Klimatet förändras på jorden, och har förändrats många gånger tidigare. Vi lever i slutet av en "kort" värmeperiod (brukar vara ung 15 000 år) i en lång ishustid. Men innan dess, för mellan 55 och 34 miljoner år sedan var det mycket, 8-10 grader, varmare än idag . För 50 miljoner år sedan började temperaturen långsamt sjunka. M
er om klimatvarationer under långa (många miljoner år) tidsperider här. Klimatet har med andra ord varierat mycket under långa tidsperioder (
dessa stora svängningar får en del att komma till slutsatsen att dagens uppvärmning är helt "naturlig").
Sedan 2,6 miljoner år är vi inne i en istidsperiod som kallas
kvartär eller rättare sagt p
leistocen (om man inte tar med de senaste "varma" 11000 åren som kallas
holocen). Det är under
kvartärperioden människan utvecklas (vi,
Homo sapiens, har funnit under de senaste 200 000 åren).
Det kan vara en fördel att koncentrera sig på hur temperaturen har varierat under under de senaste 2 miljoner åren, eller snarare 800 000 åren, varifrån vi har data från iskärnor. Det är under kvartärperioden vi kan se ett klimatmönster, långa (ung 100 000 år)
istider (glacialer) och "korta" (ung 15 000 år) värmeperioder (
interglacialer) har växlat i ett ofta till synes regelbundet system. Ett mönster som är extra tydligt under de senaste 400 000 åren (isborrning i
Vostok):
Samma
iskärna (från
Vostok) och en annan iskärna (
EPICA), i en
annan
källa visar
samma sak:
En anmärkningsvärd "detalj" som man kan se i ovanstående diagram är att vi under de sista 11 000 åren (under
halocen) har haft en förvånansvärd jämn temperatur. Temperaturen har visserligen varierat någon grad, vilket har varit kännbart, men temperaturen har ändock varit förhållandevis oförändrad under 11000 år.
Klimatet har med andra ord varierat kraftigt även under de senaste 100 000-tals åren.
Under de senaste 400 000 åren har havsytan varit såväl 140 meter under nuvarande nivå som 20 meter över. Den förra mellanistiden varade för cirka 130 000 till 115 000 år sedan. Nuvarande värmeperioden, eller mellanistiden, började för ung 11000 år sedan. Så här såg istäcket ut för 20 000 år sedan:
Ska man se till hur långa mellanistiderna brukar vara under de fyra sista gångerna, se
diagram ovan, så befinner vi oss i slutet av en värmeperiod/mellanistid.
Om några 1000-tals år är det "normalt" att vi åter börjar närma oss en ny istid.
Även om det därmed är naturligt att det därmed både har varit mycket kallare och mycket varmare på jorden så är det enligt IPCC 95% säkert att människan under senaste 100 åren påverkat klimatet. Senaste 100 åren har medeltemperaturen på jorden ökat med 0,74 grader (mer vid polerna). Denna ökning har till stor del skett de senaste 40 åren.
Det kan vara svårt att hålla dagens uppvärmning (vad som skett de sista 100 åren) och vad som hänt med klimatet under de senaste 800 000 åren samtidigt i tanken. Med kunskap från bland annat iskärnor borde vi, enligt ovan, befinna oss i slutet av en "värmeperiod" mellan två istider. Sista värmeperioden började för ung 11 000 år sedan och ser man till de fem värmeperioder som varit innan (med ung 100 000 års mellanrum,
Milankovic cykler) så brukar en värmeperiod vara ung 15000 år, vilket leder till slutsatsen att vi med stor sannolikhet befinner oss i slutet av en värmeperiod/mellanistid/
interglacial.
Avslutningsvis: De senaste 800 000 åren har det varit vanligare med långa tider med istid än perioder av värme. Detta, att vi inom en "snar", ett par tusen år, framtid kan vänta oss en ny istid, kan sägas utan att förringa den ökade växthuseffekt som nu människan orsakar. Om vi inte går över till förnyelsebara energibärare under den närmaste åren hinner vi ställa till med mycket oreda under de närmaste 100 åren. Redan nu kan var och se att blomningen av t ex syren börjar veckor innan skolavslutningen (syrenblomning på skolavslutningen var vanligt så sent som på 80- och 90-talet). Att minska användningen av fossila bränslen måste även göras av den enkla anledningen att de fossila bränslena nu sinar, produktionen har nått sin topp, vilket beskrivs inom
peak oil.