PBL och Miljöbalken - Verktyg för miljöorganisationer att påverka

Plan- och bygglagen (PBL) har en lång historia i Sverige och har genomgått flera förändringar sedan den först infördes 1987. Lagen syftar till att "främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer" (1 kap. 1 § PBL).

## PBL:s utveckling och koppling till Miljöbalken

När Miljöbalken infördes 1999 stärktes kopplingen mellan PBL och miljölagstiftningen. Detta innebar att miljöhänsyn fick en tydligare roll i planprocessen. Idag finns flera beröringspunkter mellan PBL och Miljöbalken, särskilt när det gäller miljöbedömningar av planer och program.

Ett exempel på denna koppling är 2 kap. 2 § PBL, som anger att planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Denna bestämmelse har en tydlig koppling till hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. Miljöbalken.

## Miljöorganisationers möjligheter att påverka

Miljöorganisationer har flera möjligheter att bevaka och påverka exploateringsprojekt inom svenska kommuner:

1. Samråd: Enligt 5 kap. 11 § PBL ska kommunen samråda med berörda parter, inklusive miljöorganisationer, vid framtagandet av detaljplaner. Detta ger möjlighet att lyfta miljöfrågor tidigt i processen.

2. Granskning: Efter samrådet ställs planförslaget ut för granskning enligt 5 kap. 18 § PBL. Miljöorganisationer kan då lämna skriftliga synpunkter.

3. Överklagande: Miljöorganisationer som uppfyller vissa kriterier har rätt att överklaga detaljplaner enligt 13 kap. 12 § PBL. Detta ger en möjlighet att pröva planens miljöpåverkan i högre instans.

4. Miljöbedömningar: För planer som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning göras enligt 6 kap. Miljöbalken. Miljöorganisationer kan bidra med kunskap och synpunkter i denna process.

## Ekologisk kompensation

När det gäller kompensation för naturvärden som går förlorade vid exploatering finns det idag ingen uttrycklig bestämmelse i PBL om detta. Dock kan kommuner på frivillig basis arbeta med ekologisk kompensation i planprocessen.

I Miljöbalken finns däremot bestämmelser om kompensation, exempelvis i 16 kap. 9 § som anger att tillstånd får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta kompensationsåtgärder. Detta kan tillämpas vid prövningar enligt Miljöbalken som har koppling till exploateringsprojekt.

Miljöorganisationer kan lyfta frågan om ekologisk kompensation i samrådsprocessen och argumentera för att kommunen bör tillämpa principen om "ingen nettoförlust" av biologisk mångfald vid exploatering.

Sammanfattningsvis ger PBL och Miljöbalken tillsammans viktiga verktyg för miljöorganisationer att bevaka och påverka exploateringsprojekt. Genom aktivt deltagande i planprocessen och användning av lagstiftningens möjligheter kan miljöorganisationer bidra till en mer hållbar samhällsutveckling.

Citations:

[1] https://pplx-res.cloudinary.com/image/upload/v1729187388/user_uploads/fzxxcfewe/1000016906.jpg

[2] https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/04/sou-201734/

[3] https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/samhallsplanering/ekologisk-kompensation/

[4] https://www.regeringen.se/contentassets/f268b21e079c4b9487e06f0d2c7fa39d/ekologisk-kompensation--atgarder-for-att-motverka-nettoforluster-av-biologisk-mangfald-och-ekosystemtjanster-samtidigt-som-behovet-av-markexploatering-tillgodoses-sou-201734.pdf