Staten och kapitalet mot samma hållbara mål

Hur ska vi komma närmare ett hållbarare samhälle? Det förekommer ibland "gräl" om ansvaret främst ska ligga på staten (att reglera och föreskriva lagar och förordningar) eller om kapitalet genom marknaden (du och jag när vi väljer vad vi ska köpa på en "fri" marknad). Som tur är förordar många numera att både staten och marknaden behövs för att vi mer och mer ska närma oss ett hållbart samhälle. Bland annat Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson för fram detta under ett seminarium om modeindustrins ansvar och möjligheter att bli mer hållbart, Ett mode för framtiden.

Mikael Karlsson förde vidare fram tanken att staten ska ta ansvar för produkternas (varor och tjänsters) kvalitet (med avseende på hur stor skada de kan förorsaka i naturen) och marknaden i huvudsak ska ta ansvar för mängden produkter (kvantiteten av produkter). Intressant uppdelning av ansvar mellan stat och marknad!

Nedan en bild av hur marknadsekonomi och statens regleringar (via en demokratisk process) samverkar för att påverka den ekonomiska/tekniska sfären (med avseende på hur denna sfär i sin tur påverkar naturen):

Två vägar för att påverka den ekonomiska/tekniska sfären:marknadsekonomi och  statliga  regleringar
Källa: Lundgren (1998)

kursen Skånes geologi

På första föreläsningen på kursen Skånes geologi fick vi träffa professorerna Mars Eriksson och Per Ahlberg. Det är kul och intressant att få ta del av deras intresseområde under rätt så avspända former som ändå kvällskurser är. De pratade bl a om bergartscykeln. Det geologiska perspektivet är verkligen låååångt!

Hur gammal är då jorden? Länge trodde vi, när vi var "ensidigt" kristna, att jorden var 6000 år, vilket James Ussher (1581-1656) och Johan Albrecht Bengel (1687-1752) räknat ut. Det var verkligen svårt att frigöra sig från det kristna tänkandet på den tiden. (Vilket tänkande har vi svårt att frigöra oss från idag?)

Nu vet vi att jorden är 4,6 miljarder år.

Det har hänt en hel del under jordens historia. På en annan kvällskurs på geologiska i Lund fokuseras på hur klimatet har förändrats med ett geologiskt perspektiv. Vi har t ex ishustider med en periodicitet på 135 miljoner år! Även om vi haft det mycket kallare än nu, så har jag tidigare, med inspiration från den andra kvällskursen, skrivit att vi måste begränsa uppvärmningen innan nästa istid (som borde komma "strax" (med ett geologiskt perspektiv)).

Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid

Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid, skriver Tim Jackson i boken Välfärd utan tillväxt. 

Mer om denna bok (text på Adlibris):

I kölvattnet av en ekonomisk kris som tycks ropa efter ökad konsumtion måste vi försöka rädda världen undan ett kollapsande klimat. Men hur ska vi lyckas förena evig tillväxt med minskad miljöpåverkan?

I denna nydanande och omdiskuterade bok gör Tim Jackson upp med vår tids besatthet av tillväxt. Fattigare nationer behöver naturligtvis få utvecklas men för avancerade ekonomier finns mängder av bevis för att vi snarast tycks bli mindre lyckliga om vi konsumerar mer.

Vad som är än mer oroande är att den ökande konsumtionen håller på att få ekosystemen att falla samman. Om vi inte kraftigt minskar konsumtionens miljöpåverkan så måste vi hitta en väg till välfärd som inte är beroende av kontinuerlig tillväxt. En väg som kanske rentav kan leda till kreativitet och ett varaktigt välmående bortom marknadens direktiv.

Tim Jackson skriver om hållbar tillväxt på sin FB sida. T ex hänvisar han till en artikel av Stefan Stern i FT den 17 maj 2011:

Economic growth is generally seen as an unequivocally good thing. But economists have long conceded that the most common form of measurement of economic activity, gross domestic product, is a less-than-perfect way of describing what is happening. It forms, perhaps, a slightly questionable foundation on which to base a discussion on growth.

Probably the most famous critique of this measure was uttered by Bobby Kennedy, the US politician, in March 1968. This formal economic statistic, Kennedy said:
“counts air pollution and cigarette advertising, and ambulances to clear our highways of carnage. It counts special locks for our doors and the jails for those who break them ... yet the gross national product does not allow for the health of our children, the quality of their education, or the joy of their play ... it measures everything, in short, except that which makes life worthwhile.”

The developed world needs to consume less. The WWF, the conservation body, argues that the world is currently using one and a half planet’s worth of resources, a trend that is unsustainable. Rampant consumerism has to be checked.

Prof Jackson is unequivocal. “We spend money we don’t have, on things we don’t need, to make impressions that don’t last, on people we don’t care about,” he says.

Klimatförändringar de senaster 10 åren

Var idag på föreläsning inom kursen Vårt klimat förr, nu och i framtiden. Birger Schmitz berättade främst om  vad som hände för 65 miljoner och för 55 miljoner år sedan. Från hans hemsida:

Min forskning är inriktad mot prekvartär biogeosfär-dynamik. Framförallt de stora globala miljökatastroferna i jordens historia kan lära oss mycket om villkoren för livet på vår planet. Vid krita-tertiär gränsen för 65 miljoner år sedan slog en 10 km stor asteroid ner i Mexico och himlen förmörkades av stoft från nedslaget. Nästan 75% av jordens djurarter dog ut. Vid paleocen-eocen gränsen för 55 miljoner år sedan inträffade en superväxthuskatastrof då metanhydrater på havens bottnar sönderföll vilket ledde till dramatiskt förhöjda halter koldioxider i atmosfären. Ett stort antal globala miljökatastrofer av varierande slag har inträffat i jordens historia. Den historisk-geologiska forskningen kan ge oss en förståelse av de mer fundamentala processerna som reglerar förhållandena på en av universums många miljarder planeter, Jorden. I min forskning arbetar jag också med tvärvetenskapliga frågeställningar i gränslandet astronomi-geologi, exempelvis hur meteorit- och asteroidflödet till jorden varierat genom årmiljonerna, något som kan öka vår förståelse av solsystemets historia. 

Schmitz kom även in på vad som hänt den sista tiden med klimatet. Schmitz menade att den genomsnittliga globala temperaturen de sista 10 åren inte har ökat (snarare legat still, eller till och med sjunkit). Tyvärr har jag inte referensen till den källa han hänvisade till.

Det var just därför jag gick denna kurs - för att få veta mer om hur klimatet på jorden förändrats under miljonerna av år. Lika säkert som att de flesta av oss idag tror på att den genomsnittliga temperaturen på jorden ökat med 0,75 grader under de sista åren, och lika säkert som de flesta av oss till 95% tror att detta beror på mänsklig påverkan; så kan det fastslås att klotet genomlevt dramatiska klimatförändringar innan, som t ex superväxthuskatastrofen för 55 miljoner år sedan. 

Som sagt, det är intressant att träffa skeptiker till att det är människan som ligger bakom genomsnittliga globala temperaturhöjningen. Även om det med 5 % sannolikhet är så, så måste vi ändå minska förbrukningen av fossila bränslen eftersom de sinar än mer märkbart inom 50 år (redan idag kan vi notera prishöjningar som bl a beror på att det är svårare att få tag i oljan).

En ökad växthuseffekt måste begränsas - innan nästa istid

Klimatet förändras på jorden, och har förändrats många gånger tidigare. Vi lever i slutet av en "kort" värmeperiod (brukar vara ung 15 000 år) i en lång ishustid.  Men innan dess, för mellan 55 och 34 miljoner år sedan var det mycket, 8-10 grader, varmare än idag . För 50 miljoner år sedan började temperaturen långsamt sjunka. Mer om klimatvarationer under långa (många miljoner år) tidsperider här. Klimatet har med andra ord varierat mycket under långa tidsperioder (dessa stora svängningar får en del att komma till slutsatsen att dagens uppvärmning är helt "naturlig").

Sedan 2,6 miljoner år är vi inne i en istidsperiod som kallas kvartär eller rättare sagt pleistocen (om man inte tar med de senaste "varma" 11000 åren som kallas holocen). Det är under kvartärperioden människan utvecklas (vi, Homo sapiens, har funnit under de senaste 200 000 åren).

Det kan vara en fördel att koncentrera sig på hur temperaturen har varierat under under de senaste 2 miljoner åren, eller snarare 800 000 åren, varifrån vi har data från iskärnor. Det är under kvartärperioden vi kan se ett klimatmönster, långa (ung 100 000 år) istider (glacialer) och "korta" (ung 15 000 år) värmeperioder (interglacialer) har växlat i ett ofta till synes regelbundet system. Ett mönster som är extra tydligt under de senaste 400 000 åren (isborrning i Vostok):

Samma iskärna (från Vostok) och en annan iskärna (EPICA),  i en annan källa visar samma sak:

En anmärkningsvärd "detalj" som man kan se i ovanstående diagram är att vi under de sista 11 000 åren (under halocen) har haft en förvånansvärd jämn temperatur. Temperaturen har visserligen varierat någon grad, vilket har varit kännbart, men temperaturen har ändock varit förhållandevis oförändrad under 11000 år.

Klimatet har med andra ord varierat kraftigt även under de senaste 100 000-tals åren. Under de senaste 400 000 åren har havsytan varit såväl 140 meter under nuvarande nivå som 20 meter över. Den förra mellanistiden varade för cirka 130 000 till 115 000 år sedan. Nuvarande värmeperioden, eller mellanistiden, började för ung 11000 år sedan. Så här såg istäcket ut för 20 000 år sedan:


Ska man se till hur långa mellanistiderna brukar vara under de fyra sista gångerna, se diagram ovan, så befinner vi oss i slutet av en värmeperiod/mellanistid. Om några 1000-tals år är det "normalt" att vi åter börjar närma oss en ny istid.

Även om det därmed är naturligt att det därmed både har varit mycket kallare och mycket varmare på jorden så är det enligt IPCC 95% säkert att människan under senaste 100 åren påverkat klimatet. Senaste 100 åren har medeltemperaturen på jorden ökat med 0,74 grader (mer vid polerna). Denna ökning har till stor del skett de senaste 40 åren.

Det kan vara svårt att hålla dagens uppvärmning (vad som skett de sista 100 åren) och vad som hänt med klimatet under de senaste 800 000 åren samtidigt i tanken. Med kunskap från bland annat iskärnor borde vi, enligt ovan, befinna oss i slutet av en "värmeperiod" mellan två istider. Sista värmeperioden började för ung 11 000 år sedan och ser man till de fem värmeperioder som varit innan (med ung 100 000 års mellanrum, Milankovic cykler) så brukar en värmeperiod vara ung 15000 år, vilket leder till slutsatsen att vi med stor sannolikhet befinner oss i slutet av en värmeperiod/mellanistid/interglacial.

Avslutningsvis: De senaste 800 000 åren har det varit vanligare med långa tider med istid än perioder av värme. Detta, att vi inom en "snar", ett par tusen år, framtid kan vänta oss en ny istid, kan sägas utan att förringa den ökade växthuseffekt som nu människan orsakar. Om vi inte går över till förnyelsebara energibärare under den närmaste åren hinner vi ställa till med mycket oreda under de närmaste 100 åren. Redan nu kan var och se att blomningen av t ex syren börjar veckor innan skolavslutningen (syrenblomning på skolavslutningen var vanligt så sent som på 80- och 90-talet). Att minska användningen av fossila bränslen måste även göras av den enkla anledningen att de fossila bränslena nu sinar, produktionen har nått sin topp, vilket beskrivs inom peak oil.

Köpa vindkraftsel är en spännande utmaning

Även om man är intresserad av att privat göra "något för miljön" som t ex köpa vindkraftsel så kan det vara svårt att förändra vanor. Fördjupar vi oss just val av elbolag så har de flesta elbolag numera någon form av "grönt" alternativ. Ofta får man betala nått öre/kWh extra för att få denna vara (det finns dock lysande undantag som Falkenberg Energi). Vill man gå ett litet steg länge och verkligen köpa grön el så kan man bli delägare i ett vindkraftsverk i något vindkraftskooperativ. Exempel på sådana är Lundavind i Lund, Sveriges Vindkraftskooperativ, SVEF, som är knutet till Falkenberg Energi och Otterbäckens Vind (från Otterbäckens vind behöver du inte, får du inte, köpa någon el, du får avkastning på din insats ändå, dock ofta mindre än vad du får från ett kooperativ där du även måste/får köpa elen).

Det brukar gå till så att man blir delägare genom att köpa en eller flera andelar. Varje andel motsvarar 1000 kWh i årsproduktion. Och varje andel brukar kosta mellan 4000 kr och 7500 kr (mindre för äldre kooperativ med äldre verk med mindre aktivt underhåll där verket/verken är mer slitna; och mer för nyare kooperativ med aktiv underhållsplanering). Att bedöma tillstånden på verken, vilken strategi kooperativet har att förnya sin vindkraftspark och hur aktiv underhållsplan kooperativen har är en viktig "detalj" vid köp av vindkraftsandelar. Jämför med att köpa en bostadsrätt, där ska man som potentiell köpare också bedöma föreningens underhållsplan, hur långsiktig den är, hur och när den uppdateras och hur den följs. En del vindkraftsföreningar menar att de har en strategi att förnya vindkraftsparken och att deras underhållsplan är så aktiv att köp av andelar i deras kooperativ kommer att motsvara 1000 kWh för tid och evighet. Andra kooperativ har vindkraftsverk som är äldre och har som strategi att inte ska  kunna producera kilowattimmar i tid och evighet.

Observera att det pris som du får betala för din vindkraftsel kan variera mellan olika vindkraftskooperativ (här är ett exempel på vad du får betala för vindkraftselen om du köper andelar i SVEF, samt en kalkyl på hur mycket du tjänar per år). En del kan erbjuda ett väldigt lågt elpris för sin vindkraftsel, medan andra behåller så mycket pengar inom kooperativet att de har råd med ett generöst underhåll så att din andel verkligen motsvarar 1000 kWh för tid och evighet (detta skrivs med viss ironi, men vissa kooperativ är mer aktiva när det gäller att satsa framåt på underhåll och nyproduktion medan andra har bara ett vindkraftsverk som har en viss ekonomisk och teknisk livslängd (ofta brukar den ekonomiska livslängden, avskrivningstiden, sättas till 20 år, den tekniska (den tid som verket verkligen kan producera) är längre)). Hur länge du får vindkraft från ditt vindkraftsverk kan bara du bedöma genom analysera kooperativets historia, ekonomi och strategi för framtiden.

Vidare kan det vara svårt att verkligen komma till skott och byta elleverantör, vilket ofta följer med när du vill köpa vindkraftsel. Har du tur har ditt eget elbolag vindkraftsel, men det är ofta inte fallet. Var noga när du tar kontakt med kundtjänst på elbolaget att de inte säljer "grön el" till dig, för då får du ofta gammal vattenkraft, vilket kanske också är ok, men är du ute efter nyproducerad vindkraftsel så får du stå på dig när du tar kontakt med kundtjänst på ditt elbolag (utan att fördomsfull så ser inte alla skillnaden, men nu vet jag att du gör det ;>).Vidare kan det vara smart att inte köpa för mycket andelar. Man får bara köpa så mycket som man själv gör av med (ofta rekommenderar kooperativen att du köper upp till 80% av din beräknade årsförbrukning, eftersom årsförbrukning varierar). En satsning på nyproducerad vindkraftsel innebär en investeringskostnad på ungefär 7000 kr för varje tusentals kilowattimmar som ofta hela familjen ska vara med på att betala (det är kanske inte så att hela familjen är lika entusiastiska när det gäller frågan om val av typ av elenergi och val av elbolag). Då kan det vara klokt att satsa på ett kooperativ som växer och där det är möjligt att successivt köpa på sig andelar. En strategi kan t ex vara att köpa en andel per år upp till en nivå som motsvarar ung 80% av din årsförbrukning.

Jag hoppas det är lättare att köpa andelar i ett vindkraftskooperativ i fortsättning. Nu måste man verkligen själv ta reda på information om vindkraftskooperativet OCH Energibolaget som är kopplat till kooperativet. Här är ett exempel på hur ansökan om kooperativ och en övergång till Falkenberg Energi ser ut.

Det är även möjligt att köpa aktier i ett vindkraftsföretag, som t ex Slitevind. Men då får du inte hem någon grön el i "din brevlåda", hem till dig. Då får du vanlig avkastning på aktien, som kan variera från år till år. Förra året introducerades två stora vindkraftsbolag på börsen. Kul att det händer saker på den förnyelsebara energimarknaden. Men vill du koppla lite känsla till din satsning så rekommenderar jag dig att först och främst köpa andelar i ett vindkraftskooperativ, då får du hem dina egna gröna förNybara kilowattimmar. Är du fulltecknad (du får bara köpa så mycket som motsvarar din årsförbrukning) kan du även satsa på vindkraftsaktier. Återstår att se om någon studie snart jämför om det även rent ekonomiskt lönar sig att först och främst satsa på vindkraftskooperativ. Jag skulle tro det. Men det är alltid tryggare med en studie som bekräftar ens förutfattade meningar.

Slutligen vill jag önska dig lycka till när du bestämt dig för att köpa förnyelsebar energi i form av nyproducerad vindkraftsel. Jag har snart gjort mitt val, har du?

Johan Rockstrom: Let the environment guide our development

Intressant video om villkoren för vår gemensamma miljö nu och i framtiden: Johan Rockstrom: Let the environment guide our development Video on TED.com