torsdag, februari 16, 2017

MKB för ESS

Gitte Isacsson berättade den 16 februari om hur miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) togs fram för ESS (ritning, karta-Google Earth) mellan åren 2009 och 2014.

ESS var mellan 2010-2015 ett Svensk-Danskt företag, som 10 okt 2015 blev ERIC (European Research Infastructure Consortium). Kameror tar kontinuerligt bilder från ESS-området, bland annat ur denna vinkel:

ESS följer tre parallella processer för att få tillstånd:



ESS lämnades in ansökan, inkl MKB, i mars 2012Ansökan kompletterades under 2013:



Enligt Miljöbalk (1998:808) 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag och 7 § sak en MKB innehålla:
    • 1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning,
      2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs,
      3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra,
      4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och
      5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1–4.

Huvudförhandlingar hölls i april 2014, och ESS fick ett "delbeslut" från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) i juni 2014 (en prövotid till juli 2017 då uppdaterad PSAR (Prel Safety Analysis Report) ska vara inne. ESS har, sedan 2014, tillstånd för byggnation (steg 1), och kommer strax (2017) få tillstånd för steg 2, installation. Därefter provdrift (2017-2025), drift, och avveckling (just nu beräknat kring år 2060, "steg 5").

En MKB kan granskas, kvalitetsgranskas, utifrån är Lee-Colley package 1999/2004 och/eller IAU Environmental Impact Statement Review Package (Oxford Brookes University rev 2011), mer om dessa två mallar i denna text. Exempel på hur en sammanställning kan se för ESS:s MKB per 28 februari 2017 (allt inte klart):

Review av ESS:s MKB

En rapport av granskningen av ESS:s MKB, utifrån IAU Environmental Impact Statement Review Package, har gjorts (rapport i pdf-format):

Mer om kvalitetsgranskning av MKB här.

Strålning

En signifikant aspekt (som i normala fall är helt försumbar) är strålning från anläggningen. Eftersom fördjupad studie kring ev strålning från anläggningen ligger utanför en "normal" granskning av MKB så ligger detta avsnitt sist.De riktvärden för konstruktion som gäller för anläggningen (Källa MKB, sid 90):

På sid 91 i MKB rapporten kan man läsa: "ESS-anläggningen kommer att dimensioneras för att kunna klara olyckor, dvs upp till H4-händelser (design basis accidents, DBA)".

Vid värsta tänkbara scenario (H4-händelser - "design basis accidents", DBA), så kommer en person som bor precis vid anläggningen få 6,5 mSv (källa: Hansson, 2013, Health Risk Assessment, ESS-0003789, ESS AB i komplettering till MKB per okt 2013):



Det föreligger ingen risk att få cancer direkt ("deterministic consequences") vid en svår olycka på ESS. Den slumpmässiga/stokastiska ("stochastic consequences") effekten vid en DBA (svår olycka) vid värsta tänkbara vindförhållanden, när det blåser mot Malmö respektive Köpenhamn (källa: Hansson, Health Risk Assessment):
Som Hansson, 2013, Health Risk Assessment, påpekar så är det försvinnande små värden (med hänsyn till att 1/3 av alla människor ändå får cancer "naturligt"). Jag undrade hur de kom fram till en maxdos på cirka 8 mSv om man är nära anläggningen, och fick den 21 februari 2017 svar från Peter Jacobsson (Head of Safety, Health and Environment, European Spallation Source ERIC):

"I den rapport du refererar till har vi antagit att vad vi den tidpunkten (våren 2013) hade identifierat som den värsta händelsen inträffar och lagt en vindriktning mot Malmö respektive Köpenhamn. Händelsen innebär att kylningen upphör av målmaterialet men att protonstrålen ligger kvar mot målmaterialet (tillför energi) och orsakar en lokal smältning av målmaterialet. Sannolikheten för att detta skall uppstå är mycket låg (lägre än en H4 händelse faktiskt) då det finns ett specifikt skyddssystem (TSS) som skall förhindra detta samt andra skyddssystem för acceleratorn (MPS). Konsekvensberäkning är gjord utifrån antaganden om hur stor del av olika nuklidgrupper som kan förångas och framförallt komma ut ur byggnaden. Därefter har vi använt en beräkningsmodell om hur ett atmosfäriskt utsläpp sprids (dispersionsmodell) samt vilken påverkan olika nuklider har på en människa vid inandning och direktverkande strålning. Det senare kallas doskoefficienter.

För närvarande arbetar vi med att göra en komplettering till SSM vad gäller olycksanalyser där vi i detalj går igenom identifiering av händelser, vilka skyddssystem som finns samt vilken konsekvens händelsen kan få. Den senare delen görs med hjälp av en förfinad beräkningsmodell. Som svar på din fråga så gör vi flera analyser av olika olycksscenarier. Som du helt korrekt konstaterar så finns det därmed olika olyckor men vi brukar rent generellt utgå från den olyckan med störst konsekvenser som ”Design Basis Accident, DBA”.

Kanske är jag extra intresserad av hur "svåra olyckor" ("design basis accidents", DBA) med extremt liten sannolikhet analyseras, förstås och kommuniceras. Det vore intressant att veta mer om hur denna "slutspurt" inom tillstånds-/MKB-processen går till (men det kanske ligger utanför en vanlig MKB-process och därmed utanför  MKB-kursen...!?)




Inga kommentarer: