onsdag, mars 08, 2017

MKB för vindkraft - med fokus på "public participation"

Först hade jag tänkt fokusera på MKB för vindkraft, med fokus på samråd, närmare bestämt i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Så här långt har arbetet kommit per den 8 maj 2017.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.


Ett sätt att beskriva om samrådsprocessen levt upp till Århuskonventionen har studerats av Hartley & Wood (2005) i "Public participation in environmental impact assessment- implementing the Aarhus Convention". De har tittat på hur samråd har fungerat i England när fyra olika avfallsanläggningar skulle byggas. Ett annat sätt är att se i vilken utsträckning samråden varit dialogbaserade och därmed kan beskrivas som "deliberativ" eller som samrådsdemokrati.

Public Participation
Samtidigt kan "public participation" vara ett bättre begrepp än samråd för att fånga hur allmänheten kan medverka i projekt som har betydande miljöpåverkan. Rowe & Frewer (2000) har definierat två aspekter av processen, acceptance criteria och process criteria:


Och Rowe & Frewer (2005) har i "A Typology of Public Engagement Mechanisms" fördjupad sig än mer hur informationsflödet går vid "samråd".


Rowe & Frewer (2005) definierar "public engagement" genom "three concepts of "engagement"":


Detta kommer att följas upp mer senare...

Liksom:
Mels & Aronsson (2010) Planering och kommunikation kring vindkraft i havet.
Waldo & Klintman (2010) Attityder och delaktighet vid etablering av vindkraft till havs.
Klintman & Waldo (2008) Erfarenheter av vindkraftsetablering: Förankring, acceptans och motstånd.


Fokus kommer gälla svenska förhållanden, men jag vill ändå belysa hur MKB/EIA för vindkraft kan se ut i England och Tyskland genom Phylip-Jones & Fischer (2013) artikel "EIA for Wind farms in the United Kingdom and Germany". De undersökte 20 vindkraftsparker i de båda länderna och fann att att MKB/EIA är:
...central to decision making, and EIA is resulting in major project modifications. Our results differ from the findings of mors previous studies which usually observed a moderate impact on decision makig only.

Phylip-Jones & Fischer (2013) artikel indikerar att det går "åt rätt håll" när det gäller MKB för vindkraft i England och Tyskland. Gäller detsamma för Sverige? Fransson (2013) menar i sitt examensarbete "MKB i samband med tillstånd för vindkraft: en studie av länsstyrelsers krav på miljökonsekvensbeskrivningar för landbaserad vindkraft i Sverige", att tar lång tid för länsstyrelserna att ge tillstånd.

Det finns checklistor, som t ex IAU Environmental impact statement review package, för att bedöma MKB-rapporter. Men där finns inget kriterium som direkt uppmärksammar om allmänheten får påverka vad som är signifikant miljöpåverkan (Poder & Lukki 2011, s 32):

The review package does not explicitly feature public input in the assessment of significance of impacts…. This contrast with the widely recognized concept of the important role of public participation in environmental decision-making.


För att få tag i samrådsmaterial, samrådsunderlag, har jag en tanke om att gå in på projektörers hemsida och se om de har samrådsmaterial ute som man kan ta del av, och kontakta dem om kommande samrådsmöten i närheten. Exempel:

http://www.eolusvind.com/sv/etablering/projekt/aktuella-samradsunderlag/

https://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/vindkraft/pagaende-vindkraftprojekt/

E.ON har en sida där de märker sina vindkraftsprojekt: http://api.vind.tankstationer.se/sv-SE/Display . Nedan en bild från denna sida:


I bilden ovan kan man se ett projekt som håller på att planeras (gråmarkerat), det är BoEl 2.0. Här samrådsredogörelse. Malmös översiktsplan (ÖP) 2012, samt MKB (2014) för Malmös ÖP, kan man läsa hur Malmö tänker långsiktigt kring vindkraft. Hamnbolaget sa 2013 nej till BoEl 2.0. Det är ett projekt, som är i planeringsskedet, som kan vara möjligt att studera närmare. Här några tankar.

Nedan en bild på hur Malmö ser på lämpliga vindkraftslägen i sin ÖP2012 och dess MKB2014, kartan finns på www.malmo.se/op/karta:

Malmö skriver (se www.malmo.se/op/karta):
En kraftfull satsning på vindkraft behövs för uppnå Malmö stads mål om lokalt producerad förnybara energi. De goda förutsättningar som finns att producera el från vindkraft i Malmö ska tas till vara och utnyttjas på bästa sätt. Vindkraft kan proaktivt integreras i Malmös framtida landskapsbild.
De föreslagna områdena är i första hand lokaliserade till platser som redan är påverkade av buller och storskaliga verksamheter, som hamnen och Yttre Ringvägen. Valet av platser motiveras därtill genom landskapsbildsanalyser. Platserna är givna av landskapets förutsättningar och hänsyn till vindförhållanden, naturvärden, boendestruktur och de restriktioner som dagens riktvärden ger avseende buller, skuggor och riskavstånd.
  • Vindkraftverk ska företrädesvis uppföras i sammanhållna grupper i enkla geometriska formationer så att möjligheter till visuella effekter i landskapet tillvaratas. De olika etableringarna bör hållas på ett sådant avstånd från varandra att de på långt avstånd går att särskilja.
  • Till havs föreslås, förutom i anslutning till existerande verk kring Lillgrund, en ny etableringsmöjlighet vid grundet Sjollen. Platsen har bedömts ha den största potentialen för vindkraft i Malmös havsområde och kan samordnas med verk på den danska sidan nationsgränsen.
  • Vindkraftsetableringar ska vara möjligt även på andra platser än de markerade, men måste där prövas från fall till fall.

Det borde även vara möjligt att i färdiga MKB, som skickats in till Länsstyrelsen, se hur samrådsprocessen har gått till (i alla fall hur samråden beskrivs). Kanske är det möjligt att prata med några som var på samrådet för att "stämma" av hur det gick till på samrådet.




Källförteckning
Fransson (2013) MKB i samband med tillstånd för vindkraft: en studie av länsstyrelsers krav på miljökonsekvensbeskrivningar för landbaserad vindkraft i Sverige. Examensarbete, Lunds Tekniska Högskola. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8084620&fileOId=8084627 [2017-03-01].

Hartley & Wood (2005) Public participation in environmental impact assessment- imple-menting the Aarhus ConventionEnvironmental Impact Assessment Review25(4), ss. 319-340. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2004.12.002

Klintman & Waldo (2008) Erfarenheter av vindkraftsetablering: Förankring, acceptans och motstånd. VINDVAL Rapport 5866. Stockholm: Naturvårdsverket.

Lezaun & Soneryd (2007) Consulting citizens: technologies of elicitation
and the mobility of publicsPublic Understanding of Science, 16, ss. 270–297.


Mels & Aronsson (2010) Planering och kommunikation kring vindkraft i havet.

Rowe & Frewer (2000) Public Participation Methods: A Framework for Evolution, Science, Technology & Human Values, 25(1), ss. 3-29.


Rowe & Frewer (2005) A Typology of Public Engagement MechanismsScience, Technology & Human Values30(2), ss. 251-290.

Phylip-Jones & Fischer (2013) EIA for Wind farms in the United Kingdom and Germany.
Journal of Environmental Assessment Policy and Management (JEAPM), 15(2) [30 pages]. DOI: http://dx.doi.org/10.1142/S1464333213400085.

Poder & Lukki (2011) A critical review of checklist-based evaluation of environmental impact statements”, Impact Assessment and Project Appraisal, 29(1), ss. 27-36. DOI: http://dx.doi.org/10.3152/146155111X12913679730511 [2017-03-07]

Soneryd (2002) Environmental conflicts and deliberative solutions?: a case study of public participation in EIA in Sweden. Avhandling. Örebro: Universitet.

Waldo & Klintman (2010) Attityder och delaktighet vid etablering av vindkraft till havs.


Inga kommentarer: