Hade dinosaurierna det hett om öronen?

Hade dinosaurierna det hett om öronen? I denna text ska vi se på hur varmt det var på jorden när dinosaurierna levde. Redan nu kan avslöjas att dinosaurierna hade det varmt om "öronen", samt blött om fötterna.

Det är bra att ha långa tidsperspektiv när klimatförändringar diskuteras, och vad kan vara längre tidsperspektiv än att se hur klimatet har varierat under hela eonen Fanerozoikum (från och med perioden kambrium då "utvecklat" liv "startade" för 542 miljoner år sedan), speciellt under dinosaurietiden (perioderna trias, jura och krita; för 251 - 65 miljoner år sedan). Det var en "värmetopp" för ung 100 miljoner år sedan, när dinosaurierna stod på sin "topp", i mitten och slutet av kritperioden:

Phanerozoic Climate Change

Hur de första dinosaurierna blev funna

Om taxonomi, nomenklatur och hur de första dinosaurierna blev funna

Inom kursen Dinosauriernas värld, 7,5 hp andra träff berättade Mats Eriksson om taxemoni (läran om släktskapsförhållanden) och nomenklatur (läran om hur rätt namn skapas för djur (ICZN) och växter (ICBN)). T ex nämndes artnamnet för Tyrannosaurus rex (som betyder Stor ödla kung, bilder), som kan skrivas ut strikt Tyrannosaurus rex s.s. och i vid bemärkelse Tyrannosaurus rex s.l. Det finns typexemplar (holotyp) av varje art


Johan Lindgren berättade om kända geologiska personer som kan kopplas till dinosauriernas historia:

Jean Baptise de Lamarck (1744-1829), militär, banktjänsteman och botaniker. Tittade på ryggradslösa djur (evertebrata). Trodde utveckling kunde förvärvas mellan generationer.

Astronomiska variationer - Milankovitch

Astronomiska variationer, såsom variationer i jordens bana runt solen, förändras långsamt (periodicitet på ung 100000 år, 40000 år och ca 20000 år)  på tre olika sätt, excentricitet, skevhet och precession (källa Bogren, Gustavsson & Loman, Klimatförändringar, 2006:101-103). Cyklerna benämns ofta Milankovitchs (Sv) cykler efter den serbiska matematikern och astronomen :

Excentriciteten gör att solens instrålning vid atmosfärens övre gräns varierar med 0,2% (ett litet tal, men kan vara tillräckligt för att påverka jordens medeltemperatur).

Skevheten/lutningen varierar mellan 21,5 grader och 24,5 grader) har betydelse för årstidsvariationer (just nu är den 23,5 grader och den ökar, vilket gör att årstidsvariationer förstärks).

Precessionen, att jorden vrider sig runt normalen till jordbaneplanet, förändrar tidpunkten på året när jorden är närmast solen (perihelium, solinstrålningen är då på 1412 W/kvm vid atmosfärens övre gräns) respektive längst från solen (aphelium, 1321 W/kvm vid atmosfärens övre gräns) omfattar två tidscykler på 23000 år respektive 18000 år. För närvarande infaller max solinstrålning (1412 W/kvm), perihelium, den 6 januari. Detta påverkar inte totala mängden solinstrålning över ett år, medelvärdet för instrålningen vid atmosfärens övre gräns är 1365 W/kvm, men har betydelser för fördelningen mellan årets dagar:

Kontakt med Trias och Jura

Det är möjligt att få kontakt med trias, jura och kritatiden (då dinosaurierna levde) i området öster om Helsingborg. T ex dagbrottet Lunnom och Mölledammarna. Lunnom och Mölledammarna ligger i vackert naturområde. Områden man både brutit kol och lera.

Dessa båda områden är dock numera vattenfyllda:

Under Juratiden (200-144 Mår sedan) så var det omfattande vulkanism i Skåne. Samtidigt vandrade det runt dinosaurier i Skåne. Avtryck från rovdinosarien Dilophosaurus (en "dramatisk" visualisering) har hittats i Vallåkra, vid Wallåkra stenkärlsfabrik (hitta dit).  På 70 talet trodde man det var spår efter en Plateosaurus man funnit, men den har fem tår (och inte tre, som Dilophosaurus). Här har vi en  Dilophosaurus på språng:

Våra två GSSP i Sverige

Vi ska vara stolta över de två  GSSP som vi har i Sverige. Varav en är i Fågelsångsdalen:

GSSP platsen i Fågelsångsdalen

Här kan du, i vacker miljö, lätt se ett vulkanutbrott som skedde för 460 miljoner år sedan. Hur du hittar dit. Här visas alla GSSP i hela världen.

kursen Skånes geologi

På första föreläsningen på kursen Skånes geologi fick vi träffa professorerna Mats Eriksson och Per Ahlberg. Det är intressant att få ta del av deras intresseområde under rätt så avspända former som ändå kvällskurser är. Den bok som används i kursen är Vibrerande urtid:

Mats och Per pratade bl a om bergartscykeln. Det geologiska perspektivet är verkligen låååångt!

Hur gammal är då jorden? Länge trodde vi, när vi var "ensidigt" kristna, att jorden var 6000 år, vilket James Ussher (1581-1656) och Johan Albrecht Bengel (1687-1752) räknat ut. Det var verkligen svårt att frigöra sig från det kristna tänkandet på den tiden. (Vilket tänkande har vi svårt att frigöra oss från idag?)

Nu vet vi att jorden är 4,6 miljarder år.

Det har hänt en hel del under jordens historia. På en annan kvällskurs på geologiska i Lund fokuseras på hur klimatet har förändrats med ett geologiskt perspektiv. Vi har t ex ishustider med en periodicitet på 135 miljoner år! Även om vi haft det mycket kallare än nu, så har jag tidigare, med inspiration från den andra kvällskursen, skrivit att vi måste begränsa uppvärmningen innan nästa istid (som borde komma "strax" (med ett geologiskt perspektiv)).

Klimatförändringar de senaster 10 åren

Var idag på föreläsning inom kursen Vårt klimat förr, nu och i framtiden. Birger Schmitz berättade främst om  vad som hände för 65 miljoner och för 55 miljoner år sedan. Från hans hemsida:

Min forskning är inriktad mot prekvartär biogeosfär-dynamik. Framförallt de stora globala miljökatastroferna i jordens historia kan lära oss mycket om villkoren för livet på vår planet. Vid krita-tertiär gränsen för 65 miljoner år sedan slog en 10 km stor asteroid ner i Mexico och himlen förmörkades av stoft från nedslaget. Nästan 75% av jordens djurarter dog ut. Vid paleocen-eocen gränsen för 55 miljoner år sedan inträffade en superväxthuskatastrof då metanhydrater på havens bottnar sönderföll vilket ledde till dramatiskt förhöjda halter koldioxider i atmosfären. Ett stort antal globala miljökatastrofer av varierande slag har inträffat i jordens historia. Den historisk-geologiska forskningen kan ge oss en förståelse av de mer fundamentala processerna som reglerar förhållandena på en av universums många miljarder planeter, Jorden. I min forskning arbetar jag också med tvärvetenskapliga frågeställningar i gränslandet astronomi-geologi, exempelvis hur meteorit- och asteroidflödet till jorden varierat genom årmiljonerna, något som kan öka vår förståelse av solsystemets historia. 

Schmitz kom även in på vad som hänt den sista tiden med klimatet. Schmitz menade att den genomsnittliga globala temperaturen de sista 10 åren inte har ökat (snarare legat still, eller till och med sjunkit). Tyvärr har jag inte referensen till den källa han hänvisade till.

Birger Schmitz och Anders Omstedt bemöter en av IPCCs förgrundsgestalter Bert Bohlin i artikel: Återkoppling: Oundvikliga klimatförändringar i Forskning och Framsteg (2005):

Att växthusgaser påverkar vårt klimat vet vi, men huruvida människans utsläpp av koldioxid under de senaste 100 åren är orsaken till dagens klimatförändring betraktar jag fortfarande som en hypotes. Om vikingatidens värmeperiod var varmare än i dag är en annan central fråga. En ytterligare klimatändring under de senaste 1 000 åren var när lilla istiden med sitt kallare klimat bröts i slutet av 1800-talet och vi gick in i dagens varmare klimat. Orsaken till denna förändring är ännu oklar, men det är ingen som menar att den orsakades av växthusgaser. Forskares ifrågasättande av IPCC:s slutsatser och andra klimatbedömningar är ett sundhetstecken och bör ses som en viktig del i den vetenskapliga processen som syftar till att öka vår kunskap.

Det var just därför jag hösten 2010 gick en kurs i geologi som tar upp klimatförändringar över en längre tidsperiod - för att få veta mer om hur klimatet på jorden förändrats under miljonerna av år. Lika säkert som att de flesta av oss idag tror på att den genomsnittliga temperaturen på jorden ökat med 0,75 grader under de sista åren, och lika säkert som de flesta av oss till 95% tror att detta beror på mänsklig påverkan; så kan det fastslås att klotet genomlevt dramatiska klimatförändringar innan, som t ex superväxthuskatastrofen för 55 miljoner år sedan. 

Som sagt, det är intressant att träffa skeptiker till att det är människan som ligger bakom genomsnittliga globala temperaturhöjningen. Även om det med 5 % sannolikhet är så, så måste vi ändå minska förbrukningen av fossila bränslen eftersom de sinar än mer märkbart inom 50 år (redan idag kan vi notera prishöjningar som bl a beror på att det är svårare att få tag i oljan).

En ökad växthuseffekt måste begränsas - innan nästa istid

Klimatet har förändrats många många gånger, bl a på grund av mängden växthusgaser och de cykler som Milankovic beskrev. Vi lever i slutet av en "kort" värmeperiod (brukar vara ung 15 000 år) i en lång ishustid. Det vore därmed naturligt att förvänta oss en ny istid (mer om detta senare, men redan nu kan sägas att människan troligen har stoppat nästa istid). Wolfarth och Björck (2007) har skrivit artikeln "Vart är klimatet på väg" och Björck  (2008) "Jordens ständigt föränderliga klimat". Både dessa tar på ett utmärkt sätt upp just jordens ständigt föränderliga klimat. Med denna vetskap kan det lätt bli så att man som Torbjörn Sassersson underskattar dagens ökade växthuseffekt. Läs t ex gärna Torbjörn Sasserssons artikel: "Klimathotalarmisterna missar kurvan som pekar rakt ner i en ny istid".

Innan vi går långt tillbaka i tiden för att fånga en del av alla klimatsvängningar som förekommit vill jag referera till olika artiklar som tar upp vad den globala medeltemperaturen förväntas stiga till vid en fördubbling av koldioxidhalten, vilket tas upp inom begreppet klimatkänslighet. IPCC-rapporten från 2007 anges att klimatkänsligheten - den långsiktiga globala uppvärmningen vid en fördubbling av koldioxidhalten - ligger mellan 2 och 4,5 grader.