Kött-Baljväxter

Jag hörde talas om Naturskyddsföreningens Skånes projekt med att få oss att äta mera närodlade baljväxter. De menar att bra bönor löser fem problem. Hushållningssällskapet har gjort skriften: "Foodjam med baljväxter". Detta fick mig att koppla till vår överkonsumtion av kött (griskött, nötkött, fågel och övrigt kött). Funderade på hur mycket kött i gram per vecka som vi äter per vecka i Sverige, och som skulle kunna ersättas med baljväxter med hänsyn till bland annat vårt behov av proteiner. Vem skulle kunna visa hur mycket baljväxter som behöver ätas per vecka mätt både i torr vikt och kokt vikt - för att minska den genomsnittlige svenskens köttkonsumtion till en kötträtt i veckan med hänsyn till vårt behov av protein och annat näringsinnehåll. Jag skapade följande promt till generativ AI: 

"Gör en kommentar kring Naturskyddsföreningens Skånes projekt med att få oss att äta mera närodlade baljväxter. Skriv om vår överkonsumtion av kött – dela upp svenskens konsumtion av i griskött, nötkött, fågel och övrigt kött i gram per vecka - som skulle kunna ersättas med baljväxter med hänsyn till vårt behov av proteiner. Visa på hur mycket baljväxter som behöver ätas per vecka mätt både i torr vikt och kokt vikt - för att minska den genomsnittlige svenskens köttkonsumtion till en kötträtt i veckan (200 gram per vecka) med hänsyn till vårt behov av protein och annat näringsinnehåll." 

Fick bland annat följande svar från GPT4 - via Poe:

Det är dock inte lätt för generativ AI att hålla reda på gram per kokt vikt av bönorna, samt relationen mellan kokt vikt och torr vikt på baljväxterna. Fick detta svar av GPT4o via Perplexity:   

Energi och Klimat: MTK202

Nu drar kursen "Energi och Klimat" (MTK202) igång. Kursboken man håller sig till är Mathez & Smerdon, (2018) Climate change: the science of global warming and our energy future (Adlibris) (Columbia Press - Powerpoints -Smerdon) (nhbs) (ebay) (Bokus) (e-bok på Google) (e-bok på kobo) (e-bok Barnes & Noble) (Jstor) (Goodreads) (Researchgate) (Libris) (CdOn):

Miljöredovisning, miljönyckeltal och uppföljning av miljöarbete

Fick en fråga:

Jag driver på uppföljning o analys arbetet på X o saknar som sagt bra uppföljning gällande miljömålen. De ör också lite dåligt kommunicerade. Ska läsa in mig på huvudmannens västra X;s mål. Har du spontant någon forskningsartikel eller bra bok gällande miljöredovisning, miljönyckeltal, uppföljning mm?

Som vanligt tycker jag frågan är mer intressant än det svar jag ev kan leverera. Spontant kan jag själv tycka att jag borde ha  en: "forskningsartikel, en bra bok gällande miljöredovisning, miljönyckeltal" eller en utvecklad syn på hur miljöuppföljning kan gå till.

Dialogbaserad förankring

Här något om "dialogbaserad förankring/landskapsanalys" eller "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Det beskrivs bra i nedanstående film:

Förankring from Naturvårdsverket on Vimeo.

 Nedan en film där kulturgeograf Karin Hammarlund berättar om landskap, landskapsanalys och "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Malmös vindkraftsplanering och översiktsplan tas upp som exempel:

Har naturen ett egenvärde?

Lars Samuelsson tar i sin avhandling från 2008, The Moral Status of Nature: Reasons to Care for the Natural World - Svensk titel: Naturens moraliska status: Moraliska skäl för att visa naturen omtanke, upp frågan om naturen har ett egenvärde. Ska vi visa omsorg om naturen för dess egen skull? Eller ska vi rent instrumentellt se på naturen och dess produkter. Ser vi instrumentellt på naturen så har naturen inget värde i sig, utan har endast betydelse så länge naturen gör gott för människan. (Denna text finns även här).

Miljöfilmer

Visar nedan miljöfilmer i en spellista:

Sverker Sörlin attackerar miljöfrågan från ett nytt spännande håll

Vill här lyfta fram Sverker Sörlin, professor vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på Kungliga tekniska högskolan, ordförande för Stiftelsen Folkuniversitetet och aktuell, tillsammans med Anders Ekström, med boken "Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle", eftersom han attackerar miljöfrågan från ett nytt spännande håll. Centralt budskap i boken enligt Sörlin:

– Vi försöker artikulera vad humanistisk kunskap är och hur vi kan ha användning av den. Det har länge funnits en oklarhet kring det. Humanioran beskrivs ofta befinna sig i kris men det håller inte vi med om.

Fråga till Sörlin: Ni skriver om humanioras nya roll i samhället, berätta:

– I dag pågår stora ekonomiska, miljömässiga och globala förändringar och då uppstår ett större behov av ett öppet och förutsättningslöst prövande, vilket är humaniorans uppgift. Vi tycker att vi ser mängder av tecken i världen på att humanistisk kunskap efterfrågas eftersom den typen av utveckling är så komplex att det inte räcker med teknisk eller ekonomisk expertis. Men då gäller det även att humanisterna själva förstår sin uppgift och försöker medverka i den här förändringen, inte bara kritisera ett pågående förlopp.  Resten av artikeln här.