQa-zh8M0ATOMrgCLcBGAs/s1600/trapezia_mkv.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="1120" height="227" src="https://3.bp.blogspot.com/-jXZS8G-RsS0/W75wWcj5k4I/AAAAAAAA1Oc/NAvzgdV7gl8pFfjVLTcQa-zh8M0ATOMrgCLcBGAs/s400/trapezia_mkv.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br /></div>
Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-47261187709929580812018-01-16T12:29:00.003+01:002018-01-23T21:40:12.769+01:00Klimat- och energistrategi för SkåneNedan lite funderingar och reflektioner kring ny <a href="http://www.lansstyrelsen.se/skane/Documents/Bilaga%201%20Klimat_och_energistrategi_remissversion_jan2018.pdf">Klimat- och energistrategi för Skåne</a> som nu är ute på remiss. Man har rätt att <a href="http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatarbete-lst/Pages/klimat_energistrategi.aspx">komma med synpunkter till 15 mars</a>. Det finns höga mål i rapporten av typen "Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 % lägre än 1990" och "Energianvändningen ska vara minst 20 % lägre 2030 än 2005 och utgöras av minst 80 % förnybar energi":<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-JFKd5Uoh9X8/WmboR98gvuI/AAAAAAAAinU/nwZeWDtEQewtQsOuUYzcbjeNGtjrhPFAgCLcBGAs/s1600/Sk%25C3%25A5nes_milj%25C3%25B6m%25C3%25A5l_2030.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="252" data-original-width="589" height="170" src="https://4.bp.blogspot.com/-JFKd5Uoh9X8/WmboR98gvuI/AAAAAAAAinU/nwZeWDtEQewtQsOuUYzcbjeNGtjrhPFAgCLcBGAs/s400/Sk%25C3%25A5nes_milj%25C3%25B6m%25C3%25A5l_2030.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
Vore intressant att veta hur utsläppen, användningen av förnybar energi, ser ut nu, hur utvecklingen gått mellan 1990-2017. Växthusgaserna har, enligt <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/lansstyrelsenskane/pressreleases/saa-ska-skaane-bli-fossilbraenslefritt-och-klimatneutralt-2364687">pressrelease januari 2018,</a> minskat med 30 % mellan 1990 och 2015.<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
Målet i gamla <a href="http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/Klimat%20och%20energistrategi%20Skane%202013%20webb.pdf">klimatstrategin (2013)</a> var att klimatgaserna mellan 1990 och 2020 skulle vara 30 % lägre. Det står på sid 8, "vi har en del kvar att göra...". Det står även på sid 8 att importerad el (som utgör 2/3) inte räknas med....!? I vilket fall, i en pressrelease, "<a href="http://www.mynewsdesk.com/se/lansstyrelsenskane/pressreleases/saa-ska-skaane-bli-fossilbraenslefritt-och-klimatneutralt-2364687">Så ska Skåne bli fossilbränslefritt och klimatneutralt</a>", kan man läsa att klimatgaserna har minskat med 30 % mellan 1990 och 2015:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>Det tidigare regionala målet var att minska växthusgasutsläppen med 30 procent till 2020 från 1990 års nivå.<br />– Målet nåddes redan 2015. Detta trots att Skånes befolkning vuxit med 235 000 personer, en ökning med mer än en femtedel, samtidigt som vi har haft en kraftig ekonomisk tillväxt. Vi har alltså blivit betydligt klimateffektivare, säger Dolores Öhman, regionråd i Region Skåne.<br />– Klimat- och energistrategin ställer upp mätbara mål för det skånska klimatarbetet och pekar ut vägen för att nå målen. Vi vill att strategin ska kunna användas av alla aktörer i Skåne och samtidigt ge länets invånare en tydlig bild av ambitionerna inom klimat- och energiområdet, säger Ola Melin, länsöverdirektör på Länsstyrelsen Skåne.</i></blockquote>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-26wkyijMKwo/Wl3m01xyT5I/AAAAAAAAick/WkNaKUv7i84pGknJ2DY5cpJhedQ5kQFQwCLcBGAs/s1600/energianv%25C3%25A4ndning_Sk%25C3%25A5ne_1990_2015.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><i><img border="0" data-original-height="388" data-original-width="760" height="324" src="https://4.bp.blogspot.com/-26wkyijMKwo/Wl3m01xyT5I/AAAAAAAAick/WkNaKUv7i84pGknJ2DY5cpJhedQ5kQFQwCLcBGAs/s640/energianv%25C3%25A4ndning_Sk%25C3%25A5ne_1990_2015.jpg" width="640" /></i></a></div>
Diagram: Utsläpp av växthusgaser i Skåne per sektor för perioden 1990-2015 och förslag till regionalt mål år 2030 (kton CO2ekv). Källa: SMED/RUS, 2017, Nationella emissionsdatabasen. (<a href="http://www.mynewsdesk.com/se/lansstyrelsenskane/pressreleases/saa-ska-skaane-bli-fossilbraenslefritt-och-klimatneutralt-2364687">källa</a>)<br />
<br />
När det gäller elenergiförsörjning så har vi målet i Sverige om att vara 100 % förnybart till 2040.<br />
<br />
Vet egentligen inte om det är poängrikt att varje region har egna mål (som ska följas upp regionalt...). Tror mer på nationella mål, nyckeltal och uppföljning. Systemet med elcertifikat måste ju t ex fungera på samma sätt för hela Sverige (och Norge). Och "importerad el till Skåne" (som utgör 2/3) räknas inte med i Skånska mål....!?<br />
<br />
I rapporten sägs att det finns risk för att andelen förnybar el riskerar att bli mindre 2030 än den är idag i Skåne. Hur stor är andelen förnybar el i Skåne idag? Nationellt står ju kärnkraften fortfarande för knappt hälften av elenergiförsörjningen.<br />
<br />
Läser i <a href="http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/Klimat%20och%20energistrategi%20Skane%202013%20webb.pdf">gamla klimatstrategin (2013) </a>en rätt bra sammanfattning i förordet att ungefär 1,6 TWh förnybar el producerades 2010 i Skåne (gäller fortfarande?), medan potentialen är 2 TWhel på land och 12 TWhel till havs.<br />
<br />
Vidare kan man läsa en rätt bra sammanfattning i gamla strategin på sid 9:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-tPIMhPlA-PQ/Wmbo6y3k-5I/AAAAAAAAinc/2q-C50-SUpQvw-0V9JzeOI_MoNAMkB9FwCLcBGAs/s1600/Sk%25C3%25A5nes_milj%25C3%25B6m%25C3%25A5l_2013_till_2020.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="338" data-original-width="495" height="272" src="https://2.bp.blogspot.com/-tPIMhPlA-PQ/Wmbo6y3k-5I/AAAAAAAAinc/2q-C50-SUpQvw-0V9JzeOI_MoNAMkB9FwCLcBGAs/s400/Sk%25C3%25A5nes_milj%25C3%25B6m%25C3%25A5l_2013_till_2020.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
Det står <a href="http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/Klimat%20och%20energistrategi%20Skane%202013%20webb.pdf">klimatstrategin (2013) </a>att förnybar elproduktion i Skåne bör öka med 5 TWh för att nå mål till 2020. Dessa konkreta mål har, enligt ovan, ersatts av mål mer generella mål av typen "<i>Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 % lägre än 1990</i>" och "<i>Energianvändningen ska vara minst 20 % lägre 2030 än 2005 och utgöras av minst 80 % förnybar energi</i>":<br />
<br />
<br />
Förslag på åtgärder per 2018 som har koppling till vindkraft (sid 37 i <a href="http://www.lansstyrelsen.se/skane/Documents/Bilaga%201%20Klimat_och_energistrategi_remissversion_jan2018.pdf">Energistrategin, 2018</a>):<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-I0RvLt8L-VQ/WmeCieznqfI/AAAAAAAAip8/2J0qs-6ShF0ciD1Rbg_TwzTPGiN3YckAACLcBGAs/s1600/energistratetgi_Sk%25C3%25A5ne_2018_f%25C3%25B6rslag_p%25C3%25A5_%25C3%25A5tg%25C3%25A4rder.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="352" data-original-width="538" height="261" src="https://2.bp.blogspot.com/-I0RvLt8L-VQ/WmeCieznqfI/AAAAAAAAip8/2J0qs-6ShF0ciD1Rbg_TwzTPGiN3YckAACLcBGAs/s400/energistratetgi_Sk%25C3%25A5ne_2018_f%25C3%25B6rslag_p%25C3%25A5_%25C3%25A5tg%25C3%25A4rder.jpg" width="400" /></a></div>
Det diskuterades på Skånes vindkraftsakademi den 23 januari 2018 att föreningen ska försöka verka för: <i>effektivare tillståndsprocesser för förnybar energi genom att den myndighetsövergripande samverkan fortsätter utvecklas för effektivisera tillståndsprocesser.</i>Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-54313530005078533762018-01-16T10:44:00.000+01:002018-01-16T11:18:32.178+01:00Bioenergi i form av GROT och i form av biodrivmedelSista tiden har vi kunna läsa om "krigföring" mot svensk energipolitik, gällande bioenergi/biobränsle, t ex i rubriker som: "V<a href="https://www.svd.se/eu-krafter-forklarar-krig-mot-svensk-miljopolitik">issa krafter i EU-parlamentet vill se stora försämringar när det gäller möjligheten att producera förnybar energi såsom biodrivmedel från skogens produkter. Vi måste nu besvara krigföringen mot svensk miljöpolitik</a>".<br />
<div>
<br /></div>
<div>
När man läser ovanstående och andra artiklar inom samma ämne är det svårt att se om det är biodrivmedel som står i fokus, eller om det är även bioenergi i form av uttag av grenar och toppar (GROT)? Kan någon ge mig ett svar?<br />
<br />
Är det möjligt att potentialen för uttag av grenar och toppar (GROT) är stor, medan det är uttaget av bioenergi som ska bli biodrivmedel som EU-politiker vill begränsa?<br />
<a name='more'></a><br />
Faktaruta:<br />
<blockquote class="tr_bq">
Idag tas det ut 131 TWh bioenergi (av de totalt 411 TWh som används i Sverige under ett år). Det innebär att hela 32 % av vår totala energiförbrukning kommer från biobränsle, att jämföra med olja (inklusive diesel) som ligger på 30 %. Huvuddelen av den bioenergi vi använder kommer från skogen, år 2010 uppgick siffran till 85 %. Grot – grenar och toppar – är det största och viktigaste energisortimentet från skogen. Alla avverkningar passar inte för grotuttag. Största hindret är om marken är mycket mjuk, så att alla toppar och allt ris behövs för att skydda marken från körskador. Besvärlig terräng eller långt till bilväg kan också begränsa möjligheten att ta ut grot. (<a href="https://storaensoskog.se/djupare-kunskap/bioenergi/">källa</a>)</blockquote>
<a href="https://youtu.be/6-bVog8EX-Q">Skogsbränsleuttag vid slutavverkning</a>:<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/6-bVog8EX-Q/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/6-bVog8EX-Q?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/120rCalHneQ/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/120rCalHneQ?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Varför görs inte mer biodrivmedel? Nedan tas frågan upp, utan att besvaras:</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/aNq4wsa7dEs/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/aNq4wsa7dEs?feature=player_embedded" width="320"></iframe><br />
<br /></div>
<a href="http://kentlundgren.blogspot.se/2017/12/biodrivmedel-i-sverige.html#fr%C3%A5nSvenskaGr%C3%B6dor">Nu har vi i Sverige ungefär 20 % biodrivmedel i våra drivmedel, men nästa 90 % importeras</a> (<a href="http://portal.research.lu.se/portal/files/33712989/Ahlgren_mfl_Rapport_105_Milj_och_Energisystem_LTH.pdf">källa</a>)! Tas upp i ett radioinslag: "<a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/993741?programid=412">Sökandet efter skogens svarta guld</a>". <a href="https://twitter.com/Dag_Lindgren/status/935218376070361088">Mer borde produceras i Sverige</a>, vilket även tas upp av Marie Anheden, RISE:<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/S3_MYuZI0wE/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/S3_MYuZI0wE?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<br />
Marie Anheden, RISE, pratar förtjänstfullt om vad som skulle kunna göras. Men hur gör man egentligen i utlandet?, varifrån vi tar nästan 90 % av de biodrivmedel som används i Sverige.<br />
<br />
<br /></div>
Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-9174236865666026952018-01-06T18:11:00.000+01:002018-01-06T18:35:22.188+01:00 Miljöredovisning, miljönyckeltal och uppföljning av miljöarbeteFick en fråga:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>Jag driver på uppföljning o analys arbetet på X o saknar som sagt bra uppföljning gällande miljömålen. De ör också lite dåligt kommunicerade. Ska läsa in mig på huvudmannens västra X;s mål. Har du spontant någon forskningsartikel eller bra bok gällande miljöredovisning, miljönyckeltal, uppföljning mm?</i></blockquote>
Som vanligt tycker jag frågan är mer intressant än det svar jag ev kan leverera. Spontant kan jag själv tycka att jag borde ha <i> en: "forskningsartikel, en bra bok gällande miljöredovisning, miljönyckeltal" </i>eller en utvecklad syn på hur miljöuppföljning kan gå till.<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
Men som "<a href="https://controllerutangranser.wordpress.com/2011/05/30/vad-gor-en-controller/">vanlig" controller sen 2001</a> som också fått "tampas med" miljönyckeltal är jag något luttrad. Miljöfrågan och miljöutmaningen är större än att kunna sammanfattas i några nyckeltal. Jag hart själv tagit initiativ till en artikel på Wikipedia "<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Milj%C3%B6m%C3%A5l">miljömål</a>" som jag tror finns kvar (det var en del diskussion om den skulle finnas i början). <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Milj%C3%B6m%C3%A5l">Artikeln </a>beskriver olika miljömål på olika "nivåer":<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2c/Olika_vagar_kan_tas_for_att_effektivisera_anvandningen_av_tekniska_manskliga_och_ekologiska_resurser_figur38_sid_208.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="505" data-original-width="800" height="201" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2c/Olika_vagar_kan_tas_for_att_effektivisera_anvandningen_av_tekniska_manskliga_och_ekologiska_resurser_figur38_sid_208.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
Samtidigt (och nu kommer jag motsäga mig själv) kan miljöfrågan sammanfattas i några nyckeltal, t ex andelen förnybara energibärare. En andel som innan 2050 i Sverige, om jag förstått statens mål rätt, ska bli 100 %. På samma sätt bör därmed alla organisationer, företag och individer också så snart som möjligt leva sina liv på 100 % förnybara energibärare (jag erkänner gärna att <a href="https://www.researchgate.net/profile/Kent_Lundgren/publications">miljö-, och energifrågan</a> ligger mig extra varmt om hjärtat).<br />
<br />
Sen finns det förstås andra <a href="https://twitter.com/search?q=%23milj%C3%B6utmaningen&src=typd">miljöutmaningar </a>än energi- och klimatfrågan. Utmaningar som t ex kan fångas inom begreppet "<a href="http://www.igbp.net/globalchange/greatacceleration.4.1b8ae20512db692f2a680001630.html">The great acceleration</a>" eller den tidsålder som människan skapat, <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Antropocen">antropocen</a>.<br />
<br />
Som många av er inser så är denna artikel inte färdig. Frågan var ju om jag har någon forskningsartikel, en bra bok gällande miljöredovisning, miljönyckeltal eller en utvecklad syn på hur miljöuppföljning kan gå till? Den frågan är ännu så länge obesvarad! (förhoppningsvis kommer mer text här...).<br />
<br />
<br />Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19224073.post-73078492272583039652017-12-13T17:47:00.002+01:002017-12-13T17:58:37.364+01:00Andelen förnyelsebara energibärareNedan kan noteras att målnivån för andelen förnybart i Sverige är passerad. År 2015 uppgick den totala andelen förnybar energi till 53,9 procent, vilket är 1,4 procentenheter högre högre än under 2014. Målet är att komma över 50 % till år 2020. (<a href="https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5671&utm_content=buffer053d4&utm_medium=social&utm_source=twitter.com&utm_campaign=buffer">Energimyndigheten, "Energiindikatorer 2017"</a>; se <a href="http://www.energinyheter.se/20170523/17703/uppfoljning-av-de-energipolitiska-malen?utm_content=buffer5db3b&utm_medium=social&utm_source=twitter.com&utm_campaign=buffer">även</a>):<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/DPvDVLlUEAAhk72.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="586" data-original-width="675" height="400" src="https://pbs.twimg.com/media/DPvDVLlUEAAhk72.jpg" width="480" /></a></div>
– Framför allt är det användningen av biobränsle inom transportsektorn och vindkraftens utbyggnad som bidragit till att öka andelen förnybart de senaste åren, säger Alexander Meijer, analytiker på Energimyndigheten (<a href="http://www.energinyheter.se/20170523/17703/uppfoljning-av-de-energipolitiska-malen?">källa</a>).Kent Lungrenhttp://www.blogger.com/profile/15801571352510098357noreply@blogger.com0