torsdag, maj 19, 2011

Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid

Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid, skriver Tim Jackson i boken Välfärd utan tillväxt

Mer om denna bok (text på Adlibris):

I kölvattnet av en ekonomisk kris som tycks ropa efter ökad konsumtion måste vi försöka rädda världen undan ett kollapsande klimat. Men hur ska vi lyckas förena evig tillväxt med minskad miljöpåverkan?

I denna nydanande och omdiskuterade bok gör Tim Jackson upp med vår tids besatthet av tillväxt. Fattigare nationer behöver naturligtvis få utvecklas men för avancerade ekonomier finns mängder av bevis för att vi snarast tycks bli mindre lyckliga om vi konsumerar mer.

Vad som är än mer oroande är att den ökande konsumtionen håller på att få ekosystemen att falla samman. Om vi inte kraftigt minskar konsumtionens miljöpåverkan så måste vi hitta en väg till välfärd som inte är beroende av kontinuerlig tillväxt. En väg som kanske rentav kan leda till kreativitet och ett varaktigt välmående bortom marknadens direktiv.



Economic growth is generally seen as an unequivocally good thing. But economists have long conceded that the most common form of measurement of economic activity, gross domestic product, is a less-than-perfect way of describing what is happening. It forms, perhaps, a slightly questionable foundation on which to base a discussion on growth.

Probably the most famous critique of this measure was uttered by Bobby Kennedy, the US politician, in March 1968. This formal economic statistic, Kennedy said:
“counts air pollution and cigarette advertising, and ambulances to clear our highways of carnage. It counts special locks for our doors and the jails for those who break them ... yet the gross national product does not allow for the health of our children, the quality of their education, or the joy of their play ... it measures everything, in short, except that which makes life worthwhile.”

The developed world needs to consume less. The WWF, the conservation body, argues that the world is currently using one and a half planet’s worth of resources, a trend that is unsustainable. Rampant consumerism has to be checked.

Prof Jackson is unequivocal. “We spend money we don’t have, on things we don’t need, to make impressions that don’t last, on people we don’t care about,” he says.

En svensk debattör Karl-Henrik Robèrt, professor i Strategisk hållbar utveckling och grundare av Det Naturliga Steget, skriver på SvD Opinion den 16 februari 2013: Flummigt att hänvisa till grön ekonomi.

torsdag, oktober 21, 2010

Klimatförändringar de senaster 10 åren

Var idag på föreläsning inom kursen Vårt klimat förr, nu och i framtiden. Birger Schmitz berättade främst om  vad som hände för 65 miljoner och för 55 miljoner år sedan. Från hans hemsida:
Min forskning är inriktad mot prekvartär biogeosfär-dynamik. Framförallt de stora globala miljökatastroferna i jordens historia kan lära oss mycket om villkoren för livet på vår planet. Vid krita-tertiär gränsen för 65 miljoner år sedan slog en 10 km stor asteroid ner i Mexico och himlen förmörkades av stoft från nedslaget. Nästan 75% av jordens djurarter dog ut. Vid paleocen-eocen gränsen för 55 miljoner år sedan inträffade en superväxthuskatastrof då metanhydrater på havens bottnar sönderföll vilket ledde till dramatiskt förhöjda halter koldioxider i atmosfären. Ett stort antal globala miljökatastrofer av varierande slag har inträffat i jordens historia. Den historisk-geologiska forskningen kan ge oss en förståelse av de mer fundamentala processerna som reglerar förhållandena på en av universums många miljarder planeter, Jorden. I min forskning arbetar jag också med tvärvetenskapliga frågeställningar i gränslandet astronomi-geologi, exempelvis hur meteorit- och asteroidflödet till jorden varierat genom årmiljonerna, något som kan öka vår förståelse av solsystemets historia. 
Schmitz kom även in på vad som hänt den sista tiden med klimatet. Schmitz menade att den genomsnittliga globala temperaturen de sista 10 åren inte har ökat (snarare legat still, eller till och med sjunkit). Tyvärr har jag inte referensen till den källa han hänvisade till.

Birger Schmitz och Anders Omstedt bemöter en av IPCCs förgrundsgestalter Bert Bohlin i artikel: Återkoppling: Oundvikliga klimatförändringar i Forskning och Framsteg (2005):
Att växthusgaser påverkar vårt klimat vet vi, men huruvida människans utsläpp av koldioxid under de senaste 100 åren är orsaken till dagens klimatförändring betraktar jag fortfarande som en hypotes. Om vikingatidens värmeperiod var varmare än i dag är en annan central fråga. En ytterligare klimatändring under de senaste 1 000 åren var när lilla istiden med sitt kallare klimat bröts i slutet av 1800-talet och vi gick in i dagens varmare klimat. Orsaken till denna förändring är ännu oklar, men det är ingen som menar att den orsakades av växthusgaser. Forskares ifrågasättande av IPCC:s slutsatser och andra klimatbedömningar är ett sundhetstecken och bör ses som en viktig del i den vetenskapliga processen som syftar till att öka vår kunskap.
Det var just därför jag hösten 2010 gick en kurs i geologi som tar upp klimatförändringar över en längre tidsperiod - för att få veta mer om hur klimatet på jorden förändrats under miljonerna av år. Lika säkert som att de flesta av oss idag tror på att den genomsnittliga temperaturen på jorden ökat med 0,75 grader under de sista åren, och lika säkert som de flesta av oss till 95% tror att detta beror på mänsklig påverkan; så kan det fastslås att klotet genomlevt dramatiska klimatförändringar innan, som t ex superväxthuskatastrofen för 55 miljoner år sedan. 

Som sagt, det är intressant att träffa skeptiker till att det är människan som ligger bakom genomsnittliga globala temperaturhöjningen. Även om det med 5 % sannolikhet är så, så måste vi ändå minska förbrukningen av fossila bränslen eftersom de sinar än mer märkbart inom 50 år (redan idag kan vi notera prishöjningar som bl a beror på att det är svårare att få tag i oljan).

måndag, september 27, 2010

En ökad växthuseffekt måste begränsas - innan nästa istid

Klimatet har förändrats många många gånger, bl a på grund av mängden växthusgaser och de cykler som Milankovic beskrev. Vi lever i slutet av en "kort" värmeperiod (brukar vara ung 15 000 år) i en lång ishustid. Det vore därmed naturligt att förvänta oss en ny istid (mer om detta senare, men redan nu kan sägas att människan troligen har stoppat nästa istid). Wolfarth och Björck (2007) har skrivit artikeln "Vart är klimatet på väg" och Björck  (2008) "Jordens ständigt föränderliga klimat". Både dessa tar på ett utmärkt sätt upp just jordens ständigt föränderliga klimat. Med denna vetskap kan det lätt bli så att man som Torbjörn Sassersson underskattar dagens ökade växthuseffekt. Läs t ex gärna Torbjörn Sasserssons artikel: "Klimathotalarmisterna missar kurvan som pekar rakt ner i en ny istid".

Innan vi går långt tillbaka i tiden för att fånga en del av alla klimatsvängningar som förekommit vill jag referera till olika artiklar som tar upp vad den globala medeltemperaturen förväntas stiga till vid en fördubbling av koldioxidhalten, vilket tas upp inom begreppet klimatkänslighet. IPCC-rapporten från 2007 anges att klimatkänsligheten - den långsiktiga globala uppvärmningen vid en fördubbling av koldioxidhalten - ligger mellan 2 och 4,5 grader.

torsdag, september 16, 2010

Köpa vindkraftsel är en spännande utmaning

Även om man är intresserad av att privat göra "något för miljön" som t ex köpa vindkraftsel så kan det vara svårt att förändra vanor. (Vi går nu inte in i debatten kring vindkraft som drivs bl a av Landskapsskydd).

Fördjupar vi oss just val av elbolag så har de flesta elbolag numera någon form av "grönt" alternativ. Ofta får man betala nått öre/kWh extra för att få denna vara (det finns dock lysande undantag som Falkenberg Energi). Vill man gå ett litet steg länge och verkligen köpa grön el så kan man bli delägare i ett vindkraftsverk i något vindkraftskooperativ. Exempel på sådana är Lundavind i Lund, Sveriges Vindkraftskooperativ, SVEF, som är knutet till Falkenberg Energi och Otterbäckens Vind (från Otterbäckens vind behöver du inte, får du inte, köpa någon el, du får avkastning på din insats ändå, dock ofta mindre än vad du får från ett kooperativ där du även måste/får köpa elen, vilket skapar en starkare koppling mellan produktion och konsumtion).

tisdag, juli 06, 2010

Hur ska vi kunna arbeta på flera nivåer för att förbättra miljön? Jo, skapa en svensk miljöklassiker!

Vilka värderingar har en person som tror att "miljöfrågan" är viktig? Måste alla som tror att miljöfrågan är viktig rösta på miljöpartiet, eller kan hon vara vänster eller höger, socialdemokrat, liberal eller konservativ? Eller har ett eget värderingsutrymme skapats genom ekologism/ekosofi? Har naturen ett egenvärde?


För att komma åt värderingar som rör vår relation till vår omgivning så måste begrepp som samhälle, natur och miljö diskuteras och försök till definitioner kan göras. Än viktigare är dock att relationen mellan samhälle, natur och miljö diskuteras, utvecklas och kanske definieras. Och än viktigare, hur kommer människan in i bilden? Ska människans intressen sättas i främsta rummet, alltid? Ja, säger de liberala. Och det gör kanske var och än som befinner sig mitt i en myggsvärm om det är möjligt att bespruta myggen med ett verkningsfullt gift, som tros vara "ofarligt" för människan.

Det som gör miljöfrågan så spännande är att det är möjligt att förhålla sig så olika till den. En del säger att naturen mår sämre nu än för 100 år sedan, medan andra säger att den mänskliga miljön är bättre nu någonsin. Enligt mitt sätt att se på det stämmer båda påståendena. Om man med naturen menar den natur som klarar sig utan människan. Om man med miljö menar samspelet mellan natur och samhälle, så har människan skapat samhällen som gör att vi lever längre än någonsin. Vi kan med modern kunskap utnyttja naturen för vår egen vinnings skull. Vi kan bemästra naturen (men vi kan inte skapa mer kol, olja och naturgas, mer om detta nedan). Jag vill inte heller bli biten av mängder av mygg eller knott. Finns det ett ofarligt, för människan, och förhoppningsvis även för naturens övriga invånare, medel mot mygg och knott så använder jag det. Jag befinner mig då mitt i naturen, men med den kunskap som byggts upp i våra samhällen så kan jag lugnt fortsätta att plocka svamp, eller vad jag nu gör i naturen.

För att konkretisera vad jag menar med bättre miljö så vill jag nämna: minskning spridningen av ämnen som är eller kan vara giftiga (försiktighetsprincipen), minska beroendet av ändliga energibärare, bevara förutsättningen för det naturliga kretsloppet av koldioxid och vatten och bevara mångfalden i naturen.

Det är många miljöområden som bör förbättras, men ska ett område lyftas fram så är det omställningen till ett energisystem som inte bygger på olja, kol och gas (idag utgör dessa energibärare 80% av använd energi i världen). Den nu mest välkända orsaken är att nyttjandet av dessa leder till ökad växthuseffekt. Men en minst lika välgrundad orsak är att dessa energibärare håller på att ta slut, vi har redan nått produktionstoppen av dessa fossila bränslen (se Kjell Aleklett med fleras forskning, därmed vet vi redan nu att vi måste ställa om energisystemet radikalt). Vi behöver satsa mycket mer på förnyelsebara energibärare.

En viktig skiljelinje när miljöfrågan diskuteras, och som påverkas av grundläggande värderingar, är huruvida den enskilda människan kan och bör ha all makt eller om staten och överstatliga organ, med dess politiskt tillsatta personer, ska ha störst makt att påverka. Är man liberal vill man att varje individ ska ha makten att välja hur naturen ska skyddas. Är man konservativ så misstror man förändringar som kommer genom politiska beslut. Gärna förändringar säger många konservativa men då ska teknologin och övriga marknadsmekanismer stå som pådrivare. Socialdemokrater kan tänka sig statliga regler och förordningar för att skydda och "utveckla" naturen. Men i trängda lägen, när t ex jobb hotas, så sätter socialdemokrater jobben och övriga mänskliga intressen i främsta rummet.

En bra värdemätare på vad politiker, och du själv står, är frågan om eventuell ökad koldioxidskatt. Kan du och den politiker du ska rösta på i höst tänka sig ökad koldioxidskatt? Om inte, kanske både du och din politiker inte tror att det gör någon skillnad för miljön, kanske du och din politiker inte ens tror att vi har en ökad växthuseffekt som är orsakad av människan, kanske tror ni inte att fossila bränslen är ändliga. Vem ska få avgöra om vi har en ökad växthuseffekt, hur bråttom det är att ersätta de ändliga fossila energibärarna och hur hög miljöskatten ska få vara? Ska den enskilda individen själv få göra det eller ska politiker på nationell och internationell nivå göra det?

Kanske kan man lösa upp den gordiska knuten i fråga om vem som ska ha makten, individen eller staten, genom att säga att både individen och staten är lika viktiga. Det är även möjligt att lägga till en tredje nivå, det civila samhället med alla dess organisationer som verkar för att både du som individ och du som politiker ska handla för att få en bättre miljö.

Jag vill slutligen slå ett slag för att varje individ varje år ska fundera på begrepp som miljö, natur och samhälle och hur de påverkar varandra. Se om du kan hitta ett område som du vill förändra som gynnar både natur och samhälle på längre sikt (gynnar det både natur och samhälle, så gynnas även "miljön"). Sen kan du verka på alla tre nivåerna, en handling på var nivå per år kan kanske vara en lämplig ambitionsnivå. Ändra en handling hos dig själv; stöd/påverka en organisation inom det civila samhället; och stöd/påverka/rösta fram politiker/folkvalda så att både natur och samhälle gynnas på längre sikt. Dessa handlingar skulle kunna manifesteras likt triathlon eller svensk klassiker i en svensk miljöklassiker Är man riktigt fräck skulle man kunna hämta inspiration från en svensk klassikers värdekärna: extremt motiverande, verkligt ansträngande och året runt. Exakt hur och vem som ska dela ut diplomen kan och vill jag inte föreslå här.

måndag, december 07, 2009

Nu hettar miljödebatten till

Oljan är på väg att ta slut och klimatet håller på förändras, det blir globalt sätt varmare men kanske än värre är att klimatet förändras olika på olika platser. Bra att detta debatteras mer och mer, men kanske borde dessa båda fakta ses samlat. Fortfarande finns det chans för dem som ser konkurrensfördelar med gå över mot förnyelsebar energi.

Klimatet och ekonomin diskuterade i ekonomekot lördagen den 5 dec 2009 av den miljöforskaren Johan Rockström och ekonomen Klas Eklund, nyutnämnd adjungerad professor vid Lunds universitetet.

söndag, april 19, 2009

Mänskliga kretslopp, bra eller dåligt?

Igår kom kretsloppsfrågan om återföring av näringsämnen till jordbruket upp när vi skulle vårstäda på gemensamma gården i bostadsrättsföreningen. Någon hävdade att vi inte skulle återföra mänskliga restprodukter, urin och fekalier, till jordbruket. Oklart på vilka grunder hon hävdade det. Hon sa något i stil med: -"det har varit i människa, och ska inte återföras till jorden". Jag har tyvärr svårt för att ta det lugnt när jag hör denna typ av (religösa?) tankar. Hon ville inte kalla det religösa tankar, utan det var jag. I alla fall skulle inte våra restprodukter återföras till jorden. När jag lugnat ner mig så jag kunde skaffa mig lite mer kunskap så hittade jag en bra sida från SLU som beskriver kväve, fosfor och kalium balanserna till och från jordbruket.

tisdag, april 14, 2009

Studiebesök på etanol- och djurfoderfabriken på Händelö i Norrköping

Var idag på etanol- och djurfoderfabriken på Händelö i Norrköping. Det var polytekniska föreningen som ordnat besöket och som alltid blir det då välplanerade och intressanta studiebesök. Produktionsanläggningen och har en kapacitet på cirka 210 miljoner liter etanol och 175 tusen ton proteinfoder per år. Fabriken började producera etanol 2001 men en andra produktionslinje kom igång så sent som i november förra året.

Det är framsynt av Lantmännen att satsa på förnyelsebar energi. Visst kan lönsamheten för förnyelsebara energibärare gå upp och ner bl a av oljepris och priset på korn och vete (som de använder som råvara). Men att vi i framtiden kommer att behöva förnyelsebara energibärare går inte att ifrågasätta. Oljepriset kommer att gå upp eftersom mer kommer att vilja ha av en resurs som det finns allt mindre av. Och det är inget vi ska gråta över. Detta gör de som redan idag kan "producera" förnyelsebara energibärare, som etanol, kommer bli vinnare, stora vinnare!

torsdag, oktober 16, 2008

Rädda jorden

Lester Brown skriver rätt ambitiöst i boken: Plan B 3.o - uppdrag rädda jorden, om hur vi just ska rädda jorden.

Vindkraft i Sverige - 1% av totala elproduktionen

Det finns ca 900 vindkraftverk med en effekt på mer än 50 kW i Sverige idag (januari 2008). Drygt 200 av dessa har byggts i Vindkompaniets regi. På Gotland finns ca 160 vindkraftverk som täcker 20 % av öns elbehov (0,9 TWh/år). Den sammanlagda installerade effekten i Sverige (januari 2008) är ca 800 MW. Under 2007 producerade vindkraften i Sverige ca 1,4 TWh vilket motsvarade 1 % av den totala elproduktionen på 140 TWh i landet.

Enligt Vindkraftsutredningen SOU 1999:75 skulle 10 TWh havsbaserad vindkraft kunna uppnås med ca 1 100 st 1,5 MW och ca 400 st 3 MW vindkraftverk, dvs totalt ca 1 500 vindkraftverk. Detta skulle kunna uppnås med t ex 15 stora vindkraftparker om vardera 100 vindkraftverk (Vindkompaniet, numera ox2).

Ny vindkraft och ny kärnkraft kostar lika mycket

Ny vindkraft och ny kärnkraft kostar lika mycket, 40 öre/kWh, enl flera källor (CVI, Nordling, Vindkompaniet). Vattenfall skriver 2006 att vindkraft kostar 66-82 öre/kWh (då räknar Vattenfall med en underhållskostnad på 15 öre/kWh). Vindkraft är enl Vattenfall det dyraste sättet att producera el:


Någon förvånad att Vattenfall kommer fram till detta?

Tyska energimyndigheten, Deutschen Energie-Agentur GmbH (Denas) har i uppdrag är att genomföra den tyska energipolitiken och enligt planerna ska 20 procent av all energi år 2015 komma från vindkraften. Redan idag har Tyskland 15.000 vindmöllor i drift och är därmed världens största vindkraftsproducent. En jättesatsning som är dyr (Johansson, S, 2007) (står dock ingen kostnad i öre/kWh). Någon som vet?

Väl värt att notera att Lundgren (1998) kom fram till att el från vindkraft och kraftvärmeverk också låg på samma nivå. Då ung 30 öre per kWh.

söndag, oktober 12, 2008

Visioner och affärsidé

Arbetade med att ta fram vision och kärnvärden inom föräldrakooperativet Flygeln i helgen. Eftersom vi var på Leon, ett marknadsföringsbolag, så ville ordf berätta lite om hur de arbetar med att utveckla affärsidéerna åt deras kunder. Att Leon har en miljöprofil kunde till min glädje konstateras. Begrepp som vision, mission, kärnvärden och affärsidé ritades upp. (jämför med t ex SCA, Swedbank, Sweco). Kunde dock inte se, som jag finner naturlig, koppling till Richard Normann och SIAR skolan. Vi fick dock till en bra diskussion om vår förskolas kärnvärden.

onsdag, augusti 06, 2008

Utsläpp per transportslag

Det kan vara svårt att relatera olika transportslag till varandra och man kan mäta på olika sätt. Nedan en källa som redovisar per personkilometer:

Till fots 0 g koldioxid per personkilometer
Cykel 0 g koldioxid per personkilometer
Tåg 6,7g koldioxid per personkilometer
Buss 56 g koldioxid per personkilometer
Samåkning 63 g koldioxid per personkilometer
Bil/taxi 190 g koldioxid per personkilometer
Flyg 160 g koldioxid per personkilometer

Ovanstående utsläpp för bilen förutsätter att det är en person i bilen
, och att bilen drar 0,8 liter per mil. Är det två personer i bilen så halveras självklart utsläppen. Charterresor släpper, pga tätare beläggning, ung hälften av reguljärt flyg.

Flygbränslepriserna har mer än dubblerats de senaste åren och fortsätter att stiga

2006 kunde man i Aftonbladet läsa: Experten förutspår prischock på flygresor i framtiden. Bränslepriserna har mer än dubblerats de senaste åren och fortsätter att stiga. - Det kan kosta en halv miljon att flyga över Atlanten om fem-tio år, säger Gunnar Lindstedt, reporter på Veckans Affärer.

En halv miljon för att flyga över Atlanten kanske var en "rubrikinformation", men andemeningen i artikeln lever vidare.

I samma artikel kan man läsa hur mycket en Airbus 340-300 (SAS långdistansplan) drar med 220 passagerare ombord på en resa tur och retur mellan Arlanda och Bangkok:
pi Jetbränsle: 169 294 liter
pi Jetbränsle per passagerare: 768 liter
pi Bränslekostnad per passagerare: 3 310 kr
pi Koldioxidutsläpp per passagerare: 1 935 kg
(motsvarar ungefär en normal årskörsträcka med bil).


Kina är världens största producent av förnyelsebar energi - och de ska satsa 2000 miljarder kr på förnyelsebar energi närmsta deceniet

Kina är världens största producent av förnyelsebar energi, enligt en ny rapport från den internationell klimatorganisationen The Climate Group. Det rapporterar Ekot.
Under 2007 producerade Kina sammanlagt 152 gigawatt förnyelsebar energi. Det är ungefär nio gånger så mycket som effekten av svensk vatten- och vindkraft.
Det närmsta decenniet kommer Kina att satsa mer än 2 000 miljarder kronor för att nå sina mål när det gäller förnyelsebar energi, säger en talesperson för The Climate Group.
Kina ligger dock fortfarande i topp även när det gäller utsläpp av växthusgaser.