torsdag, mars 09, 2017

Samråd 2

Jag har i ett annat inlägg om samråd skrivit att samråd är en viktig del inom MKB-processen. Och har lämnat denna text (pdf-format) när vi hade litteraturseminarium inom MKB-kursen. Jag vill här omformulera och utveckla dessa tankar hur allmänheten kan påverka projekt, på engelska "public participation".

Det finns olika syften med ett samråd vilket tagits upp av Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” och O’Faircheallaigh (2010) “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making”. Deras artiklar kan sammanfattas med att det finns fyra grupper av olika syften:

1. Demokratiaspekt - för att allmänheten har rätt att påverka.
2. "Substantive rationale" - för att allmänheten tillför projektet sakkunskap.
3. För att undvika konflikter och skapa legitimitet.
4. Påverka gruppers förmåga och makt.

Arnstein (1969) för fram åtta (8) olika typer av medverkan en medborgare kan vara med i "A Ladder of Citizen Participation", ofta benämns som "Arnstein's ladder": 1. Citizen Power: Citizen Control, Delegated Power, Partnership. 2. Tokenism: Placation, Consultation, Informing. 3. Non-participation: Therapy, Manipulation. Arnstein definierar "citizen participation" som "redistribution of power that enables the have-not citizens, presently excluded from the political and economic processes, to be deliberately included in the future".
Det kan noteras att Arnstein (1969) tar upp "citizen control", högst upp på "stegen", som en form av "redistribution of power that enables the have-not citizens... dvs liknar  O’Faircheallaigh (2010) 3:e samrådskategori "alter distribution of power".


Hartley och Wood (2005) tolkar i “Public participation in environmental impact assessment- implementing the Aarhus Convention" hur fyra olika fall, i deras fallstudie, har implementerat Århus konventionen. Två nyckelord kan urskiljas för god implementering: allmänheten ska få tidig ("early") och effektiva ("effective") möjligheter att delta i MKB-processen ("environmental decision-making procedures"):


Kanske med hjälp av det som skrivs kring "dialogbaserad förankring" eller "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Denna form av samråd beskrivs bra i nedanstående film:


Förankring from Naturvårdsverket on Vimeo.

Det finns även en film där kulturgeograf Karin Hammarlund berättar om "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Malmös vindkraftsplanering och översiktsplan tas upp som exempel.

Detta arbete med förankring redovisas i Vindvals syntesrapport ”Vindkraftens påverkan på människors intressen” (2012), som på sid 117--142 analyserar  just förankringens (attityder och deltagande) betydelse när stora projekt, som har miljöpåverkan, planeras.


Det här med "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati kan tyckas självklart för en del, om man är inriktad på kommunikation kring lokala frågor. Ett annat paradigm är det "kalkylerande" som är inriktat på centrala frågor. Lars Emmelin och Peggy Lerman har tagit fram följande tankemodell "Två paradigm i styrning av landskapet":

Min tanke är att, som filmerna ovan också gör, se hur vissa aktörer fört in "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati in i MKB-miljöparadigmet.



(de fetmarkerade fick vi via MKB-kursens instruktioner)

Naturvårdsverket (2012) Vindkraftens påverkan på människors intressen – En syntesrapport. VINDVAL Rapport 6497, ss. 117-142 [om "Förankring"].

Naturvårdsverket (2014) ”Förankring” [en film på Vimeo)]. https://vimeo.com/49583008 [2017-02-01].

Glucker, Driessen, Kolhoff & Runhaar (2013) Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?Environmental Impact Assessment Review, 43, ss. 104-111.

Hartley & Wood (2005) Public participation in environmental impact assessment- imple-menting the Aarhus ConventionEnvironmental Impact Assessment Review, 25, ss. 319-340. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2004.12.002

Emmelin & Lerman (2006) Styrning och markanvändning och miljö. Rapport till ansvarskommittén, Statens offentliga utredningar. I Naturvårdsverket (2015) Hållbar mobilitet och miljöhänsyn i transportplanering.

Klintman & Waldo (2008) Erfarenheter av vindkraftsetablering: Förankring, acceptans och motstånd. VINDVAL Rapport 5866. Stockholm: Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5866-1.pdf [2017-02-01].

Mels & Aronsson (2010) Planering och kommunikation kring vindkraft i havet. VINDVAL Rapport 6350. Stockholm Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6350-4.pdf?pid=3657 [2017-03-09]

O’Faircheallaigh (2010) Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy makingEnvironmental Impact Assessment Review, 30, ss. 19-27.

Rowe & Frewer (2000) Public Participation Methods: A Framework for Evolution, Science, Technology & Human Values, 25(1), ss. 3-29.


Rowe & Frewer (2005) A Typology of Public Engagement MechanismsScience, Technology & Human Values30(2), ss. 251-290.

Waldo & Klintman (2010) Attityder och delaktighet vid etablering av vindkraft till havs. VINDVAL Rapport 6351. Stockholm: Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6351-1.pdf?pid=3658 [2017-03-09]

Inga kommentarer: