PBL och Miljöbalken - Verktyg för miljöorganisationer att påverka

Plan- och bygglagen (PBL) har en lång historia i Sverige och har genomgått flera förändringar sedan den först infördes 1987. Lagen syftar till att "främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer" (1 kap. 1 § PBL).

## PBL:s utveckling och koppling till Miljöbalken

När Miljöbalken infördes 1999 stärktes kopplingen mellan PBL och miljölagstiftningen. Detta innebar att miljöhänsyn fick en tydligare roll i planprocessen. Idag finns flera beröringspunkter mellan PBL och Miljöbalken, särskilt när det gäller miljöbedömningar av planer och program.

Ett exempel på denna koppling är 2 kap. 2 § PBL, som anger att planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Denna bestämmelse har en tydlig koppling till hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. Miljöbalken.

Senaste inom vindkraftsjuridiken

Pia Pehrson berättade om det senaste inom vindkraftsjuridiken på Skåne vindkraftsakademis årsmöte. Hon utgick från att vi från och med 1 januari 2018 fått nytt kapitel 6 i miljöbalken (MB). Ett kapitel som just tar upp hur en miljöbedömning / miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska göras. Bakom nya kapitel 6 i MB finns MKB-direktivet, prop 2016/17:200 och  Miljöbedömningsförordningen 2017:966.

Reflektion kring grupparbetet att ta fram en MKB

Reflektion kring grupparbetet att ta fram en MKB för Malmös ÖP: en utvärdering av både arbetsprocessen och den egna inlärningsprocessen

Det går åt mycket tid i en grupp att komma överens om vad som ska studeras och hur strukturen ska se ut. Vi tvekade länge mellan att studera Lunds eller Malmös översiktsplan. Vi tänkte välja Lunds kommun bl a eftersom Lunds kommun är mitt uppe i att ta fram en ny (spännande!?) översiktsplan. Läraren hade många kontakter med de som just nu arbetar med översiktsplanen i Lund. Men eftersom vi till slut kunde konstatera att vi inte kunde få tag i något arbetsmaterial från Lunds kommun (trots att samrådsunderlaget ska vara helt färdigt i sommar), så valde vi att göra en miljökonsekvensbeskrivning över Malmö kommuns översiktsplan (tidig analys av planen). Samtidigt visar denna ”tvekan” och osäkerhet kring val av studieobjekt svårigheten med att just ”ligga i fas” med de som arbetar med själva översiktsplanen. Den tvekan och villrådighet var med andra ord lärorikt!, i och med att jag kan föreställa mig att samma svårigheter kan de miljöspecialister som just nu arbetar i Lunds kommun ha (även om jag inte hoppas det).

Tankar kring Malmös ÖP och MB av ÖP

Här analyseras Malmö kommuns miljökonsekvensbeskrivning (2014) som efter en utställning av Malmö kommuns översiktsplan (ÖP) 2012 (kallas även "planstrategin") uppdaterats (samlad bild över Malmös ÖP arbete; samt samrådsredogörelse). Här mer om vad en MKB av en ÖP ska innehålla.

Målet med Malmös ÖP är ambitiösa. De beskrivs bl a Malmös MB av ÖP, s 8, under rubriken "Övergripande mål och prioriterade inriktningar":

Målen beskrivs i planstrategin under rubrikerna Social balans och goda livsbetingelser, Ekonomisk dynamik och hållbarhet och Resurseffektivt samhälle och ekologisk uthållighet. Det senare bygger på målen i Malmös miljöprogram och regionala och nationella mål [se även "Hur kan Malmö växa hållbart", 2009]. Målen är att staden ska försörjas med förnybar energi, klimatpåverkan ska minska, staden ska bli mera resurssnål, biologisk mångfald ska bevaras och stärkas, jordbruksmark och naturvärden ska värnas och vattentillgångar ska skyddas. Goda vistelsemiljöer, ren luft och låga bullernivåer ska uppnås.