Elva frågor kring MKB

Elva frågor kring MKB/(S)MB:

1. Syften med MKB?
2. Vad ska en MKB innehålla enligt MB K6P7 ?
3. Aktörer?
4. Hur kan man gå tillväga med "identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter"-arbetet?
5. Redogör för begreppen nulägesbeskrivning, alternativ och nollalternativ?
6. Beskriv kort vad Skadeförebyggande och kompensationsåtgärder är.
7. Redogör för SEA, SMB och miljöbedömning.
8. Hur kan uppföljningen gå till?
9. Vilka typer av alternativ förekommer i MKB sammanhang?
10. Bygger på MKB på rationellt beslutsfattande?
11. Avgränsningar, vilka element bör ingå?

1. Syften med MKB

· Se till att det finns förutsättningar för att handlandet/byggandet blir ekologiskt hållbart genom att kunskap kring miljöfrågor kommer in tidigt i analys- och beslutsprocesserna rörande ev åtgärder och verksamheter;

· utveckling av demokratin och öka miljöengagemanget (har t ex Lund som mål),

· föra in nya perspektiv, ny kunskap,

· avslöja målkonflikter och värdera (ifrågasätta) måluppfyllelse, belysa alternativ - lösa tvister,

· ”omstrukturera” olika gruppers makt/intressen,

· lära sig mer om hur naturen påverakas/störs av olika aktiviteter så MKB och handlande/byggande  i framtiden blir än bättre.

2. Enligt K6P7 ska en MKB innehålla:

1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning,

2. mitigation - en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs,

3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra,

4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och

5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1–4.

3. Aktörer

Beställare, Utförare (ofta konsult), Beslutsfattare (ofta Länsstyrelse eller annan högre myndighet/domstol).

4. Identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter. Metoder, och svårigheter som kan uppstå?

Bedömning av effekter krävs av MKB-direktivet, men svensk lag kräver bara att effekterna beskrivs samt att VU beskriver olika intressen. En samlad bedömning ska främst göras av beslutsfattaren.

Effekters olika karaktär:
kumulativa eller ej,
direkta och indirekta,
positiva och negativa,
läkbara/irreparabla,
vändbara/irreversibla,
kortsiktiga/långsiktiga,
lokal, regionala och globala.

Svårigheter kan uppstå om man inte tydligt skiljer på:
utgångsläge/nulägesbeskrivning, nolläge och de olika alternativen, avseende:
påverkan (vid olika alternativ, t ex GIS modeller, fältundersökningar, beräkningar),
effekt/störningar och
konsekvens (”bedömning av effekter” - för olika alternativ) så att orsakskedjor tydligt framgår för olika alternativ.

Allmänhetens intresse avgör vad som blir konsekvenserna eftersom en värdering sker, vilket gör att VU bör kunna motivera sina värderingar som ligger bakom beskrivningar av konsekvenser.

Svårigheter kan uppstå om man inte tydligt skiljer på byggskede och driftskede och avveckling. Påverkan, effekt och konsekvens (direkt och indirekt påverkan) skiljer ofta i de olika skedena.

Jämföra med liknande projekt, experter, samråd/allmänhet, beräkningsmodeller, riskanalyser, scenarier GIS-modeller, olika fältanalyser som t ex landskapsanalyser (och kombinationer av dessa metoder).

Svårigheter kan uppstå om inte osäkerhet och kunskapsluckor tydligt redovisas

Redovisning av bedömning av; experter, matriser och bärkraftsanalyser (referenser och källor ska anges)

Integrationen mellan olika miljöaspekter som t ex vatten, luft mark etc bör beskrivas vilket kan resultera i kumulativa effekter,

5. Redogör för begreppen nulägesbeskrivning, alternativ och nollalternativ

Skilja på:
utgångsläge/nulägesbeskrivning (hur det ser ut just nu),

nolläge (vad som troligen skulle hända i framtiden på platsen utan att just denna åtgärd genomförs, men med andra troliga förändringar på platsen),

Och hur:
påverkan (hur mycket en väg t ex bredda)
effekt/störningar (objektiva beräkning som resultat av en påverkan, kan undersökas med t ex GIS modeller, fältundersökningar, beräkningar),
konsekvens (”subjektiva bedömning av effekter” ) med t ex fältundersökningar
för olika alternativa åtgärder/verksamheter

Kedjan från påverkan, effekt till konsekvens bör redovisas tydligt så orsakskedjan framkommer tydligt.

6. Skadeförebyggande och kompensationsåtgärder

Skadeförebyggande undvika och minimera effekter/störningar som ett resultat av en påverkan och

kompensationsåtgärder utjämna (på samma plats) - en störning kompenseras genom att förbättra på samma plats som där åtgärden utförs och ersätta (på annan plats) - en störning kompenseras genom att förbättra på annan plats än där åtgärden utförs.

7. SEA, SMB och miljöbedömning

Samma sak, SEA engelsk benämning. SMB den benämning som skulle kunna användas i Sverige för en strategisk miljöbedömning av planer och program, men det är begreppet miljöbedömning som används i praktiken i Sverige (för den ”strategiska” miljöbedömningen av planer och program).


För ÖP och DP med betydande miljöpåverkan ska miljöbedömning/MKB göras.

8. Hur kan uppföljningen gå till?

Utgångspunkter, arbetssätt, metoder: Krävs vid BMP vid planer och program enl MB 6 kap 12 § och MB 6 kap 16 §)

Uppföljning kräver en bra nulägesbeskrivning! Olika typer av uppföljning:

• · monitoring, 
• · “follow-up” (garantibesiktning, undersöka om de konsekvenser som förutsades i MKB verkligen inträffat, och om nya konsekvenser tillkommit),
• · auditing (vid t ex förlängning av koncessioner, kan jämföras i med ”MKB i efterhand”).

MKB i efterhand, kan ses som en uppföljning, t ex om en åtgärd ej gjorts enligt tillståndet.

Varför: för att se om det gick som man beskrev i MKB, och för att lära sig mer. För att kunna lära mer krävs en kunskapsbank för MKB.

9. Alternativ

1.  Nollalternativ (OM-alternativet – markanvändningsalternativ, tyngdepunkt i SMB.

2. Lokaliseringsalternativ (VAR?, tyngdpunkt i MKB) och

3. Utformningsalternativ (HUR?, tyngdpunkt i MKB)

Svårigheter: smal måldefinition, problem och lösning i ett paket, låtsasalternaiv, alternativ har fokus på symptom i stället för orsakerna bakom, för mycket fokus på bygg, bygg, bygg, alternativ tas fram för sent i processen. Detta fångas upp i ”Planeringsteori”, där man kan skilja på rationell planering, advokatplanering, generativ planering och kommunikativ planering.

Rationell planering kan kritiseras på följande punkter:
ideal planering (mål-problemformulering-altsökning-konsekvensanalys- val-genomförande och uppföljning) funkar inte så bra i kommunikativ(t) planparadigm/planering, där det viktiga inte är att mål följs där legitimitet baseras på planprocessen följs i stället för på vetenskap). Jämför med expertkultur där MB ska följas, och där mycket utgår från mål och där legitimitet baseras på vetenskap.

”motteorier”: ”administrativ man” (Simon, 1947/1957/1976) och ”muddling through” (konkreta beslut, i stället för långsiktig planering) vilket leder till olika typer av planering: expertplanering (tro på rationell planering), deltagarorienterad planering, förhandlingsplanering.

För verksamheters lokaliseringsalternativ är äganderätt eller ekonomi inte tillräckliga skäl att utesluta alternativ.

10. MKB bygger på rationellt beslutsfattande?

Ideal planering (mål-problemformulering-alternativsökning-konsekvensanalys- val-genomförande och uppföljning) funkar inte så bra alltid, t ex inte i det som kan beskrivas som planparadigmet (där hälsofrågor mer än miljöfrågor är i fokus). I planparadigmet baseras legitimitet på att planprocessen följs exakt (i stället för där legitimitet baseras på vetenskap som antas gälla i expertkulturen där rationellt beslutsfattande antas gälla). I Planparadigmet baseras legitimitet vidare inte på att målen med MKB till varje pris ska följas.

11. Avgränsningar, vilka element bör ingå

Avgränsning i rum, tid och sak. Vidare så innebär avgränsningen att sätta mål och ramar för arbetet med att identifiera och bedöma vilka miljöaspekter och miljöeffekter (i rum, tid och sak; som utgår från möjlig påverkan och influensområdets känslighet) som ska vara med i MKB. En väl avväg avgränsning underlättar för en smidig prövningsprocess (er för restriktiv, men inte heller för omfattande/generös avgränsning). Ett bra samarbete med Länsstyrelsen som ska (MB 6 kap 5 §) hjälpa till med avgränsning och omfattning av MKB. Om betydande miljöpåverkan (BMP) så ska MKB innehålla vad som står i MB 6 kap 7 § (och därmed får VU en anvisning om vad en projekt-MKB ska innehålla).