måndag, februari 27, 2017

Med rätt villkor kan förnybar elenergiproduktion byggas ut

Både vinkraftsbranschen och bolag med kraftvärme tävlar nu om att bygga ut förnybar elenergiförsörjning. Kul! Båda skulle kunna bygga ut en kapacitet som motsvarar ytterligare mer än 10 TWhel/år. Nedan inledningen av en artikel publicerad den 24 februari 2017 i Dagens Samhälle:

torsdag, februari 23, 2017

Miljöbedömning av Lunds översiktsplan (ÖP)

En gruppuppgift i MKB-kursen är att göra en (strategisk) miljöbedömning (SMB) eller miljökonsekvensbedömning (MKB). Jag valde en SMB av Lunds (nya) översiktsplan (ÖP). (Direkt ska sägas det råder språkförbistring om det ska heta/kallas SMB, miljöbedömning (MB) eller MKB, mer om detta senare). Först något om Lunds ÖP, som är den plan som ska miljöbedömas (i en MKB?!)

Enligt Lunds hemsida så förflyter arbetet med ny översiktsplan på enligt nedan:

Enligt ovan ska ett samrådsunderlag tas fram under hösten 2016 och hela våren 2017 (inget underlag är klart innan terminen slutar). Det ska hållas samråd under hösten 2017. ​

måndag, februari 20, 2017

Samråd

Samråd är en viktig del inom MKB-processe (se t ex Dir 2003/35/EC). Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” går igenom olika definitioner på "public participation", bland annat hur mycket allmänheten kan/ska/bör/brukar involveras. Det är möjligt att dela in olika syften med samråd i tre grupper:

1. Normativt grundantagande - för att allmänheten bör få säga sitt.
2. "Substantive rationale" - det blir bättre beslut om allmänheten är med.
3. "Instrumental rationale" - för att undvika konflikter och skapa legitimitet (Glucker et al, 2013).

Glucker et al (2013) tre huvudkategorier kan jämföras med O’Faircheallaigh (2010) artikel “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making” tre huvudkategorier för olika syften med samråd:

torsdag, februari 16, 2017

MKB för ESS

Gitte Isacsson berättade den 16 februari om hur miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) togs fram för ESS (ritning, karta-Google Earth) mellan åren 2009 och 2014. (Se här vad som hänt rörande miljöarbetet på ESS efter 2014).

ESS var mellan 2010-2015 ett Svensk-Danskt företag, som 10 okt 2015 blev ERIC (European Research Infastructure Consortium). Kameror tar kontinuerligt bilder från ESS-området, bland annat ur denna vinkel:

ESS följer tre parallella processer för att få tillstånd:

onsdag, februari 15, 2017

Kvalitetsgranskning av MKB

Kvalitetsgranskning av MKB

En MKB ska vara relevant (innefatta analys, fokusera på signifikanta aspekter etc) och transparent (beskriva metoder och osäkerheter etc). Detta för att olika aktörer ska veta/förstå och kunna bedöma/värdera, komma överens och besluta på bra sätt. Nedan beskrivs två checklistor (eller "package") för att kunna bedöma en MKB-rapport på ett systematiskt sätt, Lee-Colley package och IAU Review Package.

Lee-Colley package

Ett par personer att hålla i handen är Lee-Colley "package" 1999/2004:
1. Projekt 2. Impacts 3. Alternativ 4. Presentation:


Dialogbaserad förankring

Här något om "dialogbaserad förankring/landskapsanalys" eller "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Det beskrivs bra i nedanstående film:

Förankring from Naturvårdsverket on Vimeo.

 Nedan en film där kulturgeograf Karin Hammarlund berättar om landskap, landskapsanalys och "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Malmös vindkraftsplanering och översiktsplan tas upp som exempel:

tisdag, februari 14, 2017

Rapport inom MKB kurs

Tänker här skriva ner tankar kring hur en rapport inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen kan se ut (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om samrådsprocessen gällande vindkraft. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade.

Det är viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. (Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005). Ett sätt beskriva, avgöra, om samrådsprocessen levt upp till Århuskonventionen är att se i vilken utsträckning samråden varit dialogbaserade och därmed kan beskrivas som "deliberativ" eller samrådsdemokrati.

I Trelleborgs Allehanda läste jag om en nystartad förening som  på eget initiativ diskuterar hur man kan göra sydkusten självförsörjande på förnybar energi. En av personerna som ligger bakom föreningen är forskare Magnus Jiborn. Tanken är att utreda hur mycket energi som i så fall behövs och därefter förankra idéerna hos kommuninvånarna. Magnus Jibor är väl medveten om vindkraft kan möta motstånd (källa):

måndag, februari 13, 2017

Pierenta

Vi fick som konsulter i uppdrag att identifiera alternativ, avgränsa system, identifiera de viktigaste potentiella effekterna för miljön, samhälle och naturresurser när ett gruvföretag, AURO, har för avsikt att etablera sig i Pierenta och där bryta bly och zink (hela uppgiften):


torsdag, februari 09, 2017

Miljöbedömningar av planer och program

 (strategisk) Miljöbedömningar (SMB) av planer och program med Lars Emmelin

Miljöbedömningar av (kommunala) planer och program utgår från Dir 2001/42/EG (html, pdf); MB 6 kap 11-18 §§.

Formella begrepp
Miljöbedömning (proceduren)
MKB (dokumentet) direktivets benämning "miljörapport".

I program och ÖP avgörs OM något ska utföras. I detaljplan och bygglovs projekt-MKB avgörs Vem som gör något.

Några delvis överlappande myter om miljöbedömning (MB):

onsdag, februari 08, 2017

Planeringsteori


Planeringsteori med Jamil Khan (avhandling).

På nätet kunde jag, på flera ställen, hitta ungefär samma beskrivning av olika planeringsteorier: Rationell planering, advokatplanering, generativ planering och kommunikativ planering (källa), se mer nedan.

Jamil Khan utgick från den rationella planeringen (1. tydliga mål 2. överväga val noga, 3 strävar efter fullständig kunskap; antar vidare nyttomaximering och total förutsägbarhet), som har kritiserats på följande punkter:
  • inga reella alternativ,
  • brister i samråd,
  • bristfällig beskrivning av alternativ,
  • tar inte hänsyn till kumulativa effekter,
  • tar lång tid att genomföra.

Alternativsökning

Forskaren Eric Markus tog den 8 februari 2017 upp tre olika synsätt när det gäller att söka alternativ under en miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning: noll-alternativ (ofta ej samma som nuläget!, lokaliseringsalternativ och utformningsalternativ (Källa: Markus PP-material, se även MB 6 kap 7§ - punkt 4):


Hittade även följande text där Eric Markus medverkat:

fredag, februari 03, 2017

Public participation, conflict resolution and decision making

Public participation, conflict resolution and decision making


Blev fokus samråd = consultation och public participation.

Varför samråd?
  • tidig kunskapsinhämtning,
  • för att få en demokratisk process,
  • kunna avgöra (i tidigt samråd) om det är BMP (Betydande MiljöPåverkan).
Århuskonventionen (2005)
  • right to know,
  • right to speach,
  • right to be heard.
Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC och EG förordning 1367/2006 per den 6 september. Sverige undertecknade konventionen 25 juni 1998 och ratificerade den 25 maj 2005 (källa), så man brukar säga att Århuskonventionen är från 2005

torsdag, februari 02, 2017

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

Margaretha Svenning berättade om MKB-processen ur samrådsmyndighetens, Länsstyrelsens, perspektiv onsdag den 1 februari. Hon tog upp fallet Scandust i Landskrona för ett exemplifiera myndighetens roll (eller kanske snarare roller, eftersom Länsstyrelsen har en roll vid samråd, en en annan när tillstånd (ev) ska ges).

Svenning tog upp att det som framkommit i MKB ska leva vidare i företagets tillstånd.

2 kap MB - hänsynsregler - i denna del av miljöbalken (MB) poängterades speciellt (författningar som utgår från detta kapitel). Nedan en bild av hänsynsreglerna (källa)