Reflektion kring grupparbetet att ta fram en MKB för Malmös ÖP: en utvärdering
av både arbetsprocessen och den egna inlärningsprocessen
Det går åt mycket tid i en grupp att komma överens om vad som ska studeras och hur strukturen ska se ut. Vi tvekade länge mellan att studera Lunds eller Malmös översiktsplan. Vi tänkte välja Lunds kommun bl a eftersom Lunds kommun är mitt uppe i att ta fram en ny (spännande!?) översiktsplan. Läraren hade många kontakter med de som just nu arbetar med översiktsplanen i Lund. Men eftersom vi till slut kunde konstatera att vi inte kunde få tag i något arbetsmaterial från Lunds kommun (trots att samrådsunderlaget ska vara helt färdigt i sommar), så valde vi att göra en miljökonsekvensbeskrivning över Malmö kommuns översiktsplan (tidig analys av planen). Samtidigt visar denna ”tvekan” och osäkerhet kring val av studieobjekt svårigheten med att just ”ligga i fas” med de som arbetar med själva översiktsplanen. Den tvekan och villrådighet var med andra ord lärorikt!, i och med att jag kan föreställa mig att samma svårigheter kan de miljöspecialister som just nu arbetar i Lunds kommun ha (även om jag inte hoppas det).
Även om Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad (i rapporten "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", s 48-54) säger att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen", så kom vi i gruppen fram till att det är bra att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av en översiktsplan utgår från vad en MKB av en plan enligt miljöbalken (MB) ska innehålla, bl a de tio punkter som finns i MB 6 kap 12 §. Denna paragraf, tillsammans med MB 6 kap 13 § som säger vad som hänsyn ska tas till samt vad som inte ska ingå i MKB:n, dvs avgränsningar; kom vi fram till var en lämplig struktur att utgå från.
Det är många begrepp inom miljöområdet, kanske speciellt inom ett MKN arbete. För mig var det en Aha-känsla att försöka särskilja på begreppen:
Miljöaspekter miljöområden värda att analysera (främst kopplat till MB 6 kap 12 § 6 p).
Miljökonsekvenser miljökonsekvenser som kommer av miljöaspekter.
Miljökvalitetsmål utgår från de 16 nationella miljömålen (se kap. 4.1 ).
Miljökvalitetsnormer miljöaspekter där det finns riktvärden; det vill säga luft, buller och vatten.
Miljömål främst här regionala (Skåne) och kommunala (Malmö) miljömål.
De tolv miljöaspekter som tas upp i MB 6 kap 12 § 6 p är:
1. Biologisk mångfald
2. Djur och växtliv
3. Mark
4. Vatten
5. Luft
6. Klimatfaktorer
7. Hushållning med resurser
8. Människors hälsa
9. Befolkning
10. Landskap
11. Bebyggelse
12. Kulturmiljö
13. Förhållande mellan miljöaspekter[1]
Är alla aspekter lika viktigt kan man, jag, fråga? Till exempel kunde noteras att Malmö främst bedömde miljöaspekterna: människors hälsa, luftkvalitet, buller samt klimatpåverkan som betydande. De aspekter som jag ”fördjupade mig i”, skrev mest om var Befolkning och Klimatfaktorer. Främst eftersom jag tidigare har fördjupat mig i energifrågor och de förändringar av klimatet som nuvarande energiförsörjning ger upphov till. Arbetade även tillsammans med en annan gruppmedlem med miljöaspekten: vatten, som inte var en aspekt som Malmö inte tyckte var betydande?! När gruppmedlemmarna fördjupat sig i de olika miljöaspekterna (kap 5) hade vi ett bra samarbete kring resten av rapporten. En stor fördel är att man kan arbeta i ett gemensamt Googledokument!
Vi har på kursen fått se att de senaste översiktsplanerna är mer strategiska, t ex Malmös ÖP 2012. Jag har tidigare refererat till Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Malmö stad som menar att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen". Malmö har t ex infört begreppet “planstrategi” för att poängtera att det är planens strategier som först och främst ska diskuteras. Malmö skriver i sitt “utlåtande” att: “Länsstyrelsen välkomnar idén och konstaterar att den ger goda möjligheter att skapa en tät och nära stad som ger möjlighet till förstklassig kollektivtrafikförsörjning och urbana kvaliteter” (Malmö kommun 2013, “Utlåtande”, s 6).
Till sist en (kritisk) reflektion kring det här med fokus på förtätning i översiksplaner
Malmös inriktning är att växa inåt, förtätas, bland annat för att kunna hantera många miljöaspekter, bl a förändrad befolkningsutveckling, hantera resurser effektivt, och skapa en levande och trygg stadsmiljö. Från Malmös ÖP2012 (2014, s 5):
Inriktningen är att Malmö ska fortsätta växa inåt. Det är en strategi som bättre kan hantera såväl en kraftig befolkningsökning som en lägre befolkningstillväxt. En tätare bebyggd stad är dessutom mer resurseffektiv och har därför en mindre miljöbelastning än en gles och utbredd. En kompakt stad ger bra förutsättningar för en levande och trygg stadsmiljö och stor potential till att utveckla Malmös attraktivitet.
Ovanstående logik, att “en tät stad är bra för det mesta” genomsyrar många ÖP och miljöbedömningar av översiktsplaner. De huvudalternativ som redovisas är ofta 1) staden växer inåt, respektive 2) staden växer utåt (dvs icke-förtätning), och att det i alla de fall vi sett så är det alternativ 1 som är huvudalternativ. Enligt MB ska olika alternativ och samverkan mellan miljöaspekter analyseras. I vårt arbete med MKB har det flera gånger pekas på att när alternativet “staden växer inåt” fokuseras för att minimera vissa miljökonsekvenserna så innebär det samtidigt att en inåtväxande stad leder till ökad risk för negativa miljökonsekvenser, som t ex biologisk utarmning, ökat buller och lokalt överskridna andra miljömål i stadskärnan. Detta kan ses som en “samverkan mellan miljöaspekter” som många kommuner bör vara högst medveten om. En stor nyhet just nu är att: ” Tiotusentals bostäder planeras nära järnvägsspåren i städerna”, vilket medför att flera experter varnar för kommande bullerproblem (Mattsson, 2017).
Malmö stad har varit proaktiva och byggt upp olika parker med olika teman för att locka ut medborgarna till “gröna ytor”. Kanske skulle en än mer utvecklad analys och upprustning av dessa parker kunna motverka en utarmning av den biologiska mångfalden på en begränsad yta. Kanske skulle Malmö bevisligen kunna bli Sveriges första stad som ökar den biologiska mångfalden, och andra “gröna värden”. Men då krävs en strukturerad analys och inventering som leder till konkreta förbättringsförslag på hur parkerna kan bli än mer lockande för olika växter och djur.
Källor
Larsson, C (u.å.). Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen [84 sidor]. I Lantmäteriet (u. å.) Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier, s 48-54 (en debattantologi från Lantmäteriet) https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/om-oss/framtidens-samhallsplanering/dokument/lm_antologi_2.pdf [2017-04-03]
Malmö kommun (2013) Översiktsplan för Malmö: Utlåtande. http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d6b02/1491302809540/%C3%96P2012_utl%C3%A5tande_med+samtliga+yttranden_130808.pdf [2017-04-24]
Malmö ÖP2012 (2014). Översiktsplan för Malmö: planstrategi, antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014. Malmö: Malmö kommun. http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d6ac4/1401438553855/OP2012_planstrategi_antagen_140522.pdf .
Mattsson, J. (2017) Tiotusentals bostäder planeras nära järnvägsspåren i städerna. [artikel i Svt Nyheter], 24 april. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/tiotusentals-bostader-planeras-nara-jarnvagssparen-i-staderna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar