Samråd rörande Hunnerup i södra Lund

Detaljplan för Hunnerup 30 i Lund är på samråd mellan 6 december 2023 och 16 februari 2024 (källa). Kommunen har i en analys kommit fram till att detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan och därmed ämnar de inte göra en strategisk miljöbedömning ("MKB"). De har dock gjort en fågel- och fladdermusinventering i området. Nedan visas en bild på området, samt de samrådshandlingar som lagts ut:

Samråd - MKB - Tetra Pak

Tetra Pak ansöker 2022 frivilligt om (miljö)tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. "Underlag för avgränsningssamråd" (UAS) per 22-06-22, låg som underlag för ett avgränsningssamråd torsdag den 22 sept 2022 (se mer om avgränsningssamråd i 6 kap. 29-32 § miljöbalken).

" Underlag för avgränsningssamråd" är en produkt som tas fram innan en färdig MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Det framfördes på första samrådet dem 22 sept att det borde vara ett samråd (även) när MKB:n är färdig. 

Senaste inom vindkraftsjuridiken

Pia Pehrson berättade om det senaste inom vindkraftsjuridiken på Skåne vindkraftsakademis årsmöte. Hon utgick från att vi från och med 1 januari 2018 fått nytt kapitel 6 i miljöbalken (MB). Ett kapitel som just tar upp hur en miljöbedömning / miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska göras. Bakom nya kapitel 6 i MB finns MKB-direktivet, prop 2016/17:200 och  Miljöbedömningsförordningen 2017:966.

Individuell uppsats inom MKB kurs

Här presenteras den individuella uppsats som togs fram inom MKB-kursen under våren 2017. Min uppsats fick rubriken "Granskning av möjligheter och svårigheter i samband med "public participation" (samråd)" (länk till pdf-fil, sammanfattning nedan; sammanfattning på Storify). Därefter presenteras ämnesområdet ekosystemtjänster eftersom den uppsats som jag opponerar på tar upp just ekosystemtjänster inom MKB.

Jag har skrivit om "public participation (samråd) inom vindkraftsområdet. Närmare bestämt ett projekt rörande en tänkt vindkraftspark på Bergön i Kalix skärgård. Nedan en bild som visar den höjd över havet som olika byggnader och vindkraftverk har (bland annat den tänkta vindkraftsparken på Bergön (länk till det arbetsrum där senaste versionen av uppsatsen ligger):

Miljöjuridik och MKB inom WSP Sverige

Den 11 maj höll Ola Trulsson, gruppchef Miljöjuridik och MKB på WSP Sverige, i den sista föreläsningen inom MKB-kursen. Har hört Ola tidigare (den 19 april) tala om "Framgångsfaktorer för kommunal vindkraftsplanering" (tillsammans med John Karlsson, planarkitekt, WSP; hela programmet här). De talade då om framgångsfaktorer för samrådsprocessen rörande vindkraft (ett ämne som undertecknad också är intresserad av):

Reflektion kring grupparbetet att ta fram en MKB

Reflektion kring grupparbetet att ta fram en MKB för Malmös ÖP: en utvärdering av både arbetsprocessen och den egna inlärningsprocessen

Det går åt mycket tid i en grupp att komma överens om vad som ska studeras och hur strukturen ska se ut. Vi tvekade länge mellan att studera Lunds eller Malmös översiktsplan. Vi tänkte välja Lunds kommun bl a eftersom Lunds kommun är mitt uppe i att ta fram en ny (spännande!?) översiktsplan. Läraren hade många kontakter med de som just nu arbetar med översiktsplanen i Lund. Men eftersom vi till slut kunde konstatera att vi inte kunde få tag i något arbetsmaterial från Lunds kommun (trots att samrådsunderlaget ska vara helt färdigt i sommar), så valde vi att göra en miljökonsekvensbeskrivning över Malmö kommuns översiktsplan (tidig analys av planen). Samtidigt visar denna ”tvekan” och osäkerhet kring val av studieobjekt svårigheten med att just ”ligga i fas” med de som arbetar med själva översiktsplanen. Den tvekan och villrådighet var med andra ord lärorikt!, i och med att jag kan föreställa mig att samma svårigheter kan de miljöspecialister som just nu arbetar i Lunds kommun ha (även om jag inte hoppas det).

Vad en MB av ÖP ska innehålla

Även om Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad (i rapporten "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", s 48-54) säger att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen", så kan det vara bra att veta vad en MKB av en plan enligt miljöbalken (MB) ska innehålla:

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av en plan ska, enligt MB 6 kap 12 §, innehålla:

1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,

2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs,

3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,

4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön,

5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet,

6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter,

7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan,

8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,

9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och

10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. Lag (2004:606).

Ovanstående punkter utvecklas nedan tillsammans med MB 6 kap 13 § som säger att hänsyn ska tas till:

ESS miljöarbete

Den 24 mars berättade Malin Åberg om ESS miljöarbete. (Tidigare, den 16 februari, berättade Gitte Isacsson om hur miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) togs fram för ESS). 

Bakgrund: Hållbarhet, energikonceptet, var viktigt vid beslutet att få ESS till Lund.

Mer fakta:

Elva frågor kring MKB

Elva frågor kring MKB/(S)MB:

1. Syften med MKB?
2. Vad ska en MKB innehålla enligt MB K6P7 ?
3. Aktörer?
4. Hur kan man gå tillväga med "identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter"-arbetet?
5. Redogör för begreppen nulägesbeskrivning, alternativ och nollalternativ?
6. Beskriv kort vad Skadeförebyggande och kompensationsåtgärder är.
7. Redogör för SEA, SMB och miljöbedömning.
8. Hur kan uppföljningen gå till?
9. Vilka typer av alternativ förekommer i MKB sammanhang?
10. Bygger på MKB på rationellt beslutsfattande?
11. Avgränsningar, vilka element bör ingå?

Samråd 2

Jag har i ett annat inlägg om samråd skrivit att samråd är en viktig del inom MKB-processen.  Jag vill här omformulera och utveckla dessa tankar hur allmänheten tillsammans med verksamhetsutövaren kan förbättra potentiella projekt och planer, på engelska "public engagement". Sker ett ömsesidigt utbyte, en dialog, mellan allmänhet och verksamhetsutövaren för att förbättra potentiella projekt och planer brukar vi på engelska kalla det "public participation" (en mer utförlig text kring detta här).

Det finns olika syften med ett samråd vilket tagits upp av Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” och O’Faircheallaigh (2010) “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making”. Deras artiklar kan sammanfattas med att det finns fyra grupper av olika syften:

1. Demokratiaspekt - för att allmänheten har rätt att påverka.
2. "Substantive rationale" - för att allmänheten tillför projektet sakkunskap.
3. För att undvika konflikter och skapa legitimitet.
4. Påverka gruppers förmåga och makt.

MKB för vindkraft - med fokus på "public participation"

Först hade jag tänkt fokusera på MKB för vindkraft, med fokus på samråd, närmare bestämt i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Så här långt har arbetet kommit senare under våren 2017.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

MKB - projektörens perspektiv

Fredag den 3 mars ska Tobias Karmstig tala om "MKB - projektören perspektiv". Tobias arbetar bland annat med "omprövning av elnät". Tobias Karmstig talade om MKB för vindkraftsprojekt och för elnät. Den första medför påverkan under verkets livsläng (20-30 år) som är lokal, men nytta" är nationell. Det andra, elnät, är ett infrastrukturprojekt som ska vara för "evigt". Tobias talade om MKB framtagandet ingår i ett, eller flera, större projekt. Det kan bli flera projekt om regler kring Natura 2000 och/eller vattenlagen kopplas på. En intressentanalys kan se ut som nedan:

MKB för vindkraft - med fokus på samråd

Detta är början till en kort uppsats inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om MKB för vindkraft, med fokus på samråd. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Här visas hur detta arbete slutade, och nedan hur arbetet inleddes.

MKB (som miljökonsekvensbeskrivning förkortas i Sverige, eller "Environmental Impact Assessment" (EIA)), används i hela EU. En MKB utgår från direktiv 85/337/EEC. Ett direktiv som uppdaterats tre gånger och kodifierat genom direktiv 2011/92EU.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

Miljöbedömning av Lunds översiktsplan (ÖP)

En gruppuppgift i MKB-kursen är att göra en (strategisk) miljöbedömning (SMB) eller miljökonsekvensbedömning (MKB). Jag valde först en SMB av Lunds (nya) översiktsplan (ÖP). (Det råder språkförbistring om det ska heta/kallas SMB, miljöbedömning (MB) eller MKB, mer om detta senare). Direkt ska sägas att vi inte valde att göra en SMB för Lunds ÖP (eftersom det inte fanns något (samråds)underlag framme under våren 2017), utan en SMB gjordes för Malmös ÖP.

Nedan tas ändå något om Lunds ÖP upp eftersom den är i ett spännande slutskede under 2017 och 2018. Under 2017 ska samråd ske, och under 2018 ska översiktsplanen fastställas. Enligt Lunds hemsida så förflyter arbetet med ny översiktsplan på enligt nedan:

Enligt ovan ska ett samrådsunderlag tas fram under hösten 2016 och hela våren 2017 (inget underlag är klart innan terminen slutar). Det ska hållas samråd under hösten 2017. ​

Samråd

Samråd är en viktig del inom MKB-processe (se t ex Dir 2003/35/EC). Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” går igenom olika definitioner på "public participation", bland annat hur mycket allmänheten kan/ska/bör/brukar involveras. Det är möjligt att dela in olika syften med samråd i tre grupper:

1. Normativt grundantagande - för att allmänheten bör få säga sitt.
2. "Substantive rationale" - det blir bättre beslut om allmänheten är med.
3. "Instrumental rationale" - för att undvika konflikter och skapa legitimitet (Glucker et al, 2013).

Glucker et al (2013) tre huvudkategorier kan jämföras med O’Faircheallaigh (2010) artikel “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making” tre huvudkategorier för olika syften med samråd:

MKB för ESS

Gitte Isacsson berättade den 16 februari om hur miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) togs fram för ESS (ritning, karta-Google Earth) mellan åren 2009 och 2014. (Se här vad som hänt rörande miljöarbetet på ESS efter 2014).

ESS var mellan 2010-2015 ett Svensk-Danskt företag, som 10 okt 2015 blev ERIC (European Research Infastructure Consortium). Kameror tar kontinuerligt bilder från ESS-området, bland annat ur denna vinkel:

ESS följer tre parallella processer för att få tillstånd:

Kvalitetsgranskning av MKB

Kvalitetsgranskning av MKB

En MKB ska vara relevant (innefatta analys, fokusera på signifikanta aspekter etc) och transparent (beskriva metoder och osäkerheter etc). Detta för att olika aktörer ska veta/förstå och kunna bedöma/värdera, komma överens och besluta på bra sätt. Nedan beskrivs två checklistor (eller "package") för att kunna bedöma en MKB-rapport på ett systematiskt sätt, Lee-Colley package och IAU Review Package.

Lee-Colley package

Ett par personer att hålla i handen är Lee-Colley "package" 1999/2004:
1. Projekt 2. Impacts 3. Alternativ 4. Presentation:

Rapport inom MKB kurs

Tänker här skriva ner tankar kring hur en rapport inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen kan se ut (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om samrådsprocessen gällande vindkraft. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade.

Det är viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. (Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005). Ett sätt beskriva, avgöra, om samrådsprocessen levt upp till Århuskonventionen är att se i vilken utsträckning samråden varit dialogbaserade och därmed kan beskrivas som "deliberativ" eller samrådsdemokrati.

I Trelleborgs Allehanda läste jag om en nystartad förening som  på eget initiativ diskuterar hur man kan göra sydkusten självförsörjande på förnybar energi. En av personerna som ligger bakom föreningen är forskare Magnus Jiborn. Tanken är att utreda hur mycket energi som i så fall behövs och därefter förankra idéerna hos kommuninvånarna. Magnus Jibor är väl medveten om vindkraft kan möta motstånd (källa):

Pierenta

Vi fick som konsulter i uppdrag att identifiera alternativ, avgränsa system, identifiera de viktigaste potentiella effekterna för miljön, samhälle och naturresurser när ett gruvföretag, AURO, har för avsikt att etablera sig i Pierenta och där bryta bly och zink (hela uppgiften):

Miljöbedömningar av planer och program

 (strategisk) Miljöbedömningar (SMB) av planer och program med Lars Emmelin

Miljöbedömningar av (kommunala) planer och program utgår från Dir 2001/42/EG (html, pdf); MB 6 kap 11-18 §§.

Formella begrepp
Miljöbedömning (proceduren)
MKB (dokumentet) direktivets benämning "miljörapport".

I program och ÖP avgörs OM något ska utföras. I detaljplan och bygglovs projekt-MKB avgörs Vem som gör något.

Några delvis överlappande myter om miljöbedömning (MB):