Klimat och mångfald

Utgående från sid 291-431 i Robin, Sörlin & Warde (2013) The Future of Nature är det möjligt att fokusera på "Klimat och mångfald", det vill säga på frågor av typen: Hur kan klimatet förutsägas, Varför behövs diversivitet och hur kan den bevaras. Vilka samband finns mellan klimat och mångfald?

Part 7: Climate: How Can We Predict Change? Introduction] (pp. 291-294)

Climate, a word used as long ago as the time of the ancient Greeks, was formerly understood as a local phenomenon, the climate of a place. Only recently has its meaning changed to refer to global climate, mainly defined as global mean temperature, to which local climates contribute only partially. Carbon dioxide has played a major role in this globalization of climate, from early theorizing about atmospheric chemistry in the nineteenth century, to measuring the concentration of this gas throughout the entire atmosphere encircling the earth. Carbon dioxide is now seen as playing a major role in steering the climate...

Ekosystem och teknosystem

Utgående från sid 105-290 i Robin, Sörlin & Warde (2013) The Future of Nature "Ekosystem och teknosystem", det vill säga storskaliga system i naturen och i samhället som är mer eller mindre integrerade i varandra, samt om teknologi som ett tveeggat svärd för att hantera miljöproblem; är det möjligt att ställa några frågor: Hur kan naturliga system förstås? Eller snarare: hur har förhållandet mellan enskilda delar i (eller aspekter av) naturen och naturen på en mer övergripande nivå vetenskapliggjorts genom historien? Skapar teknologin fler problem än den löser? Hur hänger ekosystem och teknosystem ihop?

Part 5: Ecology: How Do We Understand Natural Systems?

"In this section we focus on the “economy of nature,” the science of ecology. In 1866, Ernst Haeckel defined ecology (Ökologiein German) as a science for understanding how organisms relate to their “external world.” We are not so much concerned here with “the” ecology (a term sometimes used to refer to the natural world), as the changing worldview created by the methods of this particular science. As it developed in the twentieth century, its concepts influenced thinking about policy making for global change." Se även denna text där denna utveckling belyses.

Begreppet "miljö"

Att det är möjligt att uppfatta begreppet "miljö" som relationen mellan samhället och natur fick jag från Hydén (1997) "Hur kunskapslandskapet kan förmås att matcha jordmanteln", i Tuija Hilding-Rydevik (ed), Samspelet Mark-Vatten-Miljö, FRN.

Nedan ett utdrag från Lundgren (1998, s 29):

Seminarium: ”Territorium och miljö”

Utgående från sid 117–204 i Robin, Sörlin & Warde (2013) The Future of Nature är det möjligt att ställa några frågor. Vilken betydelse har geografin? Kan framtiden väljas eller inte? Hur utvecklas idén om miljö?

Vilken betydelse har geografin?

Befolkning, tillväxt och hållbarhet

Seminarium: ”Befolkning, tillväxt och hållbarhet” 

Utgående från sid 15–116 i Robin, Sörlin & Warde (2013) The Future of Nature är det möjligt att ställa några frågor. Är vi för många eller för giriga? Begränsas vi av kunskap eller resurser?

Är vi för många eller för giriga?

Beror miljöbelastningen på att vi är för många eller att [vissa] är för giriga? Thomas Malthus, som demografisk analys, menade redan 1798, "An Essay on the Principle of Population", att vi kommer bli för många eftersom befolkningsökningen ("the passion between the sexes is necessary and vill remain...", s 19) ökar snabbare än ökningen av matproduktionen. Hans lösning var att begränsa ("check") befolkningen. Knibbs (1928) menade "Humanity has both to be instructed and governed" för att få till en begränsad befolkningstillväx. Befolkningsfrågan ansågs vara av moralisk art, och lösningen kunde både gå via ökad kunskap eller via reglering. Han menade: "The time availabel for all necessary adjustments is to short that Man's immediate task is indeed a very heavy one, and it is inescapable" (sid 31). Borgström förde på 50-talet in "ghost acreage" (spörareal) för att peka vilka ytor varje land behöver för att försörja sin befolkning. Vi fick då tankar kring "carrying capacity" (ekologiskt fotavtryck?). Riktigt kul att höra Borgström här (1949) och här (1953) och här (1960).