Potential för ny vindkraft i södra Sverige

Det finns potential för ny vindkraft i södra Sverige. Ska stor mängd effekt tillföras elsystemet är det främst havsbaserad vindkraft som är möjlig att bygga i närtid. Det finns flera projekt "på gång". Några är:

• "nya" Blekinge offshore 1000 MW - 4,3 TWhel/år,  
• Arkona 1200 MW - 5,5 TWhel/år, 
• Skåne Havsvindpark 1500 MW - 6,5 TWh/år (karta)
•   (jmf med ox2:s projekt Triton, som ligger på "samma"(?) ställe som Skåne Havsvindspark)
• Kustvind 500 MW - 2 TWhel/år (karta),
• Sjollen 300 MW - 1,3 TWhel/år, 
• Stora Middelgrund 800 MW 2,5-3,0 TWhel/år (Länsstyrelsen säger nej)
• Kattegatt-Syd (storlek något större än Stora Middelgrund - Länsstyrelsen säger ja)

Siffrorna ovan kan jämföras med hela Skånes elbehov som ligger kring 13 TWh/år (källa).

Lönsamhet för 4 MW vindkraftverk

Lönsamhet för 4 MW vindkraftverk kan räknas ut med denna kalkyl. Nedan ser ni en del av kalkylarket. Lättast för att se helheten och kunna ändra indata (gulmarkerat) är att klicka här och öppna upp hela kalkylarket.


Ovanstående vindkraftskalkyl finns även redovisad på hemsidan.

Samma kalkylstruktur som ovan har använts i ekonomisk kalkyl för kärnkraft.

Kommande stora vindkraftsprojekt

I vindbrukskollen ser man bl a data kring kommande stora vindkraftsprojekt.  Se även denna rapport från 2022 om havsbaserad vindkraft (notis om detta). Ser man "bara" till de som planeras till havs, i "Sveriges ekonomiska zon", får man följande tabell (klicka på bilden för att kunna se):

Man kan se att det är 21 stycken projekt som nio stycken verksamhetsutövare har på gång enligt ovan. Det är som sagt 21 projekt med totalt 3273 stycken vindkraftsverk, där vart och ett beräknas producera drygt 63 GWh el per år per verk i medeltal. Totalt 207 TWh/år!

Önnerupsprojektet

Tre stycken vindkraftsverk är sedan 2010 tänkta att sättas upp i Önnerup (mellan Lund och Bjärred). Projektet kallas ibland för "Önnerupsprojektet" och finns bl a beskrivet utförligt av Lomma kommun, där det blev avslag 25 okt 2016. Processen fick även avslag den 9 nov 2018 i MÖD, ärende P 8280-17. 

Vindkraftsparker som nu planeras i Öresund

Har tittat på vad som gäller för några av de vindkraftsparker som nu planeras i Öresund.

Min intention är att spegla var projekten ligger i tillståndsprocessen och hur några av berörda parter ser på projekten, vilket kan fångas i de samråd som ska hållas under projektens gång.

Stora Middelgrund

En park som planerats ända sedan 2008 är Stora Middelgrund. När det gäller Stora Middelgrund så avslutades samrådet den 24 maj 2020. Därmed är i någon mening för sent nu (nov 2020) att inkomma med synpunkter som berör själva projektets genomförande.  

Sjollen

En park "Sjollen" planeras i Öresund mellan Lomma och Barsebäcks hamn:

Senaste inom vindkraftsjuridiken

Pia Pehrson berättade om det senaste inom vindkraftsjuridiken på Skåne vindkraftsakademis årsmöte. Hon utgick från att vi från och med 1 januari 2018 fått nytt kapitel 6 i miljöbalken (MB). Ett kapitel som just tar upp hur en miljöbedömning / miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska göras. Bakom nya kapitel 6 i MB finns MKB-direktivet, prop 2016/17:200 och  Miljöbedömningsförordningen 2017:966.

Individuell uppsats inom MKB kurs

Här presenteras den individuella uppsats som togs fram inom MKB-kursen under våren 2017. Min uppsats fick rubriken "Granskning av möjligheter och svårigheter i samband med "public participation" (samråd)" (länk till pdf-fil, sammanfattning nedan; sammanfattning på Storify). Därefter presenteras ämnesområdet ekosystemtjänster eftersom den uppsats som jag opponerar på tar upp just ekosystemtjänster inom MKB.

Jag har skrivit om "public participation (samråd) inom vindkraftsområdet. Närmare bestämt ett projekt rörande en tänkt vindkraftspark på Bergön i Kalix skärgård. Nedan en bild som visar den höjd över havet som olika byggnader och vindkraftverk har (bland annat den tänkta vindkraftsparken på Bergön (länk till det arbetsrum där senaste versionen av uppsatsen ligger):

Om vindkraft, fladdermöss och fåglar

Har hört Martin Green tala om vindkraft, fladdermöss och fåglar i november 2014, samt fredag den 12 maj 2017. 2014 antog man genom Greens forskning att i genomsnitt dör 2-3 fåglar per vindkraftverk per år. Mindre i slättlandskap och mer vid kusten (vid kusten kan upp till 100 fåglar per verk och år dö). Dessa siffror har uppdaterats i och med senare forskning (se senaste Vindvalsrapporten). Nu antas 5-10 fåglar per år per verk dödas. Då ska man samtidigt vara medveten om att dagens verk är större än de varit tidigare.

MKB för vindkraft - med fokus på "public participation"

Först hade jag tänkt fokusera på MKB för vindkraft, med fokus på samråd, närmare bestämt i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Så här långt har arbetet kommit senare under våren 2017.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

MKB för vindkraft - med fokus på samråd

Detta är början till en kort uppsats inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om MKB för vindkraft, med fokus på samråd. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Här visas hur detta arbete slutade, och nedan hur arbetet inleddes.

MKB (som miljökonsekvensbeskrivning förkortas i Sverige, eller "Environmental Impact Assessment" (EIA)), används i hela EU. En MKB utgår från direktiv 85/337/EEC. Ett direktiv som uppdaterats tre gånger och kodifierat genom direktiv 2011/92EU.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

Vindkraftsprojekt

Tänkte här samla generella tankar om vindkraftsprojekt.

Det primära tanken att skriva något om detta var att jag fick se att det i Vindbrukskollen var möjligt att se avslagna projekt. Eftersom jag tror att man har mycket att lära av "misslyckade" projekt.

Nedan en bild från södra Öland, där man ser att det är både mycket natur (grönt) och kultur (rött) som ska skyddas. Man ser även att det är möjligt att i högra kolumnen (tredje raden uppifrån, efter "uppförda" och "beviljade") är möjligt att bara titta på just avslagna vindkraftsprojekt. De avslagna verken blir i kartan markerat som röda vindkraftsverk. Ett avslaget projekt kan ses nordnordost om Grönhögen "Ventlinge alvar" (klicka på bilden för en större bild):

Bredda, fördjupa analysen och förståelsen för vindkraft

Vad kan man göra för att bredda och fördjupa analysen och förståelsen för vindkraft.
Tre områden:

1. Beskriva, förklara, förstå och bidra till att förutsäga och effektivisera den kommunala beslutsprocessen.
2. Beskriva, förklara och förstå hur en landskapsanalys görs, och bidra till att förutsäga och effektivisera densamma.
3. Beskriva, förklara och förstå hur en bullersanalys görs, och bidra till att förutsäga och effektivisera densamma.

Ett fjärde område skulle kunna vara
4a. Beskriva, förklara och förstå hur vindkraftsägare gör för att få bra ersättning för den el som produceras.
4b. Beskriva, förklara och förstå hur energibolag gör för att ge en rimlig ersättning för den el som produceras i mindre anläggningar (där kanske inte marknadspris gäller). Och bidra till att förutsäga och effektivisera förhandlingsläget mellan producent och elköpare.

Lönsamhet för stora (3 MW) vindkraftverk

Lönsamhet för stora (3 MW) vindkraftverk kan räknas ut med denna kalkyl. Nedan ser ni en del av kalkylarket. Lättast för att se helheten och kunna ändra indata (gulmarkerat) är att klicka här och öppna upp hela kalkylarket.

 

Ekonomin för vindkraft

Har tittat på ekonomin för ett normalstort vindkraftsverk (2,3 MW). Här kan du hämta Excelbladet som jag diskuterar utifrån i nedanstående film:

Kostnad för vindkraft

Det skrivs på många ställen vad en storskalig vindkraftsutbyggnad kostar. 215 miljarder kronor för att komma upp till 30 TWh vindkraft per år. Detta är något som Mattias Hennius, informationschef på E.ON Vind tar upp i en artikel i Corren den 20 september där han bemöter Christian Dahlgrens ledarartikel från den 14 sept.

Det är lätt att blanda ihop total investeringskostnad och den "extra" insats samhället gör för att "stödja" nya energislag (i detta fall vindkraft). Här är det, vad jag förstår, den totala kostnaden som diskuteras.

Vindkraft i Skåne

Läste om det finns ett pris som heter  Skånes vindkraftspris och en förening som heter Skånes Vindkraftsakademi. Kul att vindkraften belyses med en lokal känsla. Kompletterar nationella föreningar som Svensk Vindkraftförening och branschorganisationen Svensk Vindenergi. Skånes vindkraftspris beskrivs på följande sätt av Energikontoret i Skåne:

Skånes vindkraftspris är en årlig utmärkelse och delas i år ut för första gången. Priset tilldelas en person eller organisation som förtjänstfullt har verkat för att öka utbytet av kunskap och erfarenhet mellan olika aktörer inom vindkraftsområdet i Skåne. Pristagaren ska ha koppling till Skåne, är utan begränsning bakåt i tiden och behöver inte ha koppling till en fysisk anläggning. Ett specialdesignat diplom tilldelas den finalist som på bästa sätt agerat i enlighet med prisbeskrivningen.
Arrangörer är Skånes vindkraftsakademi. Sponsorer av priset är Serviceförvaltningen Malmö stad och E.ON.

Ser att 2012 fick följande tre uppmärksamhet:

Köpa vindkraftsel är en spännande utmaning

Även om man är intresserad av att privat göra "något för miljön" som t ex köpa vindkraftsel så kan det vara svårt att förändra vanor. (Vi går nu inte in i debatten kring vindkraft som drivs bl a av Landskapsskydd).

Fördjupar vi oss just val av elbolag så har de flesta elbolag numera någon form av "grönt" alternativ. Ofta får man betala nått öre/kWh extra för att få denna vara (det finns dock lysande undantag som Falkenberg Energi). Vill man gå ett litet steg länge och verkligen köpa grön el så kan man bli delägare i ett vindkraftsverk i något vindkraftskooperativ. Exempel på sådana är Lundavind i Lund, Sveriges Vindkraftskooperativ, SVEF, som är knutet till Falkenberg Energi och Otterbäckens Vind (från Otterbäckens vind behöver du inte, får du inte, köpa någon el, du får avkastning på din insats ändå, dock ofta mindre än vad du får från ett kooperativ där du även måste/får köpa elen, vilket skapar en starkare koppling mellan produktion och konsumtion).

Vindkraft i Sverige - 1% av totala elproduktionen

Det finns ca 900 vindkraftverk med en effekt på mer än 50 kW i Sverige idag (januari 2008). Drygt 200 av dessa har byggts i Vindkompaniets regi. På Gotland finns ca 160 vindkraftverk som täcker 20 % av öns elbehov (0,9 TWh/år). Den sammanlagda installerade effekten i Sverige (januari 2008) är ca 800 MW. Under 2007 producerade vindkraften i Sverige ca 1,4 TWh vilket motsvarade 1 % av den totala elproduktionen på 140 TWh i landet.

Enligt Vindkraftsutredningen SOU 1999:75 skulle 10 TWh havsbaserad vindkraft kunna uppnås med ca 1 100 st 1,5 MW och ca 400 st 3 MW vindkraftverk, dvs totalt ca 1 500 vindkraftverk. Detta skulle kunna uppnås med t ex 15 stora vindkraftparker om vardera 100 vindkraftverk (Vindkompaniet, numera ox2).

Ny vindkraft och ny kärnkraft kostar lika mycket

Ny vindkraft och ny kärnkraft kostar lika mycket, 40 öre/kWh, enl flera källor (CVI, Nordling, Vindkompaniet). Vattenfall skriver 2006 att vindkraft kostar 66-82 öre/kWh (då räknar Vattenfall med en underhållskostnad på 15 öre/kWh). Vindkraft är enl Vattenfall det dyraste sättet att producera el:


Någon förvånad att Vattenfall kommer fram till detta?

Tyska energimyndigheten, Deutschen Energie-Agentur GmbH (Denas) har i uppdrag är att genomföra den tyska energipolitiken och enligt planerna ska 20 procent av all energi år 2015 komma från vindkraften. Redan idag har Tyskland 15.000 vindmöllor i drift och är därmed världens största vindkraftsproducent. En jättesatsning som är dyr (Johansson, S, 2007) (står dock ingen kostnad i öre/kWh). Någon som vet?

Väl värt att notera att Lundgren (1998) kom fram till att el från vindkraft och kraftvärmeverk också låg på samma nivå. Då ung 30 öre per kWh.