Biodrivmedel i Sverige

I juni röstade riksdagen igenom ett nytt klimatpolitiskt ramverk som säger att 2045 ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och med sektorsmål för inrikes transporter (inrikesflyg undantaget) om en minskning av växthusgaserna med minst 70 % till år 2030 jämför med 2010. Bioenergi kommer spela en stor roll i denna omställning. Bioenergi i uppvärmningssektor (inom fjärrvärmesektorn etc) spelar redan idag en stor roll. Hur är det med biodrivmedel inom transportsektorn?  Hur stor del av biodrivmedlen som används i Sverige är baserade på inhemska råvaror? Och klarar vi verkligen denna omställning när man inom EU bara har en målet att minska växthusgaserna med 10 % mellan 2010 och 2013!?

Vi ska se att vi klarar mål som vi har tagit fram tillsammans med EU som till exempel att totala andelen förnybara energibärare inom energisystemet i Sverige ska vara minst 49 % i Sverige år 2020; och målet inom EU att de förnybara drivmedlen ska vara minst 10 % av alla drivmedel år 2020. Det är mål Sverige redan har klarat. Men vi lär nog inte klara vårt självpåtagna sektorsmål om att minska utsläppen från inrikes transporter med ca 70 procent mellan 2010 och 2030. I Ny Teknik den 14 dec 2017 kunde vi läsa:

Omställningen bort från fossilt måste påskyndas rejält och kan bara genomföras med hjälp från biodrivmedel, skriver forskarna Ann-Charlotte Mellquist och Mats Williander på RISE samt Mattias Goldmann, Fores och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

Hur Sverige ska kunna leva upp detta sektorsmål diskuteras i generella ordalag här, och med fokus på biodrivmedel och biogas nedan.

Energiförsörjning i Skåne
Det är möjligt att se Skåne som ett utsnitt av Sverige. Nedan energiförsörjningen i Skåne mellan 1990 och 2013. Totalt används 36 TWh energi i Skåne, och totalt kan det uppskattas att de förnybara energibärarna i Skåne utgör 40 % (Totalt för Sverige utgör de förnybara energibärarna drygt 50 %). Förnybara biodrivmedel har ökat från 3,1 TWh 1990 till 3,5 TWh år 2013 (vilket motsvarar en ökningstakt på 0,5% per år). (källa)

Klimatpåverkande utsläpp i Skåne per invånare 1990-2013:

Klimatpåverkande utsläpp i Skåne per invånare 2013 (stapeln näst längst till höger) är mindre än för genomsnittsvärdet för riket (stapeln längst till höger). (källa)

Det är rätt konstigt att andelen förnybara energibärare är lägre i Skåne jämfört med riket, samtidigt som klimatpåverkande utsläpp är lägre än genomsnittet för riket.

Andel biodrivmedel från svenska grödor
Hur ligger det till med biodrivmedel i Sverige? Den 27 nov postade Dag Lindgren följande (källan som Lindgren hänvisar till):

Öka användningen av svenska råvaror för biodrivmedel!
Sverige använde 2016 högst andel biodrivmedel i EU, 19 % (17 TWH) av användningen för inhemska transporter (flyg exkluderat). Mindre än 2 TWh, var dock producerat baserat på svenska råvaror.

Som Lindgren är inne på, så vore det kanske bra om andelen biodrivmedel till större andel baserades på svenska råvaror. De skriver i "Biodrivmedel och markanvändning i Sverige" på sid 3: "Nära 90 % av biodrivmedlen importerades". De skriver även sammanfattningsvis på sid 3:

"Vi har kommit fram till att det skulle vara möjligt att tillgodose Sveriges behov av biodrivmedel 2030 med inhemsk råvara UTAN [deras markering med versaler] ökad åkermarksanvändning och på ett sätt som är hållbart ur klimatperspektiv".

I "Biodrivmedel och markanvändning i Sverige", kan man läsa att nu går 4 % av marken i Sverige till biodrivmedel, och 12 % till hästfoder samt 3 % till öl och sprit (källa). En annan källa till fakta är 2030.miljöbarometern.



Andelen förnybara bränslen inom transportsektorn och målet att minska utsläppen av växthusgaser med 70 % mellan år 2010 och 2030

Sverige har klarat målet om att andelen förnybara energibärare, skulle öka från 40 % år 2005 till 49 % till år 2020.

I Sverige användes 92,6 TWh drivmedel år 2015 varav knappt 15 % bestod av biokomponenter (Lantz, 2017 s 15). Mer fakta hur energianvändningen har förändrats inom transportsektorn:

Inom EU har vi ett mål om att andelen förnybara bränslen inom transportsektorn ska vara minst 10 % till år 2020. Ett mål som vi har uppnått eftersom andelen förnybara bränslen år 2016 var 18 %.  Ur detta perspektiv ligger Sverige bra till. Men enligt tidigare lär det nog bli mycket svårt att  klara vårt självpåtagna mål om att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med ca 70 procent mellan 2010 och 2030.

Ser man framåt bedöms de styrmedel som har införts fram till idag räcka till att minska utsläppen med ytterligare ca 10 procent jämfört med idag eller ca 25 procent jämfört med 2010 [inom transportsektorn]. Det är långt ifrån det föreslagna målet om att minska utsläppen från inrikes transporter med ca 70 procent. Nya styrmedel behövs för att täcka gapet mellan den prognostiserade utvecklingen och målen. Det finns stor potential i energieffektivare fordon delvis drivna med el och biodrivmedel men det krävs även en förändrad inriktning i utveckling av samhälle och transportsystem mot ett samhälle med minskad biltrafik och effektivare godstransporter. En utveckling som även bedöms bidra positivt till flera andra samhälls mål och värden. (källa)

Drivmedel inom transportsektorn
Nedan visas hur användningen av olika drivmedel såg ut inom transportsektorn år 2015 och 2016 enligt Trafikverket.  Av de förnybara biodrivmedlen är HVO störst (kring 12 %), sen kommer RME (kring 3 %), sen ligger biogas och etanol mellan 1 och 2 % vardera. Andelen fordonsgas är på oförändrad nivå mellan år 2015 och 2016, däremot har andelen biogas ökat något från 74 % till 75 % (källa) (Svebios syn på hur förändringar rörande drivmedel mellan 2015 och 2016 inom transportsektorn presenteras):

Drygt 18 % var år 2016 förnybara bränslen (drygt 3 procentenheter mer än år 2015):

Försäljningen av biodrivmedel i Sverige steg under tredje kvartalet 2017. Ökningen kommer från HVO 100, medan etanol och FAME sjönk (enligt statiskt från SPBI). Den ackumulerade försäljningen av drivmedel till och med oktober 2017 ligger på 4 867 300 m3, vilket är en knappt märkbar ökning i jämförelse med föregående år (källa).

Det är bra att HVO ökar sin andel av drivmedlen. Samtidigt får vi höra att både att "grödbaserade bränslen ska inte räknas om fossilfria" (24 okt 2017) och "en krigsförklaring mot svensk miljöpolitik"  (26 okt 2017). Det är sant att vi i Sverige gynnar biodrivmedel, men gynnar vi svensk produktion av biodrivmedel när nära 90 % av biodrivmedlen importeras?

Andelen personbilar i trafik efter drivmedel 2015 (källa):

Vi såg tidigare att andelen  biogas och etanol av totala andelen drivmedel i Sverige ligger mellan 1 och 2 % vardera. Ovan ser vi att andelen gasbilar i Sverige ligger på ungefär 1 %, medan andelen etanol/etanolflexifuelbilar ligger på närmare 5 % i Sverige. Med andra ord tankar inte etanolbilarna etanol fullt ut. Andelen elbilar ligger kring 1 %.

Branschen menar trots höga mål att öka andelen förnybara biodrivmedel att det ställs högre krav på biodrivmedel jämfört med andra bränslen.

Nytt i Svebiobloggen: Helt olika hållbarhetskrav på el/batterier, bensin/diesel och biodrivmedel | Bioenergitidningen

Om man vill sälja ett biodrivmedel i Sverige måste man visa i detalj varifrån råvaran kommit och en livscykelanalys som bevisar bränslets klimatnytta. Är i och för sig bra, men då, som andra är också är inne på, måste det gälla alla drivmedel.


Biogas i Sverige
Denna text fokuserar till slut på biogas som är en förnybar energibärare som idag utgör ungefär 1,5 % av de drivmedel som används i Sverige. Sveriges biogasproduktion ökade till 2 TWh under 2016, av dessa gick 64 % till uppgradering till fordonsgas (1,3 TWh) (källa).

Leverans av fordonsgas (biogas och naturgas) motsvarade under 2015 och 2016 period ungefär 2 TWh/år (där naturgasen står för ungefär 0,5 TWh/år) eller 1,7 % av den total mängden drivmedel (enligt Trafikverket, ovan, ligger andelen på drygt 2 %). Se även denna källa "Produktion och användning av biogas och rötrester år 2015". Den rapporterade mängden hållbar biogas uppgick 2015 till 1,16 TWh,

De volymmässigt viktigaste råvarorna för att få fram biogas är avloppsslam, avfall från livsmedelsindustri, källsorterat hushållsavfall samt flytgödsel som år 2015 svarar för 26 %, 26 %, 17 %, respektive 8 % (källa) (En bra statistiksida för biogas).

Hållbarhetskriterier för biogas och också analyserats inom LTH. Utsläppsreduktionen för för alla biogasproduktion uppgick år 2015 till 75,5 % (kravet på nya anläggningar från och med 1/1 2018 är att utsläppsreduktionen ska vara minst 60 %) (källa).

I Skåne finns stor potential för att öka användningen av biogas. Idag produceras årligen 0,4 TWh i Skåne, men potentialen är 3 TWh/år, vilket även är ett regional miljömål att nå upp till sedan år 2020 (fattat av Länsstyrelsen 2009). Region Skåne har "färdplan för biogas", som bland annat att säger att Skåne ska vara Europas ledande biogasregion år 2030. I december 2017 fick vi reda på att Gasum AB utreder ett en biogasanläggning i Nymölla i nordöstra Skåne (Gasum är störst i Norden inom biogas, och ägs till 100 % av finska staten.). Mer om biogas på biogasportalen, och på Biogas syd:s sida (nyhetsbrev, julmingel).

Biogas utgör, tillsammans med avfall, vatten och fjärrvärme fyra hörnpelare i den cirkulära ekonomin. Ändå kan vi nu höra hur svenskproducerad biogas konkurreras ut:

Svenskproducerad biogas konkurreras ut - Nyheter (Ekot, 27 nov 2017)

Rickard Nordin (C) ställde den 6 dec 2017 en skriftlig fråga i riksdagen: "När och hur avser statsrådet att lösa den akuta situationen för svensk biogas?" Bakgrunden kan man läsa i ett debattinlägg gjort av Rickard Nordin den 5 dec 2017: "Regering står handfallna när biogasproduktionen slås ut".

Den 22 maj 2017 skrev dock ansvariga ministrar, Karolina Skog, Ibrahim Baylan, Karin Svensson Smith och Pia Nilsson en debattartikel o Dagens Samhälle:

"Vi tar hotet mot svensk biogas på allvar". 

Och Karin Svensson Smith skrev den 9 mars 2017 i Dagens Samhälle:

"Styrmedden för biogas måste ses över"

Med andra ord är "problematiken" kring konkurrenskraften för svensk biogas känd, och väldokumenterad!? Eller kanske inte!


Skatter, styrmedel och reglering för att gå mot ett mer hållbart samhälle
Kanske kan man likna problematiken kring att få rätt skatter och styrmedel för att gå mot ett mer hållbart samhälle inom biodrivmedelssektorn, med de skatter och styrmedel som just nu utreds, och debatteras (#brännhetskatt), inom avfallseldningsområdet.

Bakgrund till ev förbränningsskatt: Den 1 november överlämnades Förbränningsskatteutredningens betänkande ”Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas?” (SOU 2017:83). Utredningen lämnar bl.a. förslag om nya skatter på avfallsförbränning respektive kväveoxidutsläpp.

Den 7 december 2017 hölls ett seminarium "Skatter på förbränning – vad blir konsekvenserna för miljö och näringsliv?", under 1,5 timmar som kan ses i efterhand här (sammanfattat här, och twitterkommentarer kan ses här)

Är det möjligt att debattera och diskutera skatter, styrmedel och regleringar inom biodrivmedelsområdet på ett liknande sätt?



Produktionsstöd i stället för skattejustering konsumtion för biogasen i förlängningen
Senaste nytt (per 20 dec 2017) "Energiminister Ibrahim Baylan anser att vi behöver gå över till produktionsstöd för biogasen i förlängningen":

Energiminister Ibrahim Baylan anser att vi behöver gå över till produktionsstöd för biogasen i förlängningen. #svpol #avfall #biogas

— Avfall Sverige (@AvfallSverige) 20 december 2017