Giftfri vardag?

Ethel Forsberg som sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen och med lång erfarenhet av miljöfrågor från företag och myndigheter diskuterade under onsdagskvällen den 25 mars en Giftfri vardag? (hela programmet). Forsberg gav många konkreta exempel på gifter i vardagen, med fokus på mjukgörare i plaster. Det finns plast överallt, i sängen, soffan, mattallriken, tandborsten, ytskydd på kläder, skor etc. Men det finns många andra kemiska ämnen. En siffra som nämndes var 142 000 stycken kemiska ämnen (som är tillverkade av människan?, antar jag).

Jordbrukets utmaningar

Gun Rudquist från Naturskyddsföreningen och Erik Steen Jensen, professor vid SLU, diskuterade den 19 mars 2015 i Lund Ekologisk och matbrist - jordbrukets utmaningar ur svenskt och globalt perspektiv. Diskussionen leddes mycket bra av miljöstrateg Linda Birkedal. Föreläsningen arrangeras av Lunds kommun och Naturskyddsföreningen, hela programmet:

Staffan Laestadius om ”klimatet och välfärden"

Intressant att höra Staffan Laestadius (SL) berätta om ”klimatet och välfärden – en policyanalys; villkoren för en strukturomvandling”. SL har en ambition att vara akademisk, politisk och folkbildande.  SL visade kurvor hur temperatur och koldioxidhalt varierat flera 100 000-tals år tillbaka, men menade samtidigt att det är de sista 200 åren som är intressanta. Vi har hört många av rapporterna: Arktis istäcke minskar, hela Grönlands istäcke smälte under en viss tid, glaciärerna har minskat med i genomsnitt 11 meter etc etc. SL menar att vi sitter i fundamentala inlåsningar, lever i en modernitet, som gör oss fossilberoende. Även om intensiteten minskar (att vi får ut mer nytta per insatt enhet fossil energi) så ökar totala utsläppen och utsläppen av koldioxid per capita.  Vi behöver fokusera på omvandling till nya sektorer enligt SL. Produktion måste i ökad utsträckning ske i gröna sektorer (som kultur, tjänster, hantverk etc). SL sa dock att det finns svårigheter, som t ex att arbetslösheten är 11 % i genomsnitt i Europa. Det behövs (vanlig?) tillväxt (och därmed ”vanliga” utsläpp av koldioxid) för att minska arbetslösheten, menar många. Samtidigt är kravet på samhället att halvera utsläppen av koldioxid för varje generation, dvs vi  som är yrkesaktiva nu bör/ska halvera utsläppen av koldioxid, sen ska våra barn halvera utsläppen igen, och våra barnbarn bör/ska halvera utsläppen av koldioxid igen!  Det finns mycket att göra, t ex menade SL så kan vi ha 10 gånger så mycket vindkraft per ytenhet i Sverige (och producera över 100 TWh el/år, jämfört med drygt 10 som idag) och ändå bara ha lika mycket vindkraft per ytenhet som Tyskland har idag.

En intressant parallell till SL:s tankar kring en omställning som krävs nu, och som kan hämta inspiration från den omställning som skedde på 70-talet, är de omställningsperioder, med ungefär 40-års cykler, som Lennart Schön pratar om.

Källor: liknande slideshare, Se mer i UR programmet "En bok en författare-Klimatet och välfärden", inlägg på Twitter.



[youtube=http://youtu.be/yvIrsy_hZxA]

Vindkraftsprojekt

Tänkte här samla generella tankar om vindkraftsprojekt.

Det primära tanken att skriva något om detta var att jag fick se att det i Vindbrukskollen var möjligt att se avslagna projekt. Eftersom jag tror att man har mycket att lära av "misslyckade" projekt.

Nedan en bild från södra Öland, där man ser att det är både mycket natur (grönt) och kultur (rött) som ska skyddas. Man ser även att det är möjligt att i högra kolumnen (tredje raden uppifrån, efter "uppförda" och "beviljade") är möjligt att bara titta på just avslagna vindkraftsprojekt. De avslagna verken blir i kartan markerat som röda vindkraftsverk. Ett avslaget projekt kan ses nordnordost om Grönhögen "Ventlinge alvar" (klicka på bilden för en större bild):

Har naturen ett egenvärde?

Lars Samuelsson tar i sin avhandling från 2008, The Moral Status of Nature: Reasons to Care for the Natural World - Svensk titel: Naturens moraliska status: Moraliska skäl för att visa naturen omtanke, upp frågan om naturen har ett egenvärde. Ska vi visa omsorg om naturen för dess egen skull? Eller ska vi rent instrumentellt se på naturen och dess produkter. Ser vi instrumentellt på naturen så har naturen inget värde i sig, utan har endast betydelse så länge naturen gör gott för människan. (Denna text finns även här).

Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100

Efter att ha varit på Naturskyddsföreningen möte den 5 nov 2014 kring ”Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100” så skrev jag nedanstående kommentar på deras blogg:

Tack för intressant förevisning av kommande rapport ”Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100”. Måste erkänna att jag gillar begreppet ”klimatsäkra”. Tänk om det kunde sprida sig! Vad innebär det att klimatsäkra X? Hur mycket i dagens samhälle måste egentligen anpassas till naturen? Räcker det med att planera och bygga framtidens samhälle (fastigheter, vägar, fordon etc) rätt? Osäker på om det är samma ”klimatsäkra” som beskrivs i artikeln: "Att klimatsäkra Skåne handlar om klimatanpassning, men också om att minska Skånes klimatpåverkan." 

Bredda, fördjupa analysen och förståelsen för vindkraft

Vad kan man göra för att bredda och fördjupa analysen och förståelsen för vindkraft.
Tre områden:

1. Beskriva, förklara, förstå och bidra till att förutsäga och effektivisera den kommunala beslutsprocessen.
2. Beskriva, förklara och förstå hur en landskapsanalys görs, och bidra till att förutsäga och effektivisera densamma.
3. Beskriva, förklara och förstå hur en bullersanalys görs, och bidra till att förutsäga och effektivisera densamma.

Ett fjärde område skulle kunna vara
4a. Beskriva, förklara och förstå hur vindkraftsägare gör för att få bra ersättning för den el som produceras.
4b. Beskriva, förklara och förstå hur energibolag gör för att ge en rimlig ersättning för den el som produceras i mindre anläggningar (där kanske inte marknadspris gäller). Och bidra till att förutsäga och effektivisera förhandlingsläget mellan producent och elköpare.

Lönsamhet för stora (3 MW) vindkraftverk

Lönsamhet för stora (3 MW) vindkraftverk kan räknas ut med denna kalkyl. Nedan ser ni en del av kalkylarket. Lättast för att se helheten och kunna ändra indata (gulmarkerat) är att klicka här och öppna upp hela kalkylarket.

 

Miljöfilmer

Visar nedan miljöfilmer i en spellista:

Ekonomin för vindkraft

Har tittat på ekonomin för ett normalstort vindkraftsverk (2,3 MW). Här kan du hämta Excelbladet som jag diskuterar utifrån i nedanstående film:

Sverker Sörlin attackerar miljöfrågan från ett nytt spännande håll

Vill här lyfta fram Sverker Sörlin, professor vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på Kungliga tekniska högskolan, ordförande för Stiftelsen Folkuniversitetet och aktuell, tillsammans med Anders Ekström, med boken "Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle", eftersom han attackerar miljöfrågan från ett nytt spännande håll. Centralt budskap i boken enligt Sörlin:

– Vi försöker artikulera vad humanistisk kunskap är och hur vi kan ha användning av den. Det har länge funnits en oklarhet kring det. Humanioran beskrivs ofta befinna sig i kris men det håller inte vi med om.

Fråga till Sörlin: Ni skriver om humanioras nya roll i samhället, berätta:

– I dag pågår stora ekonomiska, miljömässiga och globala förändringar och då uppstår ett större behov av ett öppet och förutsättningslöst prövande, vilket är humaniorans uppgift. Vi tycker att vi ser mängder av tecken i världen på att humanistisk kunskap efterfrågas eftersom den typen av utveckling är så komplex att det inte räcker med teknisk eller ekonomisk expertis. Men då gäller det även att humanisterna själva förstår sin uppgift och försöker medverka i den här förändringen, inte bara kritisera ett pågående förlopp.  Resten av artikeln här.

Klimatförändringar i nutid och i geologisk tid

Vilka fenomen och aktiviteter kan sättas  i samband med klimatförändringar?  En klimatförändring som diskuteras mycket nu är ökad växthuseffekt, dess orsaker, hur mycket effekten ökar, och vad den leder till, just nu och i framtiden. Vi har sedan 100 år tillbaka en ökande växthuseffekt och vi ska i denna text se hur katastrofer som översvämningar och eventuellt stormar har ökat i antal sista tiden. Dessa tankar finns även i pdf-fil, och på yompu; som skrivits inom en kvällskurs.

Vi ska även här se att klimatet förändrats många gånger under jordens historia (Wolfarth och Björck (2007) "Vart är klimatet på väg"; Björck  (2008) "Jordens ständigt föränderliga klimat";  KVA (2009) "Uttalande av akademien om klimatförändringar").  Vi ska se till klimatförändringar både i nutid (ett 10-tal år, det ska ha gått 30 år innan man kan tala om klimatförändringar; ett exempel är de sista 10 årens vikande temperaturökning som inte ännu helt tolkats som en klimatförändring, dvs  klimatkänsligheten har ännu inte omräknats) och lång tid (100 000-tals, till och med miljontals år). Undertecknad vill direkt säga det är svårt att med trovärdighet visa på kausala samband (att X påverkar och leder till Y), speciellt svårt är det att visa att X, och endast X, leder till Y, både eftersom det är vetenskapligt svårt och eftersom det säkert med stor sannolikhet sällan är så endast X leder till Y. Speciellt svårt är det med klimatförändringar eftersom de per definition sker över längre tid, vilket gör att man inte ska se till enskilda år eller enskilda regioner. Här ska vi därför se globalt och över längre tid (minst 10-tals år).

Hade dinosaurierna det hett om öronen?

Hade dinosaurierna det hett om öronen? I denna text ska vi se på hur varmt det var på jorden när dinosaurierna levde. Redan nu kan avslöjas att dinosaurierna hade det varmt om "öronen", samt blött om fötterna.

Det är bra att ha långa tidsperspektiv när klimatförändringar diskuteras, och vad kan vara längre tidsperspektiv än att se hur klimatet har varierat under hela eonen Fanerozoikum (från och med perioden kambrium då "utvecklat" liv "startade" för 542 miljoner år sedan), speciellt under dinosaurietiden (perioderna trias, jura och krita; för 251 - 65 miljoner år sedan). Det var en "värmetopp" för ung 100 miljoner år sedan, när dinosaurierna stod på sin "topp", i mitten och slutet av kritperioden:

Phanerozoic Climate Change

Michael Porter talar om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR)

Michael Porter är en av de största inom företagsekonomi när det gäller hur företagsstrategi och konkurrenskraft ska analyseras och förstås. Nedan presenteras ett sex minuter lång videoinspelning där  Michael Porter talar om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR):

Professor Michael Porter of Harvard Business School spoke to an audience of senior corporate giving professionals at CECP's Corporate Philanthropy Summit on June 2, 2010 about the role of business in social and economic development. He introduced the concept of "Creating Shared Value" (CSV) as distinct from "Corporate Social Responsibility" (CSR) and explained how CSV can help advance both the corporate and social goals of a company:

Jag blir både glad och inspirerad av Michael Porter tal om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR). Samtidigt blir jag uppgiven och lite nedstämd att det fortfarande behövs. Precis dessa frågor har flera talat om länge. International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE) i Lund har talat om dessa frågor sedan 80 talet. Alla publikationer som getts ut vid IIIEE bär med sig det tema som Michael Porter talar om, dvs att företagen kan utgöra en positiv kraft när vi går mot ett mer hållbart samhälle (bl a undertecknads lic).

Den blir kanske lite känsligt när man kommer in på med vilken kraft företag kan (och bör?!) sträva efter att "ligga före" (lagen) när det gäller att miljöanpassa processer och produkter. Ska allt ske frivilligt eller ska vissa saker regleras av politiker? Vilket ansvar har vi konsumenter att välja mest miljöanpassade och socialt godtagbar produkt? Det är några av de frågor som också kommer ut när man har sagt att företag kan verka för miljöanpassa sina processer och produkter. Michael Porter har säkert en del av "lösningen" när han säger att företag i ökad utsträckning kan verka för att samarbeta med omgivande samhället. Och tar ledare (styrelser, företagsledare och medarbetare som påverkar sin omgivning) till sig kunskap kring hur samhället är beroende av naturens resurser och tillståndet i naturen så behöver inte distinktionen mellan kan och bör vara svår...

Hur de första dinosaurierna blev funna

Om taxonomi, nomenklatur och hur de första dinosaurierna blev funna

Inom kursen Dinosauriernas värld, 7,5 hp andra träff berättade Mats Eriksson om taxemoni (läran om släktskapsförhållanden) och nomenklatur (läran om hur rätt namn skapas för djur (ICZN) och växter (ICBN)). T ex nämndes artnamnet för Tyrannosaurus rex (som betyder Stor ödla kung, bilder), som kan skrivas ut strikt Tyrannosaurus rex s.s. och i vid bemärkelse Tyrannosaurus rex s.l. Det finns typexemplar (holotyp) av varje art


Johan Lindgren berättade om kända geologiska personer som kan kopplas till dinosauriernas historia:

Jean Baptise de Lamarck (1744-1829), militär, banktjänsteman och botaniker. Tittade på ryggradslösa djur (evertebrata). Trodde utveckling kunde förvärvas mellan generationer.

Kostnad för vindkraft

Det skrivs på många ställen vad en storskalig vindkraftsutbyggnad kostar. 215 miljarder kronor för att komma upp till 30 TWh vindkraft per år. Detta är något som Mattias Hennius, informationschef på E.ON Vind tar upp i en artikel i Corren den 20 september där han bemöter Christian Dahlgrens ledarartikel från den 14 sept.

Det är lätt att blanda ihop total investeringskostnad och den "extra" insats samhället gör för att "stödja" nya energislag (i detta fall vindkraft). Här är det, vad jag förstår, den totala kostnaden som diskuteras.

Energi och Byggnadsdesign

Boendet är ett konkret område där var och en kan göra något för att minimera miljöpåverkan genom en klok energianvändning, ibland egen energiförsörjning. Det är något man arbetar med och forskar inom med inom avdelningen Energi och Byggnadsdesign inom institutionen Arkitektur och byggd miljö (A-huset).

Maria Wall leder avdelningen Energi och Byggnadsdesign. Där forskas bl a på klimtskal, passivhus, solfångare, solceller (bl a i fönster), ventilationssystem, lågenergikontor och solintegrerad arkitektur.

Vindkraft i Skåne

Läste om det finns ett pris som heter  Skånes vindkraftspris och en förening som heter Skånes Vindkraftsakademi. Kul att vindkraften belyses med en lokal känsla. Kompletterar nationella föreningar som Svensk Vindkraftförening och branschorganisationen Svensk Vindenergi. Skånes vindkraftspris beskrivs på följande sätt av Energikontoret i Skåne:

Skånes vindkraftspris är en årlig utmärkelse och delas i år ut för första gången. Priset tilldelas en person eller organisation som förtjänstfullt har verkat för att öka utbytet av kunskap och erfarenhet mellan olika aktörer inom vindkraftsområdet i Skåne. Pristagaren ska ha koppling till Skåne, är utan begränsning bakåt i tiden och behöver inte ha koppling till en fysisk anläggning. Ett specialdesignat diplom tilldelas den finalist som på bästa sätt agerat i enlighet med prisbeskrivningen.
Arrangörer är Skånes vindkraftsakademi. Sponsorer av priset är Serviceförvaltningen Malmö stad och E.ON.

Ser att 2012 fick följande tre uppmärksamhet:

Energiåtervinning

Energiåtervinning - ett sätt att ta hand om våra restprodukter

Svenska avfallslösningar väcker intresse världen över. Kommunernas hantering av restprodukter resulterar i innovationer, och tillväxt. En smart användning av energiresurser sparar både pengar och miljö. Hantering av restprodukter kräver dock samarbeten mellan olika aktörer, det måste vara lätt och det måste vara roligt. Och det är vikt att producentansvaret fungerar, vilket det kanske inte gör idag. Ett antal insatta personer från Avfall Sverige skriver i SvD den 9 maj 2013:

Producentansvaret var ursprungligen bland annat tänkt som ett ekonomiskt styrmedel. Därför är det viktigt att principen om producenternas betalningsansvar fullföljs. I dag tvingas både fastighetsägare och kommuner att stötta insamlingssystemet med betydande belopp. Det gör att man ibland betalar både på varan, på hyran och genom kommunens avfallsavgift, alltså inte bara en gång utan kanske två och ibland tre gånger.

Peak oil

Vi har en kort tid levt gott på billig olja (300 år av oljehistoria på 300 sekunder). Peak oil, dvs produktionstoppen av olja, närmar sig med stora steg.

Läste den 30 mars en artikel av Oystein Noreng, professor i petroleumekonomi vid Handelshögskolan BI i Norge, i Svenska Dagbladet som vill tona ner betydelsen, "Teorin om peak oil stämmer inte". Oystein Noreng har till svenska Finansdepartementet genom Expertgruppen för miljöstudier skrivit en rapport om peak oil, Peak Oil - en ekonomisk analys. Rapporten sammanfattas på baksidan så här:

...I en rapport till Expertgruppen för miljöstudier granskar professor Øystein Noreng ovanstående scenario.Han kommer bl.a. fram till att frågan är överdramatiserad beroende på en underskattning av marknadens och prisets betydelse för utvecklingen. Han menar vidare att även om oljan är en ändlig resurs är det föga troligt att slutet på oljan, är något omedelbart problem.