Kött-Baljväxter

Jag hörde talas om Naturskyddsföreningens Skånes projekt med att få oss att äta mera närodlade baljväxter. De menar att bra bönor löser fem problem. Hushållningssällskapet har gjort skriften: "Foodjam med baljväxter". Detta fick mig att koppla till vår överkonsumtion av kött (griskött, nötkött, fågel och övrigt kött). Funderade på hur mycket kött i gram per vecka som vi äter per vecka i Sverige, och som skulle kunna ersättas med baljväxter med hänsyn till bland annat vårt behov av proteiner. Vem skulle kunna visa hur mycket baljväxter som behöver ätas per vecka mätt både i torr vikt och kokt vikt - för att minska den genomsnittlige svenskens köttkonsumtion till en kötträtt i veckan med hänsyn till vårt behov av protein och annat näringsinnehåll. Jag skapade följande promt till generativ AI: 

"Gör en kommentar kring Naturskyddsföreningens Skånes projekt med att få oss att äta mera närodlade baljväxter. Skriv om vår överkonsumtion av kött – dela upp svenskens konsumtion av i griskött, nötkött, fågel och övrigt kött i gram per vecka - som skulle kunna ersättas med baljväxter med hänsyn till vårt behov av proteiner. Visa på hur mycket baljväxter som behöver ätas per vecka mätt både i torr vikt och kokt vikt - för att minska den genomsnittlige svenskens köttkonsumtion till en kötträtt i veckan (200 gram per vecka) med hänsyn till vårt behov av protein och annat näringsinnehåll." 

Fick bland annat följande svar från GPT4 - via Poe:

Det är dock inte lätt för generativ AI att hålla reda på gram per kokt vikt av bönorna, samt relationen mellan kokt vikt och torr vikt på baljväxterna. Fick detta svar av GPT4o via Perplexity:   

Nivåer för ammoniumkväve och nitratkväve som gäller efter reningsverket i Källby - Lund

Efter att den 4 april 2023 läst: "Chockbesked: omöjligt att bygga om Källby reningsverk", den 5 april "Osäkerhet och oro i Lundapolitiken efter avloppsbeskedet", den 7 april: "Länsstyrelsen: Höje å mår inte bra - därför blir det stopp", den 12 april: "Politiska striden om Källby hårdnar" den 14 april: "Därför strör S-ledare inte salt i M-toppen sår," och den 25 april läst "Vågskålen tippar å Sjölundas håll".

I artikeln "Länsstyrelsen: Höje å mår inte bra - därför blir det stopp" så framgår det att det främst är problem med höga nivåer av ammoniumkväve och nitratkväve i Höje å. Vilka nivåer?, tänkte jag, därför tog jag kontakt med Länsstyrelsen för att få reda på mer exakt vilka nivåer av ammoniumkväve och nitratkväve som Höje nu har, och vilka nivåer av ammoniumkväve och nitratkväve som "man" (frågan är vem "man" år...) kan se framför sig. (mer om "å-kemi" avseende bl a kvävenivåer i Saxån-Braån i Skåne, och mer om vilka nivåer som gäller i Höje å här).

Vad ska man oroa sig mest över?

Numera har jag svårt att bestämma mig för vad jag ska oro mig mest över.

Är det:

Permafrost som tinar, eller

Amazonas som når sin "tipping point", eller

Golfströmmen "bryts", når sin "tipping point", eller

Korallerna som försvinner, eller

Artutrotningen, eller

Brist på rent sötvatten, eller

Spridning av gifter.

Mat och miljö

Kursen Mat och miljö (alt), hänvisar till tre program kring "Så orsakade vi klimatkrisen", t ex avsnittet om vattnet. Just hur vattnet håller på att ta slut visas även med all tydlighet även i "Dagen då vattnet tar slut".

Och texter som: Neuman. N., Marschall. M. Matkonsumtion och klimatförändringar i Neuman. N. (Red) Mat och ätande, Sociologiska perspektiv. 2019. Studentlitteratur. Kap. 16.  

Miljöredovisning, miljönyckeltal och uppföljning av miljöarbete

Fick en fråga:

Jag driver på uppföljning o analys arbetet på X o saknar som sagt bra uppföljning gällande miljömålen. De ör också lite dåligt kommunicerade. Ska läsa in mig på huvudmannens västra X;s mål. Har du spontant någon forskningsartikel eller bra bok gällande miljöredovisning, miljönyckeltal, uppföljning mm?

Som vanligt tycker jag frågan är mer intressant än det svar jag ev kan leverera. Spontant kan jag själv tycka att jag borde ha  en: "forskningsartikel, en bra bok gällande miljöredovisning, miljönyckeltal" eller en utvecklad syn på hur miljöuppföljning kan gå till.

Hur allmänheten kan bidra i ”miljöfrågan”

Den senaste tiden har det funnits ett ökat intresse för att ta reda på hur allmänheten kan bidra med lösningar under planeringen av framtidens samhälle (Rowe & Frewer 2000; 2005). Speciellt när ”miljöfrågan” (”management of environmental and health risks”) ska beaktas. Allmänheten kan engageras på olika sätt, på olika ”nivåer” (Rove & Frewer 2000, s 3):

In recent years, there has been increased interest in involving the public in decision making about science and technology policy, such as on issues concerning the management of environmental and health risks. Involvement may be achieved in different ways: at the lowest level, the public may be targeted with enhanced information (e.g., about risks). At higher levels, public views may be actively solicited through such mechanisms as consultation exercises, focus groups, and questionnaires.

Sorry

Några minuter visar Prince Ea varför vi kan vara ledsna:

************************************************************:

Dear Future Generations, Sorry.
Posted by Prince Ea on den 20 april 2015

Twitterinlägg när videon visats mer än 50 miljoner gånger. Mer info på: standfortrees.org

Giftfri vardag?

Ethel Forsberg som sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen och med lång erfarenhet av miljöfrågor från företag och myndigheter diskuterade under onsdagskvällen den 25 mars en Giftfri vardag? (hela programmet). Forsberg gav många konkreta exempel på gifter i vardagen, med fokus på mjukgörare i plaster. Det finns plast överallt, i sängen, soffan, mattallriken, tandborsten, ytskydd på kläder, skor etc. Men det finns många andra kemiska ämnen. En siffra som nämndes var 142 000 stycken kemiska ämnen (som är tillverkade av människan?, antar jag).

Jordbrukets utmaningar

Gun Rudquist från Naturskyddsföreningen och Erik Steen Jensen, professor vid SLU, diskuterade den 19 mars 2015 i Lund Ekologisk och matbrist - jordbrukets utmaningar ur svenskt och globalt perspektiv. Diskussionen leddes mycket bra av miljöstrateg Linda Birkedal. Föreläsningen arrangeras av Lunds kommun och Naturskyddsföreningen, hela programmet:

Staffan Laestadius om ”klimatet och välfärden"

Intressant att höra Staffan Laestadius (SL) berätta om ”klimatet och välfärden – en policyanalys; villkoren för en strukturomvandling”. SL har en ambition att vara akademisk, politisk och folkbildande.  SL visade kurvor hur temperatur och koldioxidhalt varierat flera 100 000-tals år tillbaka, men menade samtidigt att det är de sista 200 åren som är intressanta. Vi har hört många av rapporterna: Arktis istäcke minskar, hela Grönlands istäcke smälte under en viss tid, glaciärerna har minskat med i genomsnitt 11 meter etc etc. SL menar att vi sitter i fundamentala inlåsningar, lever i en modernitet, som gör oss fossilberoende. Även om intensiteten minskar (att vi får ut mer nytta per insatt enhet fossil energi) så ökar totala utsläppen och utsläppen av koldioxid per capita.  Vi behöver fokusera på omvandling till nya sektorer enligt SL. Produktion måste i ökad utsträckning ske i gröna sektorer (som kultur, tjänster, hantverk etc). SL sa dock att det finns svårigheter, som t ex att arbetslösheten är 11 % i genomsnitt i Europa. Det behövs (vanlig?) tillväxt (och därmed ”vanliga” utsläpp av koldioxid) för att minska arbetslösheten, menar många. Samtidigt är kravet på samhället att halvera utsläppen av koldioxid för varje generation, dvs vi  som är yrkesaktiva nu bör/ska halvera utsläppen av koldioxid, sen ska våra barn halvera utsläppen igen, och våra barnbarn bör/ska halvera utsläppen av koldioxid igen!  Det finns mycket att göra, t ex menade SL så kan vi ha 10 gånger så mycket vindkraft per ytenhet i Sverige (och producera över 100 TWh el/år, jämfört med drygt 10 som idag) och ändå bara ha lika mycket vindkraft per ytenhet som Tyskland har idag.

En intressant parallell till SL:s tankar kring en omställning som krävs nu, och som kan hämta inspiration från den omställning som skedde på 70-talet, är de omställningsperioder, med ungefär 40-års cykler, som Lennart Schön pratar om.

Källor: liknande slideshare, Se mer i UR programmet "En bok en författare-Klimatet och välfärden", inlägg på Twitter.



[youtube=http://youtu.be/yvIrsy_hZxA]

Har naturen ett egenvärde?

Lars Samuelsson tar i sin avhandling från 2008, The Moral Status of Nature: Reasons to Care for the Natural World - Svensk titel: Naturens moraliska status: Moraliska skäl för att visa naturen omtanke, upp frågan om naturen har ett egenvärde. Ska vi visa omsorg om naturen för dess egen skull? Eller ska vi rent instrumentellt se på naturen och dess produkter. Ser vi instrumentellt på naturen så har naturen inget värde i sig, utan har endast betydelse så länge naturen gör gott för människan. (Denna text finns även här).

Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100

Efter att ha varit på Naturskyddsföreningen möte den 5 nov 2014 kring ”Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100” så skrev jag nedanstående kommentar på deras blogg:

Tack för intressant förevisning av kommande rapport ”Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100”. Måste erkänna att jag gillar begreppet ”klimatsäkra”. Tänk om det kunde sprida sig! Vad innebär det att klimatsäkra X? Hur mycket i dagens samhälle måste egentligen anpassas till naturen? Räcker det med att planera och bygga framtidens samhälle (fastigheter, vägar, fordon etc) rätt? Osäker på om det är samma ”klimatsäkra” som beskrivs i artikeln: "Att klimatsäkra Skåne handlar om klimatanpassning, men också om att minska Skånes klimatpåverkan." 

Sverker Sörlin attackerar miljöfrågan från ett nytt spännande håll

Vill här lyfta fram Sverker Sörlin, professor vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på Kungliga tekniska högskolan, ordförande för Stiftelsen Folkuniversitetet och aktuell, tillsammans med Anders Ekström, med boken "Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle", eftersom han attackerar miljöfrågan från ett nytt spännande håll. Centralt budskap i boken enligt Sörlin:

– Vi försöker artikulera vad humanistisk kunskap är och hur vi kan ha användning av den. Det har länge funnits en oklarhet kring det. Humanioran beskrivs ofta befinna sig i kris men det håller inte vi med om.

Fråga till Sörlin: Ni skriver om humanioras nya roll i samhället, berätta:

– I dag pågår stora ekonomiska, miljömässiga och globala förändringar och då uppstår ett större behov av ett öppet och förutsättningslöst prövande, vilket är humaniorans uppgift. Vi tycker att vi ser mängder av tecken i världen på att humanistisk kunskap efterfrågas eftersom den typen av utveckling är så komplex att det inte räcker med teknisk eller ekonomisk expertis. Men då gäller det även att humanisterna själva förstår sin uppgift och försöker medverka i den här förändringen, inte bara kritisera ett pågående förlopp.  Resten av artikeln här.

En ökad växthuseffekt måste begränsas - innan nästa istid

Klimatet har förändrats många många gånger, bl a på grund av mängden växthusgaser och de cykler som Milankovic beskrev. Vi lever i slutet av en "kort" värmeperiod (brukar vara ung 15 000 år) i en lång ishustid. Det vore därmed naturligt att förvänta oss en ny istid (mer om detta senare, men redan nu kan sägas att människan troligen har stoppat nästa istid). Wolfarth och Björck (2007) har skrivit artikeln "Vart är klimatet på väg" och Björck  (2008) "Jordens ständigt föränderliga klimat". Både dessa tar på ett utmärkt sätt upp just jordens ständigt föränderliga klimat. Med denna vetskap kan det lätt bli så att man som Torbjörn Sassersson underskattar dagens ökade växthuseffekt. Läs t ex gärna Torbjörn Sasserssons artikel: "Klimathotalarmisterna missar kurvan som pekar rakt ner i en ny istid".

Innan vi går långt tillbaka i tiden för att fånga en del av alla klimatsvängningar som förekommit vill jag referera till olika artiklar som tar upp vad den globala medeltemperaturen förväntas stiga till vid en fördubbling av koldioxidhalten, vilket tas upp inom begreppet klimatkänslighet. IPCC-rapporten från 2007 anges att klimatkänsligheten - den långsiktiga globala uppvärmningen vid en fördubbling av koldioxidhalten - ligger mellan 2 och 4,5 grader.