Senaste inom vindkraftsjuridiken

Pia Pehrson berättade om det senaste inom vindkraftsjuridiken på Skåne vindkraftsakademis årsmöte. Hon utgick från att vi från och med 1 januari 2018 fått nytt kapitel 6 i miljöbalken (MB). Ett kapitel som just tar upp hur en miljöbedömning / miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska göras. Bakom nya kapitel 6 i MB finns MKB-direktivet, prop 2016/17:200 och  Miljöbedömningsförordningen 2017:966.

När Pehrson beskrev "nya" kapitel 6 i MB så kunde jag inte se någon större skillnad gentemot hur lagen för MKB såg ut innan (skrev om det här, och här). Pehrson skriver också i en artikel:

"Det senaste exemplet är den utredning som resulterade i ändringarna av 6 kap miljöbalken...,. genomförts den 1 jan 2018. Syftet var att få till stånd en effektivisering av processen med miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Resultatet blev ny terminologi men väldigt liten skillnad i praktiken."

Jag hittade i MKB-direktivet en text som dock pekar på nyheter i nya kapitel 6 i MB:

Genom ändringsdirektivet har artikel 3.1 ändrats och därigenom breddat miljökonsekvensbedömningen till att omfatta fler miljö- och hälsoaspekter. Nu ska även klimatförändringar, biologisk mångfald och risker för olyckor eller katastrofer beaktas. Alla miljö- och hälsoaspekter kommer inte att bli relevanta i varje enskild tillståndprövning, utan det avgörs som vanligt i avgränsningsfasen.

När det gäller ny terminologi så verkar man nu vara överens om att "miljöbedömning" är processen; och MKB är själva dokumentet. Men även innan den nya lagen har denna åtskillnad gjorts. Här mer om hur man sett på miljöbedömning/MKB som dokument och/eller process. Men det kan vara en poäng att särskilja processen från dokumentet, så låt oss kalla det förra (processen) för miljöbedömning och det senare (dokumentet) för MKB.


Låt oss i korta drag se till MKB:s historia
1985 EG direktiv rörande MKB 85/337/EEG
1987 MKB i väglagen
1988 Riksdagen beslutade om MKB
1991 Miljöprop om MKB införs 91-07-01
1999 MKB i 6 kap i miljöbalken (MB)
2001 Dir om SMB 2001/42/EG implementerat i EU 2004
2003 Revidering inom EU
Intressant att notera är att MKB inom Trafikverket (då Vägverket) fanns ett år innan beslut om MKB togs i riksdagen.

I "nya" 6 kapitlet i MB särskiljs på strategisk miljöbedömning (som görs i plansammanhang (3 § --19 §) och specifika miljöbedömningar (20 §--47 §) som görs för verksamheter och åtgärder. I 47 § beskrivs "liten MKB". Detta är dock ingen nya begrepp, även innan kallade t ex miljöbedömningar av planer och program för strategiska miljöbedömningar (SMB).

Nytt i nya 6 kapitlet i MB är att miljöeffekter så tydligt är definierade i 2 §:

Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på
1. befolkning och människors hälsa,
2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,
4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
6. andra delar av miljön.

Samråd är en viktig del inom miljöbedömning/MKB (jag skriver miljöbedömning/MKB eftersom samråd både kan betraktas som ett viktigt inslag i processen utanför MKB:n och som en viktig punkt inom MKB:n. Det är möjligt att skilja på "undersökningssamråd" (innan beslut tagits om det är frågan om betydande miljöpåverkan) och "avgränsningssamråd" (som handlar om att avgränsa innehållet i MKB:n).

Redan innan pratade t ex Trafikverket om "samrådsunderlag" och "samrådshandling" för att särskilja de två olika stegen. Och redan innan var det vanligt med flera (normalt två, ibland 3 eller fler) samråd. De olika samråden fokuserar på olika saker. I första samrådet är det frågan OM (som nu kallas undersökningssamråd) som besvaras, i andra samrådet VAR, och i tredje samrådet HUR (källa).