fredag, mars 17, 2017

Tankar kring Malmös ÖP och MB av ÖP


Här analyseras Malmö kommuns miljökonsekvensbeskrivning (2014) som efter en utställning av Malmö kommuns översiktsplan (ÖP) 2012 (kallas även "planstrategin") uppdaterats (samlad bild över Malmös ÖP arbete; samt samrådsredogörelse). Här mer om vad en MKB av en ÖP ska innehålla.

Målet med Malmös ÖP är ambitiösa. De beskrivs bl a Malmös MB av ÖP, s 8, under rubriken "Övergripande mål och prioriterade inriktningar":
Målen beskrivs i planstrategin under rubrikerna Social balans och goda livsbetingelser, Ekonomisk dynamik och hållbarhet och Resurseffektivt samhälle och ekologisk uthållighet. Det senare bygger på målen i Malmös miljöprogram och regionala och nationella mål [se även "Hur kan Malmö växa hållbart", 2009]. Målen är att staden ska försörjas med förnybar energi, klimatpåverkan ska minska, staden ska bli mera resurssnål, biologisk mångfald ska bevaras och stärkas, jordbruksmark och naturvärden ska värnas och vattentillgångar ska skyddas. Goda vistelsemiljöer, ren luft och låga bullernivåer ska uppnås.


Innan vi tittar mer på Malmös ÖP och miljöbedömning av ÖP, så vill jag länka till några tankar kring Ängelholms översiktsplan (ÖP) och miljöbedömningen av densamma. Och rent generellt menar Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad (i rapporten "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", s 48-54) att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen". Detta tas även upp när vi den 27 april presenterar arbetet:
video

Men nu tillbaka till Malmö och dess arbete med miljöanpassad översiktsplan...:


Och i Malmös MB av ÖP, s 29 (under rubriken "Hur miljöfrågorna har integrerats i ÖP"); kan man (återigen) läsa:
Målen är att staden ska försörjas med förnybar energi, klimatpåverkan ska minska, staden ska bli mera resurssnål, biologisk mångfald ska bevaras och stärkas, jordbruksmark och naturvärden ska värnas och vattentillgångar ska skyddas. Goda vistelsemiljöer, ren luft och låga bullernivåer ska uppnås.
En övergripande prioritering är att Malmö främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Resurser ska sparas genom att bygga staden tätare i existerande bostads- och verksamhetsområden. I översiktsplanen ligger också förslag till satsningar på vidareutveckling av kollektivtrafiken, kombinerad med bebyggelse i anslutning till kollektivtrafikstråk och i stationsnära lägen. Utvecklingen ska stärka den blandade staden med arbetsplatser, verksamheter och service inom stadsstrukturen. Malmö ska byggas som en funktionsblandad stad för ett intensivt och rikt stadsliv. En tät stad ger bättre underlag för samhälls- och kommersiell service. Förtätning ska inte ske på bekostnad av gröna miljöer och närhet till gröna stadsrum ska öka med nya parker och utveckling av de nuvarande. Störande verksamheter och energiproduktion ska lokaliseras i särskilda verksamhetsområden. Planen ger möjlighet för etablering av förnybar energiproduktion för att klara stadens högt ställda miljömål.


Strategiområden där konsekvenser beskrivs är (Malmös MB av ÖP, s 10-14):

  • Malmö i regionen
  • Blandad stad
  • Handel och näringsliv (s 11)
  • Park, natur och odling
  • Trafik och mobilitet (s 12)
  • Risk och säkerhet
  • Energi och resurshushållning
  • Klimatanpassning, hav och vatten
  • Stads- och landskapsbild
En "samlad bedömning av strategierna" är att strategierna adresser olika aspekter som ska samverka för att bidra till en hållbar samhällsutveckling (Malmös MB av ÖP, s 14).

Planeringsinriktning och kartor (Malmös MB av ÖP, s15-19)

  • Bebyggelse
  • Natur, rekration, odling
  • Handel
  • Kulturmiljöer och stadskaraktär
  • Hav kust och vatten
  • Trafik
  • Teknisk Försörjning
  • Särskilda geografiska områden

På sid 19 i Malmös MB av ÖP, så ges en "samlad bedömning av planeringsriktlinjer".
För att säkerställa att strategierna samverkar mot de gemensamma övergripande
målen har mer konkreta planeringsriktlinjer formulerats kopplade till kartor. Under förutsättning att planens planeringsriktlinjer följs är den samlade bedömningen att planeringsriktlinjerna i huvudsak stödjer varandra för att uppnå målen, förverkliga strategierna, begränsa negativa miljökonsekvenser och säkerställa biologisk mångfald.
Jämfört med nollalternativet redovisar kartorna bland annat mer odlingsmark, nya lokala och regionala spårburna kollektivtrafiklinjer, vägreservatet för
Lorensborgsgatans förlängning tas bort, nya verksamhetsområden belägna 
bulllerutsatta lägen har lagts till och utredningsområde för kustskydd är fastlagt.
Skulle vara intressant att se var det frilagts mer odlingsmark.

Miljökvalitetsnormer (Malmös MB av ÖP, s 20-23)
Luft
Buller
Vatten

Miljökonsekvenser i relation till miljömål (Malmös MB av ÖP, s 24-25)

Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan (Malmös MB av ÖP, s 26)

I Uppföljning (Malmös MB av ÖP, s 26-27) står något som börjar likna något konkret och mätbart:

Målstyrning ger struktur och logik från övergripande mål till aktiviteter och investeringar och ökar sannolikheten för att nå en hög grad av genomförande. Trovärdigheten stärks och bättre möjligheter till uppföljning ges. Styrdokument ska hållas levande och mätetal löpande utvärderas för att se om de är bra indikatorer för att mäta önskade miljökonsekvenser. När styrmetoden lagts fast och färdigställts startar det egentliga arbetet; att styra, prioritera, besluta och följa upp med löpande rapportering. Tidsplaner för genomförandet behöver upprättas med ansvarsfördelning mellan kommunens olika förvaltningar.
Särskild sammanställning av miljöbedömningarna (Malmös MB av ÖP, s 28-) finns en lång historiebeskrivning:
Malmös nya översiktsplan ersätter Översiktsplan för Malmö 2000 som antogs 2000 och aktualiserades 2006 genom Malmö 2005 Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan. Arbetet med den nya översiktsplanen påbörjades hösten 2009. Samrådsunderlaget arbetades fram till kommunstyrelsen godkände samrådsunderlaget 4 maj 2011. Samrådet pågick från maj till november 2011, och bestod dels av att samrådsmaterialet sändes ut på remiss och dels av omfattande utåtriktade aktiviteter både för allmänheten och genom tematiska workshops för stadens förvaltningar. Samrådsunderlaget skickades ut till 330 instanser, 132 yttranden inkom. 
Samrådsunderlaget gavs beteckningen planstrategi, och innebar ett nytt sätt att samråda kring planfrågorna där strategierna bakom översiktsplanen lades fram. Avsikten var att stämma av dessa och ringa in ett antal utmaningar. Underlaget var m a o inte att betrakta som ett fullständigt planförslag. Till samrådet togs det inte fram en särskilt miljökonsekvensbeskrivning, annat än en kortfattad konsekvensanalys där miljökonsekvenserna ingick. Samrådsredogörelsen godkändes av kommunstyrelsen 29 februari 2012. Strategierna var utgångspunkten för det fortsatta arbetet fram till utställningsförslaget där strategier och inriktningar konkretiserades, riktlinjer för sektorsområden och geografiska områden togs fram tillsammans med ett nytt webbaserat kartverktyg och miljökonsekvensbeskrivning. Under arbetet med utställningsförlaget skickades materialet ut på internremiss inom kommunen. Miljökonsekvensbeskrivningen bearbetades och utvecklades efter synpunkter från den interna remissomgången och samråd med länsstyrelsen. Justeringar i strategier och riktlinjer utifrån miljökonsekvensbeskrivningen gjordes samtidigt. Utställningshandlingarna godkändes av kommunstyrelsen 16 januari 2013 och utställningen pågick från 4 februari till 8 maj 2013. Under utställningstiden fanns fysiska utställningar och publika arrangemang. Utställningsförslaget skickades till ca 450 mottagare, 160 yttranden inkom.

I bilagan redovisas en särskild sammanställning av miljöbedömningarna enligt Miljöbalken 6 kap 16§ (Malmös MB av ÖP, s 2)


1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet (se Malmös MB av ÖP, s 28-29)
2. hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats (se Malmös MB av ÖP, s 29-30)
3. skälen till att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden (se (Malmös MB av ÖP, s 30-31)
4. de åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. (se Malmös MB av ÖP, s 31)


När det gäller hur miljöaspekterna har integrerats i ÖP (se Malmös MB av ÖP, s 28-29) så skriver kommunen en lång hyllning till ÖP:

Miljöaspekterna har fått en allt mer betydande roll i planeringen och miljöfrågor genomsyrar därför i hög grad dagens översiktsplanering. Översiktsplaneringen är en kontinuerligt pågående process där analyser av miljöaspekter och bedömningar av olika alternativ görs successivt under lång tid. En avvägning av miljökonsekvenser har gjorts kontinuerligt i arbetet med översiktsplanen från framtagande av samrådsunderlaget till utarbetande av kartor och planeringsriktlinjer till utställningsförslaget och antagandehandlingar. Översiktsplanen bygger vidare på gällande översiktsplan och på Malmös antagna miljö- och klimatmål, tillsammans med ett antal planer och sektorsprogram som t ex Trafikmiljöprogram och Naturvårdsplan. Miljöfrågorna är därför inte endast integrerade i utan utgör en fundamental förutsättning för översiktsplanen. Strategier och planeringsriktlinjer är framtagna för att bidra till att konsekvenserna av planens genomförande som helhet ska bli positiva för miljön, socialt och ekonomiskt. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra för att Malmö ska vara en hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. Inget av målen kan uppnås utan de andra. Målen är att staden ska försörjas med förnybar energi, klimatpåverkan ska minska, staden ska bli mera resurssnål, biologisk mångfald ska bevaras och stärkas, jordbruksmark och naturvärden ska värnas och vattentillgångar ska skyddas. Goda vistelsemiljöer, ren luft och låga bullernivåer ska uppnås. En övergripande prioritering är att Malmö främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Resurser ska sparas genom att bygga staden tätare i existerande bostads- och verksamhetsområden. I översiktsplanen ligger också förslag till satsningar på vidareutveckling av kollektivtrafiken, kombinerad med bebyggelse i anslutning till kollektivtrafikstråk och i stationsnära lägen. Utvecklingen ska stärka den blandade staden med arbetsplatser, verksamheter och service inom stadsstrukturen. Malmö ska byggas som en funktionsblandad stad för ett intensivt och rikt stadsliv. En tät stad ger bättre underlag för samhälls- och kommersiell service. Förtätning ska inte ske på bekostnad av gröna miljöer och närhet till gröna stadsrum ska öka med nya parker och utveckling av de nuvarande. Störande verksamheter och energiproduktion ska lokaliseras i särskilda verksamhetsområden. Planen ger möjlighet för etablering av förnybar energiproduktion för att klara stadens högt ställda miljömål.
Det ska vara möjligt att nå hela staden och dess olika attraktioner genom att åka kollektivt, cykla eller gå. Attraktiva gaturum inbjuder till lägre hastigheter, minskar säkerhetsrisker och utsläpp till närmiljön. Träd och grönska i gatumiljön bidrar till bättre luftkvalitet, ger skugga och bidrar till bättre hälsa. Folkhälsan ska främjas genom mångsidigt utbud av grönskande stadsrum och parker för rekreation, idrott och lek, ska finnas inom korta avstånd från bostaden. [se även "Hur kan Malmö växa hållbart", 2009]

När det gäller hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd/utställning har beaktats i ÖP (se Malmös MB av ÖP, s 29-30)

Som redovisat ovan har Malmö stads Miljöprogram programmerat hela översiktsplanen tillsammans med andra politiskt beslutade strategiska planer och program. Endast ett fåtal synpunkter som inkom i samrådet och utställningen avsåg miljöbedömningen. Samrådet om översiktsplanen visade att stor enighet rådde kring mål, utmaningar och övergripande strategier. Samrådsyttrandena speglade en samsyn kring att Malmös stora utmaningar och de frågor som ska prioriteras under de kommande åren, dels är den socioekonomiska situationen och dels en fortsatt omställning till en ekologiskt hållbar stad. Av samrådet drog kommunstyrelsen slutsatsen att mål och övergripande strategier skulle ligga fast i det fortsatta arbetet. Efter samrådet kompletterades strategierna med kartor och konkretiserande planeringsriktlinjer samt miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen pekar ut luftkvalitet och buller som de största utmaningarna när staden ska förtätas, samt risk för att gröna kvaliteter och naturvärden förloras om inte riktlinjerna följs. ... Justeringar i strategier och riktlinjer utifrån miljökonsekvensbeskrivningens effekter infördes samtidigt under framtagande av utställningshandlingarna. Både i strategier och i riktlinjer har införts skrivningar för att säkerställa att luftkvalitet, dagvattenfördröjning och biologisk mångfald ska beaktas särskilt och följas upp vid den fortsatta planeringen, genom fördjupade tematiska och geografiska program och översiktsplaner. Efter utställningen har justeringar gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen, främst i kapitlet om uppföljning, kompletteringar har skett vad gäller vatten och biologisk mångfald. I översiktsplanen har endast mindre justeringar gjorts, några riktlinjer har kompletterat i frågan om miljökvalitetsnormer och dagvatten. Frågeställningar som det kommer att fokuseras särskilt på i det fortsatta arbetet är trafik och mobilitet (MKN Luft och buller) och vattenkvalitet (VA-Plan, Klimatanpassning, MKN vatten) genom tematiska program och fördjupade översikstplaner som t ex i TROMP (Trafik och mobilitetsplan) och Plan för vatten. För de geografiska områdena Södra Hyllie och Järnvägsverkstäderna Kirseberg tas det fram fördjupade översiktsplaner som ska miljökonsekvensbeskrivas.

När det gäller åtgärder för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan (se Malmös MB av ÖP, s 31)

Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens miljökonsekvenser. Flera miljöaspekter följs upp av Malmö stads olika förvaltningar årligen. Den årliga miljörapport som miljöförvaltningen tar fram i samband med uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 och Handlingsplan för klimat- och miljöarbetet i Malmö sammanställer en del aspekter och redovisar miljöläget i Malmö i stort. Underlag till miljörapporten tas fram av olika förvaltningar. Kommunens arbete med miljökvalitetsmål och indikatorer kommer att kunna användas som en del av uppföljningen, men behöver kompletteras med fler mätbara aspekter.
System och uppföljning för en proaktiv styrning behöver vidareutvecklas och följas för både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av översiktsplanens genomförande. Med en koordinerad kombination av övergripande mål, strategier, mätetal och aktiviteter kan en målstyrningsmodell utarbetas. Indikatorer kan användas för alla aspekter av en hållbar utveckling för att visa om utvecklingen går i önskvärd riktning eller ej. Genom indikatorer kan exempelvis effekter av fysiska åtgärder bedömas.
Målstyrning ger struktur och logik från övergripande mål till aktiviteter och investeringar och ökar sannolikheten för att nå en hög grad av genomförande. Styrdokument ska hållas levande och mätetal löpande utvärderas för att se om de är bra indikatorer för att mäta önskade miljöeffekter. När styrmetoden lagts fast och färdigställts startar det egentliga arbetet; att prioritera, besluta och följa upp med löpande rapportering. Tidsplaner för genomförandet behöver upprättas med ansvarsfördelning mellan kommunens olika förvaltningar.
Genom att utveckla förbättrade styrinstrument och uppföljningsmetodik kan översiktsplanen successivt justeras för att de långsiktiga målen ska uppfyllas och miljökonsekvenserna minimeras. Om något område presterar väsentligt sämre än andra är det viktigt att investeringar styrs till detta område för att den totala effekten ska bli störst. Översiktsplanen behöver successivt kompletteras med nya planer och program som inriktas på specifika sektorer eller geografiska områden. Dessa kan i förhållande till uppföljningen styras in där mer fokus krävs för att minimera negativa eller stärka positiva miljökonsekvenser.

I Malmös MB av ÖP, s 3 står att syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. En samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön ska finnas beskriven utifrån vad som framkommit i MKB:n (Miljöbalken 6 kap. 3 § MB). Vad en miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla står i Miljöbalken 6 kap. 12 § .

Ett nytt planförslag ska bedömas mot ett så kallat nollalternativ (Malmös ÖP, sid 69, se även Malmös MB av ÖP, s 6) 

Detta innebär i allmänhet att en jämförelse med att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar görs. Malmös nuvarande översiktsplan består av två delar, dels Översiktsplan för Malmö 2000 (antagen 2000) och dels Malmö 2005 Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen 2006). Detta förslag till ny översiktsplan anger inga avgörande skillnader jämfört med gällande plan. I några fall anges nya eller tydligare inriktningar för att stärka en positiv utveckling för miljö, socialt och ekonomiskt:

• en mer accentuerad inriktning på att bygga staden tätare
• målformuleringarna i Malmös miljöprogram (Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020) programmerar översiktsplanen
• starkare fokus Malmös sociala utveckling
• satsning på mer attraktiv och effektiv kollektivtrafik i form av spårvägar.
• en tydligare strategi att genom förtätning bygga samman stadsdelar och bygga bort fysiska barriärer
• Malmös profil som grön stad ska stärkas bland annat genom mer vegetation i stadsrummen
• offensiv satsning på vindkraft


Nollalternativet kan innebära något mindre risk för försämrad luftkvalitet och ökat buller lokalt i stadsmiljön, eftersom gällande plan inte har lika starkt fokus på att bygga staden tätare. Nollalternativet kan å andra sidan innebära att staden inte förmår skapa en socialt hållbar och attraktiv stad med kollektivtrafiknära bebyggelse,vilket kan medföra att fler verksamma i Malmö flyttar till kranskommunerna. Det leder i sin tur till mer inpendlingstrafik vilket ökar buller och luftföroreningar. Om spårvägar ej införs finns risk att staden inte kan erbjuda en konkurrenskraftig kollektivtrafik som kan ta andelar från biltrafiken. Om planförslagets satsningar på förnybarenergi, i första hand vindkraft och biogas, inte kommer till stånd finns risk att stadens mål om att bli självförsörjande med lokalt producerad förnybar energi inte kan uppfyllas. Som helhet kommer resursförbrukning och utsläpp av exempelvis koldioxid att bli större i nollalternativet jämfört med planförslaget. Nollalternativet relaterar ej till nya beslut om nationella och lokala miljömål. (Malmös MB av ÖP, s 6)


"Förtätningens lov" (Malmös ÖP, sid 69)

Genomförandet av översiktsplanen kan ge både positiva och negativa miljöeffekter. Planen är framtagen för att som helhet minimera Malmös påverkan på miljön. En tätare stad är mer resurssnål än en utbredd. Den ger förutsättningar för fler människor att få kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlighet att gå och cykla i sitt dagliga liv och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig. Även bättre regional kollektivtrafik ger förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minska, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. Återanvändning av urbaniserad mark minskar behovet av att exploatera natur och jordbruksmark.

Strategin att bygga en mer koncentrerad stad

Strategin att bygga en mer koncentrerad stad ger ett yteffektivt markutnyttjande och totalt sett minskad påverkan på miljön. Lokalt kan dock den täta staden ge problem med buller och utsläpp till luft och vatten om inte planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara miljökvalitetsnormer för luft och buller. Att bygga tätare i existerande stadsmiljö kan ge konsekvenser för kulturmiljön.

Genom att beakta kulturmiljövärden tidigt i planeringsprocesser finns goda möjligheter att bidra till en positiv förändring där existerande kulturmiljövärden förstärks och nya tillskapas. Malmös naturmiljöer skyddas enligt strategierna för översiktsplanen. I enlighet med Naturvårdsplan för Malmö stad ska arealen mark med höga naturvärden öka och om existerande mark tas i anspråk ska de kompenseras så att naturvärdena i staden som helhet inte minskar.



Betydande miljöpåverkan (Malmös ÖP, sid 70)

De aspekter av översiktsplanen som bedöms ha betydande miljöpåverkan är effekter av trafik och transporter i kombination med att staden byggs tätare. Detta kan lokalt ge sämre luftkvalitet och trafikbullernivåer som kan innebära att människor utsätts för betydande miljöpåverkan. Samtidigt ska åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormer följas och riktvärden för buller beaktas i fortsatt planering så att betydande miljöpåverkan undviks.



Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer (Malmös ÖP, sid 70, se även Malmös MB av ÖP, s 5)

Översiktsplanen beaktar de nationella miljökvalitetsmål. Målen med störst relevans är "Minskad klimatpåverkan", "God bebyggd miljö", "Ett rikt odlingslandskap". Översiktsplanen beaktar också de av Länsstyrelsen i Skåne uppsatta regionala utmaningarna och de åtgärder som bedöms centrala för att nå målen i länet. Översiktsplanen är framtagen med Malmös miljöprogram, energistrategi och trafikmiljöprogram som grund. Ett av de uppställda målen i miljöprogrammet är att Malmö ska vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år 2030. Det kräver satsningar på vindkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Trafikstrategierna strävar till att minska andelen resor som sker med bil vilket ger positiva konsekvenser för utsläpp av luftföroreningar och buller. Jämfört med alternativen anger översiktsplanen en utveckling som har större möjlighet att minska bilberoendet och spara åkermark, och därigenom nå fler miljökvalitetsmål och beakta miljökvalitetsnormerna.



Bedömda miljöaspekter (Malmös MB av ÖP, s 6)

De miljömässiga konsekvenserna har utgått ifrån nationella, regionala och lokala miljömål och beskriver de betydande konsekvenser som mål, inriktningar, strategier och planeringsriktlinjer ger för risker och störningar. Det miljöaspekter som bedömts som särskilt kritiska i relation till planens genomförande (Malmös MB av ÖP, s 6). Ska inte buller anses ingå i människors hälsa så det blir tre punkter (eller kanske två om luft också anses ingå i människors hälsa:
  • människors hälsa (luftkvalitet, buller, med mera)
  • klimatpåverkan.

Alternativ (Malmös ÖP, sid 70)

Översiktsplanen innebär inga stora skillnader i förhållande till nollalternativet. Miljökonsekvenserna blir därmed i huvudsak de samma. Nollalternativet skulle dock kunna innebära en något mindre risk för försämrad luftkvalitet och ökat buller lokalt i stadsmiljön, eftersom gällande plan inte har lika starkt fokus på att bygga staden tätare. Å andra sidan riskerar nollalternativet att ge en stad med mindre kollektivtrafiknära bebyggelse och att staden blir mindre socialt hållbar och attraktiv. Det skulle kunna medföra att fler som är verksamma i Malmö flyttar till kranskommunerna vilket i sin tur innebär mer inpendlingstrafik, något som ger mer buller och luftföroreningar. Nollalternativet tar mer jordbruksmark i anspråk för andra ändamål. Nollalternativet relaterar ej till nya beslut om nationella och lokala miljömål.


I Länsstyrelsens yttrande över ÖP (Malmös ÖP, sid 75) så står att länsstyrelsen kunna konstatera:
att många av Skånes ÖP anger större markanspråk för utbyggnad än vad som behövs för att möta förväntad befolkningsökning och näringslivsutveckling. Detta är problematiskt eftersom det riskerar leda till en onödigt utglesad bebyggelse med sämre kollektivtrafik och serviceutbud och ökade transportbehov. Hållbara transporter i Skåne och Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser är två av de fem största utmaningarna i miljöarbetet i länet (Skånska åtgärder för miljömålen, Länsstyrelserapport 2012:7 i Malmös ÖP, sid 75)
Det känns märkligt att läsa detta när många kommuner talar så mycket om förtätning och utbyggd och mer effektiv kollektivtrafik.. Hur är det möjligt att, som Länsstyrelsen skriver, det kan gå att andra hållet?


Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller konsekvensbeskrivningar avseende övergripande mål, prioriterade inriktningar och strategier. Länsstyrelsen menar att:
det är i genomförande av översiktsplanen, dess sammanvägda ställningstagandens konsekvenser som ska miljöbedömas, snarare än bakomliggande strategier. Länsstyrelse anser att den i planhandlingen redovisade miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyller 6 kap miljöbalkens krav. (Malmös ÖP, sid 77)


Från artikeln "Nytt och tätare Malmö" (okt 2011)












Inga kommentarer: