Klimatförändringar de senaster 10 åren

Var idag på föreläsning inom kursen Vårt klimat förr, nu och i framtiden. Birger Schmitz berättade främst om  vad som hände för 65 miljoner och för 55 miljoner år sedan. Från hans hemsida:

Min forskning är inriktad mot prekvartär biogeosfär-dynamik. Framförallt de stora globala miljökatastroferna i jordens historia kan lära oss mycket om villkoren för livet på vår planet. Vid krita-tertiär gränsen för 65 miljoner år sedan slog en 10 km stor asteroid ner i Mexico och himlen förmörkades av stoft från nedslaget. Nästan 75% av jordens djurarter dog ut. Vid paleocen-eocen gränsen för 55 miljoner år sedan inträffade en superväxthuskatastrof då metanhydrater på havens bottnar sönderföll vilket ledde till dramatiskt förhöjda halter koldioxider i atmosfären. Ett stort antal globala miljökatastrofer av varierande slag har inträffat i jordens historia. Den historisk-geologiska forskningen kan ge oss en förståelse av de mer fundamentala processerna som reglerar förhållandena på en av universums många miljarder planeter, Jorden. I min forskning arbetar jag också med tvärvetenskapliga frågeställningar i gränslandet astronomi-geologi, exempelvis hur meteorit- och asteroidflödet till jorden varierat genom årmiljonerna, något som kan öka vår förståelse av solsystemets historia. 

Schmitz kom även in på vad som hänt den sista tiden med klimatet. Schmitz menade att den genomsnittliga globala temperaturen de sista 10 åren inte har ökat (snarare legat still, eller till och med sjunkit). Tyvärr har jag inte referensen till den källa han hänvisade till.

Birger Schmitz och Anders Omstedt bemöter en av IPCCs förgrundsgestalter Bert Bohlin i artikel: Återkoppling: Oundvikliga klimatförändringar i Forskning och Framsteg (2005):

Att växthusgaser påverkar vårt klimat vet vi, men huruvida människans utsläpp av koldioxid under de senaste 100 åren är orsaken till dagens klimatförändring betraktar jag fortfarande som en hypotes. Om vikingatidens värmeperiod var varmare än i dag är en annan central fråga. En ytterligare klimatändring under de senaste 1 000 åren var när lilla istiden med sitt kallare klimat bröts i slutet av 1800-talet och vi gick in i dagens varmare klimat. Orsaken till denna förändring är ännu oklar, men det är ingen som menar att den orsakades av växthusgaser. Forskares ifrågasättande av IPCC:s slutsatser och andra klimatbedömningar är ett sundhetstecken och bör ses som en viktig del i den vetenskapliga processen som syftar till att öka vår kunskap.

Det var just därför jag hösten 2010 gick en kurs i geologi som tar upp klimatförändringar över en längre tidsperiod - för att få veta mer om hur klimatet på jorden förändrats under miljonerna av år. Lika säkert som att de flesta av oss idag tror på att den genomsnittliga temperaturen på jorden ökat med 0,75 grader under de sista åren, och lika säkert som de flesta av oss till 95% tror att detta beror på mänsklig påverkan; så kan det fastslås att klotet genomlevt dramatiska klimatförändringar innan, som t ex superväxthuskatastrofen för 55 miljoner år sedan. 

Som sagt, det är intressant att träffa skeptiker till att det är människan som ligger bakom genomsnittliga globala temperaturhöjningen. Även om det med 5 % sannolikhet är så, så måste vi ändå minska förbrukningen av fossila bränslen eftersom de sinar än mer märkbart inom 50 år (redan idag kan vi notera prishöjningar som bl a beror på att det är svårare att få tag i oljan).

En ökad växthuseffekt måste begränsas - innan nästa istid

Klimatet har förändrats många många gånger, bl a på grund av mängden växthusgaser och de cykler som Milankovic beskrev. Vi lever i slutet av en "kort" värmeperiod (brukar vara ung 15 000 år) i en lång ishustid. Det vore därmed naturligt att förvänta oss en ny istid (mer om detta senare, men redan nu kan sägas att människan troligen har stoppat nästa istid). Wolfarth och Björck (2007) har skrivit artikeln "Vart är klimatet på väg" och Björck  (2008) "Jordens ständigt föränderliga klimat". Både dessa tar på ett utmärkt sätt upp just jordens ständigt föränderliga klimat. Med denna vetskap kan det lätt bli så att man som Torbjörn Sassersson underskattar dagens ökade växthuseffekt. Läs t ex gärna Torbjörn Sasserssons artikel: "Klimathotalarmisterna missar kurvan som pekar rakt ner i en ny istid".

Innan vi går långt tillbaka i tiden för att fånga en del av alla klimatsvängningar som förekommit vill jag referera till olika artiklar som tar upp vad den globala medeltemperaturen förväntas stiga till vid en fördubbling av koldioxidhalten, vilket tas upp inom begreppet klimatkänslighet. IPCC-rapporten från 2007 anges att klimatkänsligheten - den långsiktiga globala uppvärmningen vid en fördubbling av koldioxidhalten - ligger mellan 2 och 4,5 grader.

Köpa vindkraftsel är en spännande utmaning

Även om man är intresserad av att privat göra "något för miljön" som t ex köpa vindkraftsel så kan det vara svårt att förändra vanor. (Vi går nu inte in i debatten kring vindkraft som drivs bl a av Landskapsskydd).

Fördjupar vi oss just val av elbolag så har de flesta elbolag numera någon form av "grönt" alternativ. Ofta får man betala nått öre/kWh extra för att få denna vara (det finns dock lysande undantag som Falkenberg Energi). Vill man gå ett litet steg länge och verkligen köpa grön el så kan man bli delägare i ett vindkraftsverk i något vindkraftskooperativ. Exempel på sådana är Lundavind i Lund, Sveriges Vindkraftskooperativ, SVEF, som är knutet till Falkenberg Energi och Otterbäckens Vind (från Otterbäckens vind behöver du inte, får du inte, köpa någon el, du får avkastning på din insats ändå, dock ofta mindre än vad du får från ett kooperativ där du även måste/får köpa elen, vilket skapar en starkare koppling mellan produktion och konsumtion).

Johan Rockstrom: Let the environment guide our development

Intressant video om villkoren för vår gemensamma miljö nu och i framtiden: Johan Rockstrom: Let the environment guide our development Video on TED.com:

Hur ska vi kunna arbeta på flera nivåer för att förbättra miljön? Jo, skapa en svensk miljöklassiker!

Vilka värderingar har en person som tror att "miljöfrågan" är viktig? Måste alla som tror att miljöfrågan är viktig rösta på miljöpartiet, eller kan hon vara vänster eller höger, socialdemokrat, liberal eller konservativ? Eller har ett eget värderingsutrymme skapats genom ekologism/ekosofi? Har naturen ett egenvärde?

För att komma åt värderingar som rör vår relation till vår omgivning så måste begrepp som samhälle, natur och miljö diskuteras och försök till definitioner kan göras. Än viktigare är dock att relationen mellan samhälle, natur och miljö diskuteras, utvecklas och kanske definieras. Och än viktigare, hur kommer människan in i bilden? Ska människans intressen sättas i främsta rummet, alltid? Ja, säger de liberala. Och det gör kanske var och än som befinner sig mitt i en myggsvärm om det är möjligt att bespruta myggen med ett verkningsfullt gift, som tros vara "ofarligt" för människan.

Det som gör miljöfrågan så spännande är att det är möjligt att förhålla sig så olika till den. En del säger att naturen mår sämre nu än för 100 år sedan, medan andra säger att den mänskliga miljön är bättre nu någonsin. Enligt mitt sätt att se på det stämmer båda påståendena. Om man med naturen menar den natur som klarar sig utan människan. Om man med miljö menar samspelet mellan natur och samhälle, så har människan skapat samhällen som gör att vi lever längre än någonsin. Vi kan med modern kunskap utnyttja naturen för vår egen vinnings skull. Vi kan bemästra naturen (men vi kan inte skapa mer kol, olja och naturgas, mer om detta nedan). Jag vill inte heller bli biten av mängder av mygg eller knott. Finns det ett ofarligt, för människan, och förhoppningsvis även för naturens övriga invånare, medel mot mygg och knott så använder jag det. Jag befinner mig då mitt i naturen, men med den kunskap som byggts upp i våra samhällen så kan jag lugnt fortsätta att plocka svamp, eller vad jag nu gör i naturen.

För att konkretisera vad jag menar med bättre miljö så vill jag nämna: minskning spridningen av ämnen som är eller kan vara giftiga (försiktighetsprincipen), minska beroendet av ändliga energibärare, bevara förutsättningen för det naturliga kretsloppet av koldioxid och vatten och bevara mångfalden i naturen.

Det är många miljöområden som bör förbättras, men ska ett område lyftas fram så är det omställningen till ett energisystem som inte bygger på olja, kol och gas (idag utgör dessa energibärare 80% av använd energi i världen). Den nu mest välkända orsaken är att nyttjandet av dessa leder till ökad växthuseffekt. Men en minst lika välgrundad orsak är att dessa energibärare håller på att ta slut, vi har redan nått produktionstoppen av dessa fossila bränslen (se Kjell Aleklett med fleras forskning, därmed vet vi redan nu att vi måste ställa om energisystemet radikalt). Vi behöver satsa mycket mer på förnyelsebara energibärare.

En viktig skiljelinje när miljöfrågan diskuteras, och som påverkas av grundläggande värderingar, är huruvida den enskilda människan kan och bör ha all makt eller om staten och överstatliga organ, med dess politiskt tillsatta personer, ska ha störst makt att påverka. Är man liberal vill man att varje individ ska ha makten att välja hur naturen ska skyddas. Är man konservativ så misstror man förändringar som kommer genom politiska beslut. Gärna förändringar säger många konservativa men då ska teknologin och övriga marknadsmekanismer stå som pådrivare. Socialdemokrater kan tänka sig statliga regler och förordningar för att skydda och "utveckla" naturen. Men i trängda lägen, när t ex jobb hotas, så sätter socialdemokrater jobben och övriga mänskliga intressen i främsta rummet.

En bra värdemätare på vad politiker, och du själv står, är frågan om eventuell ökad koldioxidskatt. Kan du och den politiker du ska rösta på i höst tänka sig ökad koldioxidskatt? Om inte, kanske både du och din politiker inte tror att det gör någon skillnad för miljön, kanske du och din politiker inte ens tror att vi har en ökad växthuseffekt som är orsakad av människan, kanske tror ni inte att fossila bränslen är ändliga. Vem ska få avgöra om vi har en ökad växthuseffekt, hur bråttom det är att ersätta de ändliga fossila energibärarna och hur hög miljöskatten ska få vara? Ska den enskilda individen själv få göra det eller ska politiker på nationell och internationell nivå göra det?

Kanske kan man lösa upp den gordiska knuten i fråga om vem som ska ha makten, individen eller staten, genom att säga att både individen och staten är lika viktiga. Det är även möjligt att lägga till en tredje nivå, det civila samhället med alla dess organisationer som verkar för att både du som individ och du som politiker ska handla för att få en bättre miljö.

Jag vill slutligen slå ett slag för att varje individ varje år ska fundera på begrepp som miljö, natur och samhälle och hur de påverkar varandra. Se om du kan hitta ett område som du vill förändra som gynnar både natur och samhälle på längre sikt (gynnar det både natur och samhälle, så gynnas även "miljön"). Sen kan du verka på alla tre nivåerna, en handling på var nivå per år kan kanske vara en lämplig ambitionsnivå. Ändra en handling hos dig själv; stöd/påverka en organisation inom det civila samhället; och stöd/påverka/rösta fram politiker/folkvalda så att både natur och samhälle gynnas på längre sikt. Dessa handlingar skulle kunna manifesteras likt triathlon eller svensk klassiker i en svensk miljöklassiker Är man riktigt fräck skulle man kunna hämta inspiration från en svensk klassikers värdekärna: extremt motiverande, verkligt ansträngande och året runt. Exakt hur och vem som ska dela ut diplomen kan och vill jag inte föreslå här.