Analys av motion 31, 60 och 62 till Naturskyddsföreningens riksstämma 2025

Jag har tittat närmare på tre motioner (31, 60 och 62) till Naturskyddsföreningens riksstämma i Gävle i juni 2025 - från ett miljöekonomiskt perspektiv. 

Motion 31: Ta hjälp av Robin Hood för att rädda klimatet

Motionen föreslår flygavgifter på 1000 kr per start och landning där hälften går till järnvägsutbyggnad och hälften fördelas till alla invånare. Detta exemplifierar en välfungerande miljöstyrande avgift som direkt påverkar beteenden. 

TB:s kommentar "Högre avgifter för flyget är glasklart, men man ska nog skilja på detta och vad pengarna ska användas till" är intressant. Från ett strikt miljöekonomiskt perspektiv är det primära syftet med miljöavgifter att korrigera prissignaler så att de reflekterar de fulla samhällsekonomiska kostnaderna, inklusive miljöskador (Sterner & Coria, 2012). Huruvida intäkterna öronmärks är en separat fråga, men kan vara avgörande för acceptansen. 

Till skillnad från generella effektivitetsåtgärder, där rekyleffekter kan äta upp miljövinster, ger flygavgifter en absolut minskning av flygtrafik eftersom de direkt internaliserar den externa kostnaden i priset. Detta skapar starka incitament att välja alternativa transportmedel eller minska resandet (Börjesson & Kristoffersson, 2018). 

Befolkning, tillväxt och hållbarhet

Seminarium: ”Befolkning, tillväxt och hållbarhet” 

Utgående från sid 15–116 i Robin, Sörlin & Warde (2013) The Future of Nature är det möjligt att ställa några frågor. Är vi för många eller för giriga? Begränsas vi av kunskap eller resurser?

Är vi för många eller för giriga?

Beror miljöbelastningen på att vi är för många eller att [vissa] är för giriga? Thomas Malthus, som demografisk analys, menade redan 1798, "An Essay on the Principle of Population", att vi kommer bli för många eftersom befolkningsökningen ("the passion between the sexes is necessary and vill remain...", s 19) ökar snabbare än ökningen av matproduktionen. Hans lösning var att begränsa ("check") befolkningen. Knibbs (1928) menade "Humanity has both to be instructed and governed" för att få till en begränsad befolkningstillväx. Befolkningsfrågan ansågs vara av moralisk art, och lösningen kunde både gå via ökad kunskap eller via reglering. Han menade: "The time availabel for all necessary adjustments is to short that Man's immediate task is indeed a very heavy one, and it is inescapable" (sid 31). Borgström förde på 50-talet in "ghost acreage" (spörareal) för att peka vilka ytor varje land behöver för att försörja sin befolkning. Vi fick då tankar kring "carrying capacity" (ekologiskt fotavtryck?). Riktigt kul att höra Borgström här (1949) och här (1953) och här (1960).

Energi i världshistorien - del 2

Gick på miljöhistorian igenom energitransitioner avspeglat genom "Prime Movers" (PM) på global nivå. Här benämns tekniker för att omvandla energi för "Prime Movers" eftersom det under lång tid var människor och djur (främst oxar och hästar) som utförde allt arbete. Det var först med ångmaskinen, runt år 1700/1800, som vi fick en industriell revolutionen, vilket visas i bilden nedan:

Ovanstående bild är talande och poängrik, både med avseende på att den visar på hur snabbt omvandlingen gått, och hur vi nu är beroende av "combustion engines".

Nedan följer mer om

Industriella revolutioner

Energiförsörjning

Energiintensitet

Miljökutznetskurvan

"Decoupling"

Reboundeffekten