Miljökonsekvensbeskrivning

18 januari 2017 januari startade kursen "Miljökonsekvensbeskrivning" (MKB). När en ny kurs precis har startat kan det vara svårt att greppa innehåll och struktur, till och med vilken lärplattform som ska användas (alla kurser inom inst för teknik och samhälle). I Lund används två olika, Luvit, och LiveAtLund. Efter viss oklarhet så framkom att det är LiveAtLund som ska användas (nämner dessa "detaljer" eftersom jag är road av att se hur "effektivt" lärplattformen hanteras och används)


MKB är både en procedur och produkt
MKB är både en procedur (formaliserad arbetsgång) och produkt (dokument/rapport) som genomförs och tas fram, både i samband med tillståndsansökan ("MKB") och i samband med planarbete, t ex kommuners arbete med planering enligt Plan och Bygg Lagen  ("miljöbedömning").

MKB Historia
1985 EG direktiv rörande MKB 85/337/EEG
1987 MKB i väglagen
1988 Riksdagen beslutade om MKB
1991 Miljöprop om MKB införs 91-07-01
1999 MKB i 6 kap i miljöbalken (MB)
2001 Dir om SMB 2001/42/EG implementerat i EU 2004
2003 Revidering inom EU
Kul att notera att MKB inom vägverket fanns ett år innan beslut i riksdagen. Vill man ha historia än längre tillbaka så tog Margaretha Svenning upp NEPA (numera EPA) National Environmental Policy Act från år 1969.

Syftet med MKB är att förutse effekter den planerade verksamheten har på:

• människans hälsa och säkerhet
• miljön
• hushållning med mark och resurser

samt utgöra ett beslutsunderlag, samt, genom sin formaliserade arbetsgång (procedur) - bidra till demokratiskt förankrade beslut - genom att underlätta för en dialog med medborgarna (genom bland annat samrådsprocessen).

Ingående delar i en MKB (vid "stor" MKB, MB 6 kap 7§):
1. Beskrivning av verksamheten
2. Beskrivning av åtgärder för att undvika skador
3. Inverkan på människors hälsa och hushållning med resurser
4. Redovisning av alternativ
5. Icke teknisk sammanfattning

Ingående delar i en MKB (vid "liten" MKB, MB 1, 3 och 5§):
1. Beskrivning av verksamheten
2. Inverkan på människors hälsa och hushållning med resurser
3. Icke teknisk sammanfattning


Praktiskt exempel på hur Länsstyrelsen hänvisar till MB 6:e kap när de säger att en MKB över ombyggnad E4:an Ljungby-Toftanäs är ok:

Samråd i MKB-processen
Flera (normalt två, ibland 3 eller fler) samråd hålls normalt under planskedet. I första samrådet är det frågan OM som besvaras, i andra VAR, och i tredje HUR.

I det samråd som hålls i TIDIGT SKEDE ska det bedömas om det finns BMP (Betydande miljöpåverkan). Om så ska man ha UTÖKAT SAMRÅD.


Hur förs miljökunskaper vidare som man fått i planskedet (i MKB) in i byggskedet?
Andersson Marcus (2012) tar i “"Miljösäkring på Trafikverket - från planskede till byggskede - utvärdering av sju miljösäkringsverktyg” upp hur man kan föra vidare miljökunskaper som man fått i planskedet (med hjälp av bl a MKB) in i byggskedet ("miljösäkring"):

Andersson (2012) tar bland annat upp (Trafikverkets?) fyrstegsprincip. Tänk om, optimera, bygg om bygg nytt:

MKB (MB 6 kap) ska normalt ingå vid: MB 9 kap "miljöfarlig verksamhet" och MB 11 kap "vattenverksamhet" och MB 12 kap Jordbruksverksamhet, 7 kap 28a Natura 2000. MKB kan dock inte krävas vid tvångsvis återkallande av tillstånd. Exempel på MKB.

Eftersom jag sedan tidigare är intresserad av vindkraft, kommer jag försöka vinkla de uppgifter som ska tas fram mot MKB för vindkraft.

Två av de böcker som används i kursen.