För att komma åt värderingar som rör vår relation till vår omgivning så måste begrepp som samhälle, natur och miljö diskuteras och försök till definitioner kan göras. Än viktigare är dock att relationen mellan samhälle, natur och miljö diskuteras, utvecklas och kanske definieras. Och än viktigare, hur kommer människan in i bilden? Ska människans intressen sättas i främsta rummet, alltid? Ja, säger de liberala. Och det gör kanske var och än som befinner sig mitt i en myggsvärm om det är möjligt att bespruta myggen med ett verkningsfullt gift, som tros vara "ofarligt" för människan.
Det som gör miljöfrågan så spännande är att det är möjligt att förhålla sig så olika till den. En del säger att naturen mår sämre nu än för 100 år sedan, medan andra säger att den mänskliga miljön är bättre nu någonsin. Enligt mitt sätt att se på det stämmer båda påståendena. Om man med naturen menar den natur som klarar sig utan människan. Om man med miljö menar samspelet mellan natur och samhälle, så har människan skapat samhällen som gör att vi lever längre än någonsin. Vi kan med modern kunskap utnyttja naturen för vår egen vinnings skull. Vi kan bemästra naturen (men vi kan inte skapa mer kol, olja och naturgas, mer om detta nedan). Jag vill inte heller bli biten av mängder av mygg eller knott. Finns det ett ofarligt, för människan, och förhoppningsvis även för naturens övriga invånare, medel mot mygg och knott så använder jag det. Jag befinner mig då mitt i naturen, men med den kunskap som byggts upp i våra samhällen så kan jag lugnt fortsätta att plocka svamp, eller vad jag nu gör i naturen.
För att konkretisera vad jag menar med bättre miljö så vill jag nämna: minskning spridningen av ämnen som är eller kan vara giftiga (försiktighetsprincipen), minska beroendet av ändliga energibärare, bevara förutsättningen för det naturliga kretsloppet av koldioxid och vatten och bevara mångfalden i naturen.
Det är många miljöområden som bör förbättras, men ska ett område lyftas fram så är det omställningen till ett energisystem som inte bygger på olja, kol och gas (idag utgör dessa energibärare 80% av använd energi i världen). Den nu mest välkända orsaken är att nyttjandet av dessa leder till ökad växthuseffekt. Men en minst lika välgrundad orsak är att dessa energibärare håller på att ta slut, vi har redan nått produktionstoppen av dessa fossila bränslen (se Kjell Aleklett med fleras forskning, därmed vet vi redan nu att vi måste ställa om energisystemet radikalt). Vi behöver satsa mycket mer på förnyelsebara energibärare.
En viktig skiljelinje när miljöfrågan diskuteras, och som påverkas av grundläggande värderingar, är huruvida den enskilda människan kan och bör ha all makt eller om staten och överstatliga organ, med dess politiskt tillsatta personer, ska ha störst makt att påverka. Är man liberal vill man att varje individ ska ha makten att välja hur naturen ska skyddas. Är man konservativ så misstror man förändringar som kommer genom politiska beslut. Gärna förändringar säger många konservativa men då ska teknologin och övriga marknadsmekanismer stå som pådrivare. Socialdemokrater kan tänka sig statliga regler och förordningar för att skydda och "utveckla" naturen. Men i trängda lägen, när t ex jobb hotas, så sätter socialdemokrater jobben och övriga mänskliga intressen i främsta rummet.
En bra värdemätare på vad politiker, och du själv står, är frågan om eventuell ökad koldioxidskatt. Kan du och den politiker du ska rösta på i höst tänka sig ökad koldioxidskatt? Om inte, kanske både du och din politiker inte tror att det gör någon skillnad för miljön, kanske du och din politiker inte ens tror att vi har en ökad växthuseffekt som är orsakad av människan, kanske tror ni inte att fossila bränslen är ändliga. Vem ska få avgöra om vi har en ökad växthuseffekt, hur bråttom det är att ersätta de ändliga fossila energibärarna och hur hög miljöskatten ska få vara? Ska den enskilda individen själv få göra det eller ska politiker på nationell och internationell nivå göra det?
Kanske kan man lösa upp den gordiska knuten i fråga om vem som ska ha makten, individen eller staten, genom att säga att både individen och staten är lika viktiga. Det är även möjligt att lägga till en tredje nivå, det civila samhället med alla dess organisationer som verkar för att både du som individ och du som politiker ska handla för att få en bättre miljö.
Jag vill slutligen slå ett slag för att varje individ varje år ska fundera på begrepp som miljö, natur och samhälle och hur de påverkar varandra. Se om du kan hitta ett område som du vill förändra som gynnar både natur och samhälle på längre sikt (gynnar det både natur och samhälle, så gynnas även "miljön"). Sen kan du verka på alla tre nivåerna, en handling på var nivå per år kan kanske vara en lämplig ambitionsnivå. Ändra en handling hos dig själv; stöd/påverka en organisation inom det civila samhället; och stöd/påverka/rösta fram politiker/folkvalda så att både natur och samhälle gynnas på längre sikt. Dessa handlingar skulle kunna manifesteras likt triathlon eller svensk klassiker i en svensk miljöklassiker Är man riktigt fräck skulle man kunna hämta inspiration från en svensk klassikers värdekärna: extremt motiverande, verkligt ansträngande och året runt. Exakt hur och vem som ska dela ut diplomen kan och vill jag inte föreslå här.
Jetbränsle: 169 294 liter