Jag har skrivit om "public participation (samråd) inom vindkraftsområdet. Närmare bestämt ett projekt rörande en tänkt vindkraftspark på Bergön i Kalix skärgård. Nedan en bild som visar den höjd över havet som olika byggnader och vindkraftverk har (bland annat den tänkta vindkraftsparken på Bergön (länk till det arbetsrum där senaste versionen av uppsatsen ligger):
Sammanfattning av rapporten:
Granskning av möjligheter och svårigheter i samband med "public participation" (samråd)
Trots att vi behöver el och att det finns mål om att bygga ut den förnybara energiförsörjningen blir det ofta diskussion kring lämpligheten att sätta upp vindkraft, speciellt i närheten av vad man själv bor (går ofta under begreppet Nimby (”not in my backyard”)).
Studien syftar till att kritiskt och reflekterande analysera möjligheter och svårigheter i samband med ”public participation”, dvs bland annat de möten med allmänhet och intressegrupper (samråd) som ingår i planeringen av ny vindkraft som har betydande miljöpåverkan.
Ett avbrutet vindkraftsprojekt på Bergön i Kalix skärgård har studerats eftersom verksamhetsutövaren (wpd), förutom att genomföra två traditionella samråd med allmänheten och enskilda samråd med vissa intressegrupper samarbetade med en kulturgeograf och landskapsarkitekt som i en ”extra samrådsaktivitet” använt sig av metoden dialogbaserad landskapsanalys för att skapa förutsättningar för en dialogbaserad förankring av vindkraftsprojektet.
Studien pekar på att verksamhetsutövaren (VU) både måste känna till olika strukturer på ”public engagement” och vara ärlig med vad som ska vara syftet med att få med allmänheten i dialogen. Detta för att medvetet kunna välja metod som passar till struktur och syfte med relationen mellan VU och allmänhet. Är VU dessutom medveten om de helt olika ideal som kan anses finna för att få fram bra kunskapsunderlag för att kunna fatta bra beslut så finns goda förutsättningar att inte bara främst ta med olika experters kunskap, utan även lyfta in allmänhetens kunskaper och erfarenheter av platsen i planeringen av ny vindkraft.
När man ser ”allmänhet” som dels ”generell” allmänhet (”general public”) och olika former av intressegrupper (”stakeholders”) så har det visat sig att de dels kan ha olika förutsättningar att anpassa sig till ett förändrat landskap, dels kan spelas ut mot varandra.
Resultatet av att använda sig av metoden dialogbaserade förankring kan sägas ha gett god näring åt det kollektiva liv som kan benämnas som ”generell allmänhet”. Det visade sig vara svårare att få till en bra dialog med intressegrupper.
Det finns dock en intressegrupp, Töre båtklubb, som wpd hade enskilda samrådsmöten med, där det skapades en bra dialog mellan wpd och intressegrupp. Det tyder på att det kan behövs något mer än ”extra samrådsaktiviteter” som riktar sig till en bred allmänhet för att skapa en bra dialog mellan VU och olika intressegrupper.
För att nå samförstånd även med intressegrupper är det värt att pröva möjligheten att (tidigt) genomföra enskilda samråd med enskilda intressegrupper
Nyckelord: ”public
participation”, samråd, dialogbaserade förankring, allmänhet, intressegrupper,
vindkraft
Tillägg efteråt: Hur de arbetat på Näsudden.
Ekosystemtjänster
Jag har läst en intressant rapport, som jag opponerade på den 1 juni, "Ekosystemtjänster inom MKB". Kommentarer på Zetterlunds text i text-, och i videoformat.
Ekosystemtjänster är ett spännande ämne, så nedan följer "mer fria tankar" kring ämnet. Jag har bl a tittat på vad som skrivs på Twitter i ämnet #ekosystemtjänster. Ser bland annat nedanstående:
Eget inlägg kring ekosystemtjänster:Stärk naturen så att den kan stärka oss! Om behov av nya affärsmodeller f gröna lösningar#ekosystemtjänster https://t.co/4StQRHxFx3— Anders Enetjärn (@andersenetjarn) 29 maj 2017
Zetterlund (2017) tar upp att man först och främst bör fundera på vad syftet är med att arbeta med ekosystemtjänster (syfte och struktur bör man ofta fundera på innan ett metod/verktyg används). Det finns olika syften med ekosystemtjänster enligt Naturvårdsverket (2015, s. 12):hållbar samhällsplanering med hjälp av #ekosystemtjänster https://t.co/YMjTajBVPR på #miljömålsdagarna https://t.co/g20Z2mR3BG @svmiljomal— Kent Lundgren (@kentlundgren) 30 maj 2017
Hur ekosystemtjänster brukar definieras (källa Miljömålsdagarna 30 maj 2017):
Jag har en fundering, finns det inte ett samband med "vanliga" miljöaspekter som nämns i miljöbalkens 6 kap 12 § 6:e punkten och ekosystemtjänster?
Finns detta samband så ska ju miljöaspekter (som kan ses som ekosystemtjänster) tas med i en vanliga miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samband mellan ekosystemtjänster och miljöaspekter (miljöbalkens 6 kap 12 § 6:e punkten) kan även visas på nedanstående sätt:
Källförteckning
Naturvårdsverket (2015) Guide för värdering av ekosystemtjänster. Rapport 6690, Stockholm:Naturvårdsverket
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6690-1.pdf
Sandström, U. G. (2016) Ekosystemtjänster i ärendehandläggning - en vägledning. Örebro:Länsstyrelsen -”Regional utveckling i miljömålssystemet” (RUS). http://extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/Publikationer/Vagledning-ekosystemtjanster-i-arendehandlaggning-RUS-Rapport-webb.pdf [2017-05-31]RUS (2016) Ekosystemtjänster i ärendehandläggning - en vägledning.
Sandström, U. G. (2017) Föredrag på
miljömålsdagarna i Östersund 30 maj om ekosystemtjänster [video 1:00] https://bambuser.com/v/6749489
[mer om miljömålsdagarna http://www.naturvardsverket.se/Kalendarium/Miljomalsdagarna-2017/]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar