Planeringsteori

Planeringsteori med Jamil Khan (avhandling).

På nätet kunde jag, på flera ställen, hitta ungefär samma beskrivning av olika planeringsteorier: Rationell planering, advokatplanering, generativ planering och kommunikativ planering (källa), se mer nedan.

Jamil Khan utgick från den rationella planeringen (1. tydliga mål 2. överväga val noga, 3 strävar efter fullständig kunskap; antar vidare nyttomaximering och total förutsägbarhet), som har kritiserats på följande punkter:

• inga reella alternativ,
• brister i samråd,
• bristfällig beskrivning av alternativ,
• tar inte hänsyn till kumulativa effekter,
• tar lång tid att genomföra.

Khan tog upp två "motteorier" till den rationella planeringen:

1. Administrative man/behavior (Simon, 1947/1957/1976/1997)

• Fullständig rationalitet existerar ej
• Fullständig kunskap existerar ej
• Beslut styrs av individers referensram, tidigare erfarenheter
• Val mellan olika alternativ styrs av enkla stödpunkter; satisfiering i stället för optimering
• Val tidigt i processen styr senare beslut
• Gjorda val motiveras i efterhand ed stöd av valda undersökningar. 

2. Muddling through (Lindholm, 1959/1979)

• Teorin om de små stegens beslut
• Planering utvecklas genom konkreta beslut i nuet i stället för långsiktiga beslut/mål
• Ofta saknas tydliga mål, och olika mål kan stå i konflikt till varandra
• Mål anpassas till de medel/pengar/resurser som finns

I praktiken kan det noteras att vägprojekt kännetecknas just av administrative man (tidiga val görs, oförutsedda miljörisker upptäcks ej, alternativ med tillräckligt liten miljöpåverkan väljs
Och i praktiken kännetecknas vägprojekt av muddling through (utvecklas steg för steg, varje vägprojekt behandlas för sig, avgörs av vad som är politiskt och ekonomiskt möjligt).

Detta leder till olika typer av planering (både normativa/ideal och beskrivningar)

• Expertplanering
• Deltagarorienterad planering
• Representativ demokrati
• Förhandlingsplanering

Jämför dessa planeringsteorier med: rationell planering, advokatplanering, generativ planering och kommunikativ planering (källa). Expertplanering kännetecknas av en tro på rationella planering. Deltagarorienterad planering utgår från advokatplanering och generativ planering. Och kanske kan man se det som att förhandlingsplanering hämtar näring från en logik som nedan beskrivs som "kommunikativ planering". Se mer nedan.

Den kommunikativa planeringen som "motsats" till den "rationella planeringen" (källa)

Den kommunikativa planeringen som "motsats" till den "rationella planeringen" (källa):

Planerare som pedagoger i kommunikativ planering. Detta skrevs av Boverket 1996 (källa):

Planerare möter känslor i kommunikativ planering. Detta skrev Länsstyrelsen i Skåne 2007 (källa):

Planerare jobbar inte med mål i kommunikativ planering (källa):

Det finns många källor som beskriver rationell planering och kommunikativ planering (ännu en).

Den grundläggande uppgiften i planering är att sammanlänka kunskap och handling. Hur och när påverkar kunskapen beslut? Hur bör planeringsprocessen organiseras för att skapande och användningen av kunskapen ska bli så effektiv som möjligt? I planeringen ingår tre moment: inlärning, beslutsfattande och handlande" (Khakee, 2002 s 25).

Källa: Hermelin, B. (2013). Samhällsplaneringen och dess praktik i förändring. I Forsberg, Gunnel (red.). Planeringens utmaningar och tillämpningar. 2. uppl. Stockholm: Liber, 306-317.


Khakee, A. (1999) Demokratin i samhällsplaneringen. Ur Amnå, E. (red.) Medborgarnas erfarenheter, SOU 1999:113: 

Khakee, Abdul (2007) Samhällsplanering: nya mål, perspektiv och förutsättningar:

Det svenska samhället har under de senaste decennierna genomgått stora omvälvningar: miljöproblemen har lyfts fram genom Agenda 21-processen; Sverige har blivit medlem i EU; den manliga dominansen över det politiska livet har försvagats och landet har utvecklats till ett multietniskt samhälle. Både mål och möjligheter har genomgått så fundamentala förändringar att helt nya förståelser av samhällsplaneringen är nödvändiga.
Författaren menar i denna bok att det rationella synsätt som hittills legat till grund för både planeringens teori och praktik mer och mer kommit att ersättas av ett kommunikativt perspektiv där deltagande i själva planeringsprocessen står i fokus.

Från Wikipedia: Lindblom is one of the early developers and advocates of the theory of Incrementalism in policy and decision-making. This view (also called Gradualism) takes a "baby-steps", "Muddling Through" or "Echternach Theory" approach to decision-making processes. In it, policy change is, under most circumstances, evolutionary rather than revolutionary. He came to this view through his extensive studies of Welfare policies and Trade Unionsthroughout the industrialized world. These views are set out in two articles, separated by 20 years: "The Science Of 'Muddling Through'" (1959) and “Still Muddling, Not yet through” (1979), both published in Public Administration Review.