Tankar i tiden

kursen Skånes geologi

2012-01-25T12:56:00.000-08:00

På första föreläsningen på kursen Skånes geologi fick vi träffa professorerna Mars Eriksson och Per Ahlberg. Det är kul och intressant att få ta del av deras intresseområde under rätt så avspända former som ändå kvällskurser är. De pratade bl a om bergartscykeln. Det geologiska perspektivet är verkligen låååångt!

Hur gammal är då jorden? Länge trodde vi, när vi var "ensidigt" kristna, att jorden var 6000 år, vilket James Ussher (1581-1656) och Johan Albrecht Bengel (1687-1752) räknat ut. Det var verkligen svårt att frigöra sig från det kristna tänkandet på den tiden. (Vilket tänkande har vi svårt att frigöra oss från idag?)

Nu vet vi att jorden är 4,6 miljarder år.

Det har hänt en hel del under jordens historia. På en annan kvällskurs på geologiska i Lund fokuseras på hur klimatet har förändrats med ett geologiskt perspektiv. Vi har t ex ishustider med en periodicitet på 135 miljoner år! Även om vi haft det mycket kallare än nu, så har jag tidigare, med inspiration från den andra kvällskursen, skrivit att vi måste begränsa uppvärmningen innan nästa istid (som borde komma "strax" (med ett geologiskt perspektiv)).

Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid

2011-05-19T13:23:00.000-07:00

Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid, skriver Tim Jackson i boken Välfärd utan tillväxt.

Mer om denna bok (text på Adlibris):

I kölvattnet av en ekonomisk kris som tycks ropa efter ökad konsumtion måste vi försöka rädda världen undan ett kollapsande klimat. Men hur ska vi lyckas förena evig tillväxt med minskad miljöpåverkan?

I denna nydanande och omdiskuterade bok gör Tim Jackson upp med vår tids besatthet av tillväxt. Fattigare nationer behöver naturligtvis få utvecklas men för avancerade ekonomier finns mängder av bevis för att vi snarast tycks bli mindre lyckliga om vi konsumerar mer.

Vad som är än mer oroande är att den ökande konsumtionen håller på att få ekosystemen att falla samman. Om vi inte kraftigt minskar konsumtionens miljöpåverkan så måste vi hitta en väg till välfärd som inte är beroende av kontinuerlig tillväxt. En väg som kanske rentav kan leda till kreativitet och ett varaktigt välmående bortom marknadens direktiv.

Tim Jackson skriver om hållbar tillväxt på sin FB sida. T ex hänvisar han till en artikel av Stefan Stern i FT den 17 maj 2011:

Economic growth is generally seen as an unequivocally good thing. But economists have long conceded that the most common form of measurement of economic activity, gross domestic product, is a less-than-perfect way of describing what is happening. It forms, perhaps, a slightly questionable foundation on which to base a discussion on growth.

Probably the most famous critique of this measure was uttered by Bobby Kennedy, the US politician, in March 1968. This formal economic statistic, Kennedy said:
“counts air pollution and cigarette advertising, and ambulances to clear our highways of carnage. It counts special locks for our doors and the jails for those who break them ... yet the gross national product does not allow for the health of our children, the quality of their education, or the joy of their play ... it measures everything, in short, except that which makes life worthwhile.”

The developed world needs to consume less. The WWF, the conservation body, argues that the world is currently using one and a half planet’s worth of resources, a trend that is unsustainable. Rampant consumerism has to be checked.

Prof Jackson is unequivocal. “We spend money we don’t have, on things we don’t need, to make impressions that don’t last, on people we don’t care about,” he says.

Klimatförändringar de senaster 10 åren

2010-10-21T13:59:00.000-07:00

Var idag på föreläsning inom kursen Vårt klimat förr, nu och i framtiden. Birger Schmitz berättade främst om vad som hände för 65 miljoner och för 55 miljoner år sedan. Från hans hemsida:

Min forskning är inriktad mot prekvartär biogeosfär-dynamik. Framförallt de stora globala miljökatastroferna i jordens historia kan lära oss mycket om villkoren för livet på vår planet. Vid krita-tertiär gränsen för 65 miljoner år sedan slog en 10 km stor asteroid ner i Mexico och himlen förmörkades av stoft från nedslaget. Nästan 75% av jordens djurarter dog ut. Vid paleocen-eocen gränsen för 55 miljoner år sedan inträffade en superväxthuskatastrof då metanhydrater på havens bottnar sönderföll vilket ledde till dramatiskt förhöjda halter koldioxider i atmosfären. Ett stort antal globala miljökatastrofer av varierande slag har inträffat i jordens historia. Den historisk-geologiska forskningen kan ge oss en förståelse av de mer fundamentala processerna som reglerar förhållandena på en av universums många miljarder planeter, Jorden. I min forskning arbetar jag också med tvärvetenskapliga frågeställningar i gränslandet astronomi-geologi, exempelvis hur meteorit- och asteroidflödet till jorden varierat genom årmiljonerna, något som kan öka vår förståelse av solsystemets historia.

Schmitz kom även in på vad som hänt den sista tiden med klimatet. Schmitz menade att den genomsnittliga globala temperaturen de sista 10 åren inte har ökat (snarare legat still, eller till och med sjunkit). Tyvärr har jag inte referensen till den källa han hänvisade till.

Det var just därför jag gick denna kurs - för att få veta mer om hur klimatet på jorden förändrats under miljonerna av år. Lika säkert som att de flesta av oss idag tror på att den genomsnittliga temperaturen på jorden ökat med 0,75 grader under de sista åren, och lika säkert som de flesta av oss till 95% tror att detta beror på mänsklig påverkan; så kan det fastslås att klotet genomlevt dramatiska klimatförändringar innan, som t ex superväxthuskatastrofen för 55 miljoner år sedan.

Som sagt, det är intressant att träffa skeptiker till att det är människan som ligger bakom genomsnittliga globala temperaturhöjningen. Även om det med 5 % sannolikhet är så, så måste vi ändå minska förbrukningen av fossila bränslen eftersom de sinar än mer märkbart inom 50 år (redan idag kan vi notera prishöjningar som bl a beror på att det är svårare att få tag i oljan).

En ökad växthuseffekt måste begränsas - innan nästa istid

2010-09-26T15:12:00.000-07:00

Klimatet förändras på jorden, och har förändrats många gånger tidigare. Vi lever i slutet av en "kort" värmeperiod (brukar vara ung 15 000 år) i en lång ishustid. Men innan dess, för mellan 55 och 34 miljoner år sedan var det mycket, 8-10 grader, varmare än idag . För 50 miljoner år sedan började temperaturen långsamt sjunka. Mer om klimatvarationer under långa (många miljoner år) tidsperider här. Klimatet har med andra ord varierat mycket under långa tidsperioder (dessa stora svängningar får en del att komma till slutsatsen att dagens uppvärmning är helt "naturlig").

Sedan 2,6 miljoner år är vi inne i en istidsperiod som kallas kvartä r eller rättare sagt pleistocen (om man inte tar med de senaste "varma" 11000 åren som kallas holocen). Det är under kvartärperioden människan utvecklas (vi, Homo sapiens, har funnit under de senaste 200 000 åren).

Det kan vara en fördel att koncentrera sig på hur temperaturen har varierat under under de senaste 2 miljoner åren, eller snarare 800 000 åren, varifrån vi har data från iskärnor. Det är under kvartärperioden vi kan se ett klimatmönster, långa (ung 100 000 år) istider (glacialer) och "korta" (ung 15 000 år) värmeperioder (interglacialer) har växlat i ett ofta till synes regelbundet system. Ett mönster som är extra tydligt under de senaste 400 000 åren (isborrning i Vostok):

Samma iskärna (från Vostok) och en annan iskärna (EPICA), i en annan källa visar samma sak:

En anmärkningsvärd "detalj" som man kan se i ovanstående diagram är att vi under de sista 11 000 åren (under halocen) har haft en förvånansvärd jämn temperatur. Temperaturen har visserligen varierat någon grad, vilket har varit kännbart, men temperaturen har ändock varit förhållandevis oförändrad under 11000 år.

Klimatet har med andra ord varierat kraftigt även under de senaste 100 000-tals åren. Under de senaste 400 000 åren har havsytan varit såväl 140 meter under nuvarande nivå som 20 meter över. Den förra mellanistiden varade för cirka 130 000 till 115 000 år sedan. Nuvarande värmeperioden, eller mellanistiden, började för ung 11000 år sedan. Så här såg istäcket ut för 20 000 år sedan:

Ska man se till hur långa mellanistiderna brukar vara under de fyra sista gångerna, se diagram ovan, så befinner vi oss i slutet av en värmeperiod/mellanistid. Om några 1000-tals år är det "normalt" att vi åter börjar närma oss en ny istid.

Även om det därmed är naturligt att det därmed både har varit mycket kallare och mycket varmare på jorden så är det enligt IPCC 95% säkert att människan under senaste 100 åren påverkat klimatet. Senaste 100 åren har medeltemperaturen på jorden ökat med 0,74 grader (mer vid polerna). Denna ökning har till stor del skett de senaste 40 åren.

Det kan vara svårt att hålla dagens uppvärmning (vad som skett de sista 100 åren) och vad som hänt med klimatet under de senaste 800 000 åren samtidigt i tanken. Med kunskap från bland annat iskärnor borde vi, enligt ovan, befinna oss i slutet av en "värmeperiod" mellan två istider. Sista värmeperioden började för ung 11 000 år sedan och ser man till de fem värmeperioder som varit innan (med ung 100 000 års mellanrum, Milankovic cykler) så brukar en värmeperiod vara ung 15000 år, vilket leder till slutsatsen att vi med stor sannolikhet befinner oss i slutet av en värmeperiod/mellanistid/interglacial.

Avslutningsvis: De senaste 800 000 åren har det varit vanligare med långa tider med istid än perioder av värme. Detta, att vi inom en "snar", ett par tusen år, framtid kan vänta oss en ny istid, kan sägas utan att förringa den ökade växthuseffekt som nu människan orsakar. Om vi inte går över till förnyelsebara energibärare under den närmaste åren hinner vi ställa till med mycket oreda under de närmaste 100 åren. Redan nu kan var och se att blomningen av t ex syren börjar veckor innan skolavslutningen (syrenblomning på skolavslutningen var vanligt så sent som på 80- och 90-talet). Att minska användningen av fossila bränslen måste även göras av den enkla anledningen att de fossila bränslena nu sinar, produktionen har nått sin topp, vilket beskrivs inom peak oil.

Köpa vindkraftsel är en spännande utmaning

2010-09-16T03:45:00.000-07:00

Även om man är intresserad av att privat göra "något för miljön" som t ex köpa vindkraftsel så kan det vara svårt att förändra vanor. Fördjupar vi oss just val av elbolag så har de flesta elbolag numera någon form av "grönt" alternativ. Ofta får man betala nått öre/kWh extra för att få denna vara (det finns dock lysande undantag som Falkenberg Energi). Vill man gå ett litet steg länge och verkligen köpa grön el så kan man bli delägare i ett vindkraftsverk i något vindkraftskooperativ. Exempel på sådana är Lundavind i Lund, Sveriges Vindkraftskooperativ, SVEF, som är knutet till Falkenberg Energi och Otterbäckens Vind (från Otterbäckens vind behöver du inte, får du inte, köpa någon el, du får avkastning på din insats ändå, dock ofta mindre än vad du får från ett kooperativ där du även måste/får köpa elen).

Det brukar gå till så att man blir delägare genom att köpa en eller flera andelar. Varje andel motsvarar 1000 kWh i årsproduktion. Och varje andel brukar kosta mellan 4000 kr och 7500 kr (mindre för äldre kooperativ med äldre verk med mindre aktivt underhåll där verket/verken är mer slitna; och mer för nyare kooperativ med aktiv underhållsplanering). Att bedöma tillstånden på verken, vilken strategi kooperativet har att förnya sin vindkraftspark och hur aktiv underhållsplan kooperativen har är en viktig "detalj" vid köp av vindkraftsandelar. Jämför med att köpa en bostadsrätt, där ska man som potentiell köpare också bedöma föreningens underhållsplan, hur långsiktig den är, hur och när den uppdateras och hur den följs. En del vindkraftsföreningar menar att de har en strategi att förnya vindkraftsparken och att deras underhållsplan är så aktiv att köp av andelar i deras kooperativ kommer att motsvara 1000 kWh för tid och evighet. Andra kooperativ har vindkraftsverk som är äldre och har som strategi att inte ska kunna producera kilowattimmar i tid och evighet.

Observera att det pris som du får betala för din vindkraftsel kan variera mellan olika vindkraftskooperativ (här är ett exempel på vad du får betala för vindkraftselen om du köper andelar i SVEF, samt en kalkyl på hur mycket du tjänar per år). En del kan erbjuda ett väldigt lågt elpris för sin vindkraftsel, medan andra behåller så mycket pengar inom kooperativet att de har råd med ett generöst underhåll så att din andel verkligen motsvarar 1000 kWh för tid och evighet (detta skrivs med viss ironi, men vissa kooperativ är mer aktiva när det gäller att satsa framåt på underhåll och nyproduktion medan andra har bara ett vindkraftsverk som har en viss ekonomisk och teknisk livslängd (ofta brukar den ekonomiska livslängden, avskrivningstiden, sättas till 20 år, den tekniska (den tid som verket verkligen kan producera) är längre)). Hur länge du får vindkraft från ditt vindkraftsverk kan bara du bedöma genom analysera kooperativets historia, ekonomi och strategi för framtiden.

Vidare kan det vara svårt att verkligen komma till skott och byta elleverantör, vilket ofta följer med när du vill köpa vindkraftsel. Har du tur har ditt eget elbolag vindkraftsel, men det är ofta inte fallet. Var noga när du tar kontakt med kundtjänst på elbolaget att de inte säljer "grön el" till dig, för då får du ofta gammal vattenkraft, vilket kanske också är ok, men är du ute efter nyproducerad vindkraftsel så får du stå på dig när du tar kontakt med kundtjänst på ditt elbolag (utan att fördomsfull så ser inte alla skillnaden, men nu vet jag att du gör det ;>).Vidare kan det vara smart att inte köpa för mycket andelar. Man får bara köpa så mycket som man själv gör av med (ofta rekommenderar kooperativen att du köper upp till 80% av din beräknade årsförbrukning, eftersom årsförbrukning varierar). En satsning på nyproducerad vindkraftsel innebär en investeringskostnad på ungefär 7000 kr för varje tusentals kilowattimmar som ofta hela familjen ska vara med på att betala (det är kanske inte så att hela familjen är lika entusiastiska när det gäller frågan om val av typ av elenergi och val av elbolag). Då kan det vara klokt att satsa på ett kooperativ som växer och där det är möjligt att successivt köpa på sig andelar. En strategi kan t ex vara att köpa en andel per år upp till en nivå som motsvarar ung 80% av din årsförbrukning.

Jag hoppas det är lättare att köpa andelar i ett vindkraftskooperativ i fortsättning. Nu måste man verkligen själv ta reda på information om vindkraftskooperativet OCH Energibolaget som är kopplat till kooperativet. Här är ett exempel på hur ansökan om kooperativ och en övergång till Falkenberg Energi ser ut.

Det är även möjligt att köpa aktier i ett vindkraftsföretag, som t ex Slitevind. Men då får du inte hem någon grön el i "din brevlåda", hem till dig. Då får du vanlig avkastning på aktien, som kan variera från år till år. Förra året introducerades två stora vindkraftsbolag på börsen. Kul att det händer saker på den förnyelsebara energimarknaden. Men vill du koppla lite känsla till din satsning så rekommenderar jag dig att först och främst köpa andelar i ett vindkraftskooperativ, då får du hem dina egna gröna förNybara kilowattimmar. Är du fulltecknad (du får bara köpa så mycket som motsvarar din årsförbrukning) kan du även satsa på vindkraftsaktier. Återstår att se om någon studie snart jämför om det även rent ekonomiskt lönar sig att först och främst satsa på vindkraftskooperativ. Jag skulle tro det. Men det är alltid tryggare med en studie som bekräftar ens förutfattade meningar.

Slutligen vill jag önska dig lycka till när du bestämt dig för att köpa förnyelsebar energi i form av nyproducerad vindkraftsel. Jag har snart gjort mitt val, har du?

Johan Rockstrom: Let the environment guide our development

2010-09-09T02:50:00.000-07:00

Intressant video om villkoren för vår gemensamma miljö nu och i framtiden: Johan Rockstrom: Let the environment guide our development Video on TED.com

Hur ska vi kunna arbeta på flera nivåer för att förbättra miljön? Jo, skapa en svensk miljöklassiker!

2010-07-06T04:17:00.001-07:00

Vilka värderingar har en person som tror att "miljöfrågan" är viktig? Måste alla som tror att miljöfrågan är viktig rösta på miljöpartiet, eller kan hon vara vänster eller höger, socialdemokrat, liberal eller konservativ? Eller har ett eget värderingsutrymme skapats genom ekologism/ekosofi?

För att komma åt värderingar som rör vår relation till vår omgivning så måste begrepp som samhälle, natur och miljö diskuteras och försök till definitioner kan göras. Än viktigare är dock att relationen mellan samhälle, natur och miljö diskuteras, utvecklas och kanske definieras. Och än viktigare, hur kommer människan in i bilden? Ska människans intressen sättas i främsta rummet, alltid? Ja, säger de liberala. Och det gör kanske var och än som befinner sig mitt i en myggsvärm om det är möjligt att bespruta myggen med ett verkningsfullt gift, som tros vara "ofarligt" för människan.

Det som gör miljöfrågan så spännande är att det är möjligt att förhålla sig så olika till den. En del säger att naturen mår sämre nu än för 100 år sedan, medan andra säger att den mänskliga miljön är bättre nu någonsin. Enligt mitt sätt att se på det stämmer båda påståendena. Om man med naturen menar den natur som klarar sig utan människan. Om man med miljö menar samspelet mellan natur och samhälle, så har människan skapat samhällen som gör att vi lever längre än någonsin. Vi kan med modern kunskap utnyttja naturen för vår egen vinnings skull. Vi kan bemästra naturen (men vi kan inte skapa mer kol, olja och naturgas, mer om detta nedan). Jag vill inte heller bli biten av mängder av mygg eller knott. Finns det ett ofarligt, för människan, och förhoppningsvis även för naturens övriga invånare, medel mot mygg och knott så använder jag det. Jag befinner mig då mitt i naturen, men med den kunskap som byggts upp i våra samhällen så kan jag lugnt fortsätta att plocka svamp, eller vad jag nu gör i naturen.

För att konkretisera vad jag menar med bättre miljö så vill jag nämna: minskning spridningen av ämnen som är eller kan vara giftiga (försiktighetsprincipen), minska beroendet av ändliga energibärare, bevara förutsättningen för det naturliga kretsloppet av koldioxid och vatten och bevara mångfalden i naturen.

Det är många miljöområden som bör förbättras, men ska ett område lyftas fram så är det omställningen till ett energisystem som inte bygger på olja, kol och gas (idag utgör dessa energibärare 80% av använd energi i världen). Den nu mest välkända orsaken är att nyttjandet av dessa leder till ökad växthuseffekt. Men en minst lika välgrundad orsak är att dessa energibärare håller på att ta slut, vi har redan nått produktionstoppen av dessa fossila bränslen (se Kjell Aleklett med fleras forskning, därmed vet vi redan nu att vi måste ställa om energisystemet radikalt). Vi behöver satsa mycket mer på förnyelsebara energibärare.

En viktig skiljelinje när miljöfrågan diskuteras, och som påverkas av grundläggande värderingar, är huruvida den enskilda människan kan och bör ha all makt eller om staten och överstatliga organ, med dess politiskt tillsatta personer, ska ha störst makt att påverka. Är man liberal vill man att varje individ ska ha makten att välja hur naturen ska skyddas. Är man konservativ så misstror man förändringar som kommer genom politiska beslut. Gärna förändringar säger många konservativa men då ska teknologin och övriga marknadsmekanismer stå som pådrivare. Socialdemokrater kan tänka sig statliga regler och förordningar för att skydda och "utveckla" naturen. Men i trängda lägen, när t ex jobb hotas, så sätter socialdemokrater jobben och övriga mänskliga intressen i främsta rummet.

En bra värdemätare på vad politiker, och du själv står, är frågan om eventuell ökad koldioxidskatt. Kan du och den politiker du ska rösta på i höst tänka sig ökad koldioxidskatt? Om inte, kanske både du och din politiker inte tror att det gör någon skillnad för miljön, kanske du och din politiker inte ens tror att vi har en ökad växthuseffekt som är orsakad av människan, kanske tror ni inte att fossila bränslen är ändliga. Vem ska få avgöra om vi har en ökad växthuseffekt, hur bråttom det är att ersätta de ändliga fossila energibärarna och hur hög miljöskatten ska få vara? Ska den enskilda individen själv få göra det eller ska politiker på nationell och internationell nivå göra det?

Kanske kan man lösa upp den gordiska knuten i fråga om vem som ska ha makten, individen eller staten, genom att säga att både individen och staten är lika viktiga. Det är även möjligt att lägga till en tredje nivå, det civila samhället med alla dess organisationer som verkar för att både du som individ och du som politiker ska handla för att få en bättre miljö.

Jag vill slutligen slå ett slag för att varje individ varje år ska fundera på begrepp som miljö, natur och samhälle och hur de påverkar varandra. Se om du kan hitta ett område som du vill förändra som gynnar både natur och samhälle på längre sikt (gynnar det både natur och samhälle, så gynnas även "miljön"). Sen kan du verka på alla tre nivåerna, en handling på var nivå per år kan kanske vara en lämplig ambitionsnivå. Ändra en handling hos dig själv; stöd/påverka en organisation inom det civila samhället; och stöd/påverka/rösta fram politiker/folkvalda så att både natur och samhälle gynnas på längre sikt. Dessa handlingar skulle kunna manifesteras likt triathlon eller svensk klassiker i en svensk miljöklassiker Är man riktigt fräck skulle man kunna hämta inspiration från en svensk klassikers värdekärna: extremt motiverande, verkligt ansträngande och året runt. Exakt hur och vem som ska dela ut diplomen kan och vill jag inte föreslå här.

Nu hettar miljödebatten till

2009-12-06T16:07:00.000-08:00

Oljan är på väg att ta slut och klimatet håller på förändras, det blir globalt sätt varmare men kanske än värre är att klimatet förändras olika på olika platser. Bra att detta debatteras mer och mer, men kanske borde dessa båda fakta ses samlat. Fortfarande finns det chans för dem som ser konkurrensfördelar med gå över mot förnyelsebar energi.

Klimatet och ekonomin diskuterade i ekonomekot lördagen den 5 dec 2009 av den miljöforskaren Johan Rockström och ekonomen Klas Eklund, nyutnämnd adjungerad professor vid Lunds universitetet.

Mänskliga kretslopp, bra eller dåligt?

2009-04-19T00:02:00.000-07:00

Igår kom kretsloppsfrågan om återföring av näringsämnen till jordbruket upp när vi skulle vårstäda på gemensamma gården i bostadsrättsföreningen. Någon hävdade att vi inte skulle återföra mänskliga restprodukter, urin och fekalier, till jordbruket. Oklart på vilka grunder hon hävdade det. Hon sa något i stil med: -"det har varit i människa, och ska inte återföras till jorden". Jag har tyvärr svårt för att ta det lugnt när jag hör denna typ av (religösa?) tankar. Hon ville inte kalla det religösa tankar, utan det var jag. I alla fall skulle inte våra restprodukter återföras till jorden. När jag lugnat ner mig så jag kunde skaffa mig lite mer kunskap så hittade jag en bra sida från SLU som beskriver kväve, fosfor och kalium balanserna till och från jordbruket.

Studiebesök på etanol- och djurfoderfabriken på Händelö i Norrköping

2009-04-14T12:57:00.000-07:00

Var idag på etanol- och djurfoderfabriken på Händelö i Norrköping. Det var polytekniska föreningen som ordnat besöket och som alltid blir det då välplanerade och intressanta studiebesök. Produktionsanläggningen och har en kapacitet på cirka 210 miljoner liter etanol och 175 tusen ton proteinfoder per år. Fabriken började producera etanol 2001 men en andra produktionslinje kom igång så sent som i november förra året.

Det är framsynt av Lantmännen att satsa på förnyelsebar energi. Visst kan lönsamheten för förnyelsebara energibärare gå upp och ner bl a av oljepris och priset på korn och vete (som de använder som råvara). Men att vi i framtiden kommer att behöva förnyelsebara energibärare går inte att ifrågasätta. Oljepriset kommer att gå upp eftersom mer kommer att vilja ha av en resurs som det finns allt mindre av. Och det är inget vi ska gråta över. Detta gör de som redan idag kan "producera" förnyelsebara energibärare, som etanol, kommer bli vinnare, stora vinnare!

Rädda jorden

2008-10-16T06:24:00.000-07:00

Lester Brown skriver rätt ambitiöst i boken: Plan B 3.o - uppdrag rädda jorden, om hur vi just ska rädda jorden.

Vindkraft i Sverige - 1% av totala elproduktionen

2008-10-15T16:35:00.000-07:00

Det finns ca 900 vindkraftverk med en effekt på mer än 50 kW i Sverige idag (januari 2008). Drygt 200 av dessa har byggts i Vindkompaniets regi. På Gotland finns ca 160 vindkraftverk som täcker 20 % av öns elbehov (0,9 TWh/år). Den sammanlagda installerade effekten i Sverige (januari 2008) är ca 800 MW. Under 2007 producerade vindkraften i Sverige ca 1,4 TWh vilket motsvarade 1 % av den totala elproduktionen på 140 TWh i landet.

Enligt Vindkraftsutredningen SOU 1999:75 skulle 10 TWh havsbaserad vindkraft kunna uppnås med ca 1 100 st 1,5 MW och ca 400 st 3 MW vindkraftverk, dvs totalt ca 1 500 vindkraftverk. Detta skulle kunna uppnås med t ex 15 stora vindkraftparker om vardera 100 vindkraftverk (Vindkompaniet).

Ny vindkraft och ny kärnkraft kostar lika mycket

2008-10-15T15:50:00.000-07:00

Ny vindkraft och ny kärnkraft kostar lika mycket, 40 öre/kWh, enl flera källor (CVI, Nordling, Vindkompaniet). Vattenfall skriver 2006 att vindkraft kostar 66-82 öre/kWh (då räknar Vattenfall med en underhållskostnad på 15 öre/kWh). Vindkraft är enl Vattenfall det dyraste sättet att producera el:

Någon förvånad att Vattenfall kommer fram till detta?

Tyska energimyndigheten, Deutschen Energie-Agentur GmbH (Denas) har i uppdrag är att genomföra den tyska energipolitiken och enligt planerna ska 20 procent av all energi år 2015 komma från vindkraften. Redan idag har Tyskland 15.000 vindmöllor i drift och är därmed världens största vindkraftsproducent. En jättesatsning som är dyr (Johansson, S, 2007) (står dock ingen kostnad i öre/kWh). Någon som vet?

Väl värt att notera att Lundgren (1998) kom fram till att el från vindkraft och kraftvärmeverk också låg på samma nivå. Då ung 30 öre per kWh.

Ett ekonomhistoriskt perspektiv för att beskriva, analysera och förstå det ekonomiska läget

2008-10-14T00:24:00.000-07:00

Äntligen tar en tidning, HD, ett ekonomhistoriskt perspektiv för att beskriva, analysera och förstå det ekonomiska läget. Speciellt Lennart S kan säkert tillföra en hel del här. Ni ordnar idag en en chatt med honom. Tack Helsingborgs Dagblad!

Kraftig ökning av handel med utsläppsrätter

2008-10-14T00:20:00.000-07:00

En gammal nyhet (som säkert blir mer aktuell): Kraftig ökning av handel med utsläppsrätter.

Visioner och affärsidé

2008-10-12T01:56:00.000-07:00

Arbetade med att ta fram vision och kärnvärden inom föräldrakooperativet Flygeln i helgen. Eftersom vi var på Leon, ett marknadsföringsbolag, så ville ordf berätta lite om hur de arbetar med att utveckla affärsidéerna åt deras kunder. Att Leon har en miljöprofil kunde till min glädje konstateras. Begrepp som vision, mission, kärnvärden och affärsidé ritades upp. (jämför med t ex SCA, Swedbank, Sweco). Kunde dock inte se, som jag finner naturlig, koppling till Richard Normann och SIAR skolan. Vi fick dock till en bra diskussion om vår förskolas kärnvärden.

Utsläpp per transportslag

2008-08-06T02:13:00.000-07:00

Det kan vara svårt att relatera olika transportslag till varandra och man kan mäta på olika sätt. Nedan en källa som redovisar per personkilometer:

Till fots	0 g koldioxid per personkilometer
Cykel	0 g koldioxid per personkilometer
Tåg	6,7g koldioxid per personkilometer
Buss	56 g koldioxid per personkilometer
Samåkning	63 g koldioxid per personkilometer
Bil/taxi	190 g koldioxid per personkilometer
Flyg	160 g koldioxid per personkilometer

Ovanstående utsläpp för bilen förutsätter att det är en person i bilen, och att bilen drar 0,8 liter per mil. Är det två personer i bilen så halveras självklart utsläppen. Charterresor släpper, pga tätare beläggning, ung hälften av reguljärt flyg.

Flygbränslepriserna har mer än dubblerats de senaste åren och fortsätter att stiga

2008-08-05T23:49:00.000-07:00

2006 kunde man i Aftonbladet läsa: Experten förutspår prischock på flygresor i framtiden. Bränslepriserna har mer än dubblerats de senaste åren och fortsätter att stiga. - Det kan kosta en halv miljon att flyga över Atlanten om fem-tio år, säger Gunnar Lindstedt, reporter på Veckans Affärer.

En halv miljon för att flyga över Atlanten kanske var en "rubrikinformation", men andemeningen i artikeln lever vidare.

I samma artikel kan man läsa hur mycket en Airbus 340-300 (SAS långdistansplan) drar med 220 passagerare ombord på en resa tur och retur mellan Arlanda och Bangkok:

Jetbränsle: 169 294 liter

Jetbränsle per passagerare: 768 liter

Bränslekostnad per passagerare: 3 310 kr

Koldioxidutsläpp per passagerare: 1 935 kg

(motsvarar ungefär en normal årskörsträcka med bil).

Globalt beräknas flyget svara för cirka 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthuseffekten.

Kina är världens största producent av förnyelsebar energi - och de ska satsa 2000 miljarder kr på förnyelsebar energi närmsta deceniet

2008-08-05T15:17:00.000-07:00

Kina är världens största producent av förnyelsebar energi, enligt en ny rapport från den internationell klimatorganisationen The Climate Group. Det rapporterar Ekot.
Under 2007 producerade Kina sammanlagt 152 gigawatt förnyelsebar energi. Det är ungefär nio gånger så mycket som effekten av svensk vatten- och vindkraft.
Det närmsta decenniet kommer Kina att satsa mer än 2 000 miljarder kronor för att nå sina mål när det gäller förnyelsebar energi, säger en talesperson för The Climate Group.
Kina ligger dock fortfarande i topp även när det gäller utsläpp av växthusgaser.

Klimatförändringarna ifrågasätts

2008-07-31T02:23:00.000-07:00

Klimatförändringarna ifrågasätts. Bra, för då får man skärpa sina argument.

Tyskarna satsar på vindkraft i Östersjön

2008-07-07T15:20:00.000-07:00

Tyskarna satsar på vindkraft i Östersjön.

Naturens gränsvärden

2008-06-26T14:10:00.000-07:00

I DN kan man idag läsa: Behovet av nya gränsvärden för ett tiotal miljöparametrar är ett huvudtema för årets Tällberg Forum. Runt 450 deltagare - vetenskapsmän, politiker, näringslivsföreträdare, debattörer, allmänhet och media - har samlats i Tällberg. I år har föresatt sig att leverera direkta policyrekommendationer till världens makthavare.

När jag hörde denna nyhet på radio, att naturens gränsvärden, bl a halten koldioxid i atmosfären, överskridits, så slår det mig återigen att varje dag hör vi dessa miljönyheter nu. Spännande eller oroande?

Kan oljan och de produkter vi får från oljan bli så dyra att vi "automatiskt" närmar oss en ny världsordning?

150 vindkraftsverk i stockholmsområdet planerade

2008-06-25T05:34:00.000-07:00

DN skriver idag om att det ska byggas 150 vindkraftsverk i stockholmsområdet. Det lär bli av den stora modellen på över en MW antar jag.

Kostnaden för att komma åt miljöproblemen

2008-06-24T06:40:00.000-07:00

I DN kan man idag läsa att det kan bli billigare än man tänkt sig att komma åt miljöproblemen, främst syftar de på klimatfrågan som med rätta är het nu. Bra med lite positiva tankar kring klimatfrågan. Och det måste anses som rätt att olika miljöekonomiska styrmedel diskuteras.

Icke förnyelsebara resurser

2008-05-28T00:11:00.000-07:00

Läs en bra artikel om användning av icke förnyelsebara resurser som olja

Över 100 dolar per fat - Nu är det jan 2008

2008-01-02T16:10:00.000-08:00

Ett år som startat med raketfart. Oljepriset är nu uppe i över 100 dollar per fat!

Ett forum i tiden

2005-11-22T15:13:00.000-08:00

Här kan man/jag utveckla en del tankar i framtiden.