**Innehållet i brevet** HejLundabo, är en kort, personlig hälsning från Per Blomberg, ordförande i Lunds Naturskyddsförening, riktad till Lundabor inför höstens val.

Brevet börjar positivt med konkreta exempel på Lunds naturvärden (Nöbbelövs mosse, Höjeådalen, Fågelsångsdalen, Romeleåsen, Häckeberga, Botaniska). Det konstaterar sedan att klimatförändringarna redan märks lokalt – varmare och torrare somrar, kraftigare skyfall, träd som kämpar med torka och skadeangrepp, sinande vatten. Det erkänner att det är mänskligt att värja sig och uppleva krisen som avlägsen, men understryker att fakta är entydiga och att omställningen brådskar. Tonen är avsiktligt balanserad: inte rädsla, men större allvar.

Uppmaningen inför valet är konkret och partipolitiskt neutral: ställ frågor till politiker, efterfråga mod och långsiktighet, rösta med framtiden i åtanke. Fokus ligger på ansvar för den plats man älskar och för kommande generationer. Föreningen pekar vidare till sitt klimatmaterial (folder *Är det nån kris?*, boktips, praktiska semestertips om tåg/cykel) via länk och QR-kod.

Hur räkna växthusgaser?

GHG-protokollet är som en internationell manual för att räkna växthusgaser – en slags "Växthusgasutsläpp för Dummies". Det handlar om att omvandla sex olika gaser till koldioxidekvivalenter, vilket är lite som att försöka jämföra äpplen med apelsiner och bananer samtidigt. Hur rapporterar man enligt GHG-protokollet?

Scope 1: Direkta utsläpp. Tänk dig att Scope 1 är som att hålla reda på alla dina egna skorstenar och bilar. Det är som att försöka räkna alla dammråttor under soffan – du vet att de finns där, men de är svåra att få tag på. Men när du väl lyckas, kan du stolt säga att du har koll på dina egna utsläpp, vilket ger dig en guldstjärna i hållbarhetsvärlden.

Scope 2: Indirekta utsläpp från energi. Scope 2 handlar om att hålla koll på energiräkningarna, att försöka förstå varför dina räkning är så hög när du bara använder "lite" energi... Genom att mäta  indirekta utsläpp kan du kanske samtidigt optimera din energiförbrukning och spara pengar, (vilket gör att du kan köpa fler LED-lampor..., kallas Jevons paradox).

Scope 3: Värdekedjans utsläpp. Scope 3 är den verkliga utmaningen. Det är som att försöka lösa ett mordmysterium där alla är misstänkta. Här måste du tänka både uppströms och nedströms, vilket innebär att du måste hålla koll på allt från råvaruleverantörer till slutkonsumenters användning. Men när du lyckas lösa mysteriet, kan du inte bara förbättra din hållbarhet utan också stärka ditt varumärke och bygga kundlojalitet. 

inspiration från Hypergene.

Hade dinosaurierna det hett om öronen?

Hade dinosaurierna det hett om öronen? I denna text ska vi se på hur varmt det var på jorden när dinosaurierna levde. Redan nu kan avslöjas att dinosaurierna hade det varmt om "öronen", samt blött om fötterna.

Det är bra att ha långa tidsperspektiv när klimatförändringar diskuteras, och vad kan vara längre tidsperspektiv än att se hur klimatet har varierat under hela eonen Fanerozoikum (från och med perioden kambrium då "utvecklat" liv "startade" för 542 miljoner år sedan), speciellt under dinosaurietiden (perioderna trias, jura och krita; för 251 - 65 miljoner år sedan). Det var en "värmetopp" för ung 100 miljoner år sedan, när dinosaurierna stod på sin "topp", i mitten och slutet av kritperioden:

Phanerozoic Climate Change

Energiåtervinning

Energiåtervinning - ett sätt att ta hand om våra restprodukter

Svenska avfallslösningar väcker intresse världen över. Kommunernas hantering av restprodukter resulterar i innovationer, och tillväxt. En smart användning av energiresurser sparar både pengar och miljö. Hantering av restprodukter kräver dock samarbeten mellan olika aktörer, det måste vara lätt och det måste vara roligt. Och det är vikt att producentansvaret fungerar, vilket det kanske inte gör idag. Ett antal insatta personer från Avfall Sverige skriver i SvD den 9 maj 2013:

Producentansvaret var ursprungligen bland annat tänkt som ett ekonomiskt styrmedel. Därför är det viktigt att principen om producenternas betalningsansvar fullföljs. I dag tvingas både fastighetsägare och kommuner att stötta insamlingssystemet med betydande belopp. Det gör att man ibland betalar både på varan, på hyran och genom kommunens avfallsavgift, alltså inte bara en gång utan kanske två och ibland tre gånger.

Klimatförändringar de senaster 10 åren

Var idag på föreläsning inom kursen Vårt klimat förr, nu och i framtiden. Birger Schmitz berättade främst om  vad som hände för 65 miljoner och för 55 miljoner år sedan. Från hans hemsida:

Min forskning är inriktad mot prekvartär biogeosfär-dynamik. Framförallt de stora globala miljökatastroferna i jordens historia kan lära oss mycket om villkoren för livet på vår planet. Vid krita-tertiär gränsen för 65 miljoner år sedan slog en 10 km stor asteroid ner i Mexico och himlen förmörkades av stoft från nedslaget. Nästan 75% av jordens djurarter dog ut. Vid paleocen-eocen gränsen för 55 miljoner år sedan inträffade en superväxthuskatastrof då metanhydrater på havens bottnar sönderföll vilket ledde till dramatiskt förhöjda halter koldioxider i atmosfären. Ett stort antal globala miljökatastrofer av varierande slag har inträffat i jordens historia. Den historisk-geologiska forskningen kan ge oss en förståelse av de mer fundamentala processerna som reglerar förhållandena på en av universums många miljarder planeter, Jorden. I min forskning arbetar jag också med tvärvetenskapliga frågeställningar i gränslandet astronomi-geologi, exempelvis hur meteorit- och asteroidflödet till jorden varierat genom årmiljonerna, något som kan öka vår förståelse av solsystemets historia. 

Schmitz kom även in på vad som hänt den sista tiden med klimatet. Schmitz menade att den genomsnittliga globala temperaturen de sista 10 åren inte har ökat (snarare legat still, eller till och med sjunkit). Tyvärr har jag inte referensen till den källa han hänvisade till.

Birger Schmitz och Anders Omstedt bemöter en av IPCCs förgrundsgestalter Bert Bohlin i artikel: Återkoppling: Oundvikliga klimatförändringar i Forskning och Framsteg (2005):

Att växthusgaser påverkar vårt klimat vet vi, men huruvida människans utsläpp av koldioxid under de senaste 100 åren är orsaken till dagens klimatförändring betraktar jag fortfarande som en hypotes. Om vikingatidens värmeperiod var varmare än i dag är en annan central fråga. En ytterligare klimatändring under de senaste 1 000 åren var när lilla istiden med sitt kallare klimat bröts i slutet av 1800-talet och vi gick in i dagens varmare klimat. Orsaken till denna förändring är ännu oklar, men det är ingen som menar att den orsakades av växthusgaser. Forskares ifrågasättande av IPCC:s slutsatser och andra klimatbedömningar är ett sundhetstecken och bör ses som en viktig del i den vetenskapliga processen som syftar till att öka vår kunskap.

Det var just därför jag hösten 2010 gick en kurs i geologi som tar upp klimatförändringar över en längre tidsperiod - för att få veta mer om hur klimatet på jorden förändrats under miljonerna av år. Lika säkert som att de flesta av oss idag tror på att den genomsnittliga temperaturen på jorden ökat med 0,75 grader under de sista åren, och lika säkert som de flesta av oss till 95% tror att detta beror på mänsklig påverkan; så kan det fastslås att klotet genomlevt dramatiska klimatförändringar innan, som t ex superväxthuskatastrofen för 55 miljoner år sedan. 

Som sagt, det är intressant att träffa skeptiker till att det är människan som ligger bakom genomsnittliga globala temperaturhöjningen. Även om det med 5 % sannolikhet är så, så måste vi ändå minska förbrukningen av fossila bränslen eftersom de sinar än mer märkbart inom 50 år (redan idag kan vi notera prishöjningar som bl a beror på att det är svårare att få tag i oljan).

En ökad växthuseffekt måste begränsas - innan nästa istid

Klimatet har förändrats många många gånger, bl a på grund av mängden växthusgaser och de cykler som Milankovic beskrev. Vi lever i slutet av en "kort" värmeperiod (brukar vara ung 15 000 år) i en lång ishustid. Det vore därmed naturligt att förvänta oss en ny istid (mer om detta senare, men redan nu kan sägas att människan troligen har stoppat nästa istid). Wolfarth och Björck (2007) har skrivit artikeln "Vart är klimatet på väg" och Björck  (2008) "Jordens ständigt föränderliga klimat". Både dessa tar på ett utmärkt sätt upp just jordens ständigt föränderliga klimat. Med denna vetskap kan det lätt bli så att man som Torbjörn Sassersson underskattar dagens ökade växthuseffekt. Läs t ex gärna Torbjörn Sasserssons artikel: "Klimathotalarmisterna missar kurvan som pekar rakt ner i en ny istid".

Innan vi går långt tillbaka i tiden för att fånga en del av alla klimatsvängningar som förekommit vill jag referera till olika artiklar som tar upp vad den globala medeltemperaturen förväntas stiga till vid en fördubbling av koldioxidhalten, vilket tas upp inom begreppet klimatkänslighet. IPCC-rapporten från 2007 anges att klimatkänsligheten - den långsiktiga globala uppvärmningen vid en fördubbling av koldioxidhalten - ligger mellan 2 och 4,5 grader.