Analys av motion 31, 60 och 62 till Naturskyddsföreningens riksstämma 2025

Jag har tittat närmare på tre motioner (31, 60 och 62) till Naturskyddsföreningens riksstämma i Gävle i juni 2025 - från ett miljöekonomiskt perspektiv. 

Motion 31: Ta hjälp av Robin Hood för att rädda klimatet

Motionen föreslår flygavgifter på 1000 kr per start och landning där hälften går till järnvägsutbyggnad och hälften fördelas till alla invånare. Detta exemplifierar en välfungerande miljöstyrande avgift som direkt påverkar beteenden. 

TB:s kommentar "Högre avgifter för flyget är glasklart, men man ska nog skilja på detta och vad pengarna ska användas till" är intressant. Från ett strikt miljöekonomiskt perspektiv är det primära syftet med miljöavgifter att korrigera prissignaler så att de reflekterar de fulla samhällsekonomiska kostnaderna, inklusive miljöskador (Sterner & Coria, 2012). Huruvida intäkterna öronmärks är en separat fråga, men kan vara avgörande för acceptansen. 

Till skillnad från generella effektivitetsåtgärder, där rekyleffekter kan äta upp miljövinster, ger flygavgifter en absolut minskning av flygtrafik eftersom de direkt internaliserar den externa kostnaden i priset. Detta skapar starka incitament att välja alternativa transportmedel eller minska resandet (Börjesson & Kristoffersson, 2018).

PBL och Miljöbalken - Verktyg för miljöorganisationer att påverka

Plan- och bygglagen (PBL) har en lång historia i Sverige och har genomgått flera förändringar sedan den först infördes 1987. Lagen syftar till att "främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer" (1 kap. 1 § PBL).

## PBL:s utveckling och koppling till Miljöbalken

När Miljöbalken infördes 1999 stärktes kopplingen mellan PBL och miljölagstiftningen. Detta innebar att miljöhänsyn fick en tydligare roll i planprocessen. Idag finns flera beröringspunkter mellan PBL och Miljöbalken, särskilt när det gäller miljöbedömningar av planer och program.

Ett exempel på denna koppling är 2 kap. 2 § PBL, som anger att planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Denna bestämmelse har en tydlig koppling till hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. Miljöbalken.

Utvärdering av partiprogrammens fokus på snabb hållbarhetsomställning

Nedan återfinns en analys av svenska partiernas partiprogram och deras syn på ekologisk hållbarhet. Denna analys utvärderar, NotebookLM:s hjälp, de tillhandahållna partiprogrammen med fokus på hur starkt de argumenterar för en snabb omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Centerpartiet (C)

Centerpartiet framhåller vikten av hållbarhet, särskilt i samband med landsbygden. De betonar förnybar energi och hållbart jord- och skogsbruk som viktiga komponenter i omställningen. Deras vision inkluderar ett Sverige fritt från fossil energi och med en ekonomi som tar hänsyn till miljöaspekter. Med tanke på deras fokus på grön tillväxt och hållbara näringar bedöms Centerpartiet ligga på 70%.

Kött-Baljväxter

Jag hörde talas om Naturskyddsföreningens Skånes projekt med att få oss att äta mera närodlade baljväxter. De menar att bra bönor löser fem problem. Hushållningssällskapet har gjort skriften: "Foodjam med baljväxter". Detta fick mig att koppla till vår överkonsumtion av kött (griskött, nötkött, fågel och övrigt kött). Funderade på hur mycket kött i gram per vecka som vi äter per vecka i Sverige, och som skulle kunna ersättas med baljväxter med hänsyn till bland annat vårt behov av proteiner. Vem skulle kunna visa hur mycket baljväxter som behöver ätas per vecka mätt både i torr vikt och kokt vikt - för att minska den genomsnittlige svenskens köttkonsumtion till en kötträtt i veckan med hänsyn till vårt behov av protein och annat näringsinnehåll. Jag skapade följande promt till generativ AI: 

"Gör en kommentar kring Naturskyddsföreningens Skånes projekt med att få oss att äta mera närodlade baljväxter. Skriv om vår överkonsumtion av kött – dela upp svenskens konsumtion av i griskött, nötkött, fågel och övrigt kött i gram per vecka - som skulle kunna ersättas med baljväxter med hänsyn till vårt behov av proteiner. Visa på hur mycket baljväxter som behöver ätas per vecka mätt både i torr vikt och kokt vikt - för att minska den genomsnittlige svenskens köttkonsumtion till en kötträtt i veckan (200 gram per vecka) med hänsyn till vårt behov av protein och annat näringsinnehåll." 

Fick bland annat följande svar från GPT4 - via Poe:

Det är dock inte lätt för generativ AI att hålla reda på gram per kokt vikt av bönorna, samt relationen mellan kokt vikt och torr vikt på baljväxterna. Fick detta svar av GPT4o via Perplexity:   

Hur räkna växthusgaser?

GHG-protokollet är som en internationell manual för att räkna växthusgaser – en slags "Växthusgasutsläpp för Dummies". Det handlar om att omvandla sex olika gaser till koldioxidekvivalenter, vilket är lite som att försöka jämföra äpplen med apelsiner och bananer samtidigt. Hur rapporterar man enligt GHG-protokollet?

Scope 1: Direkta utsläpp. Tänk dig att Scope 1 är som att hålla reda på alla dina egna skorstenar och bilar. Det är som att försöka räkna alla dammråttor under soffan – du vet att de finns där, men de är svåra att få tag på. Men när du väl lyckas, kan du stolt säga att du har koll på dina egna utsläpp, vilket ger dig en guldstjärna i hållbarhetsvärlden.

Scope 2: Indirekta utsläpp från energi. Scope 2 handlar om att hålla koll på energiräkningarna, att försöka förstå varför dina räkning är så hög när du bara använder "lite" energi... Genom att mäta  indirekta utsläpp kan du kanske samtidigt optimera din energiförbrukning och spara pengar, (vilket gör att du kan köpa fler LED-lampor..., kallas Jevons paradox).

Scope 3: Värdekedjans utsläpp. Scope 3 är den verkliga utmaningen. Det är som att försöka lösa ett mordmysterium där alla är misstänkta. Här måste du tänka både uppströms och nedströms, vilket innebär att du måste hålla koll på allt från råvaruleverantörer till slutkonsumenters användning. Men när du lyckas lösa mysteriet, kan du inte bara förbättra din hållbarhet utan också stärka ditt varumärke och bygga kundlojalitet. 

inspiration från Hypergene.

GPT 3.5 svar på hållbar utveckling

Jag blir ständigt förundrad av generativ AI. Jag testar, leker, lär och blir förundrad dagligen. Testade nu promten "Hur kan relationen mellan samhälle och natur förbättras" inom GPT gratisversionen, OpenAI:s GPT 3.5, OpenAI:s GPT 3.5, och fick svaret:

Att etablera en sund relation mellan samhället och miljön är en komplext mål som kräver en serie av strategiska åtgärder och samarbete på olika nivåer. Här är några väsentliga aspekter som kan bidra till en positiv relation mellan samhället och miljön:

1. Medvetenhet och Utbildning: Att öka medvetenheten kring miljöfrågor och ekologiskt hållbara beteenden är avgörande. Utbildning och informationskampanjer kan hjälpa till att bygga medvetenhet och förståelse för hur individers beteenden påverkar miljön.

2. Samarbete mellan regering, näringsliv och civilsamhället: Etablerandet av partnerskap mellan regeringar, näringsliv och icke-statliga organisationer är nödvändigt för att utforma och genomföra effektiva miljöpolitik, främja gröna teknologier samt öka efterlevnaden av miljölagstiftning.

3. Ekonomiska incitament och marknadsbaserade instrument: Att utforma ekonomiska incitament såsom skatter, subventioner och handel med utsläppsrätter kan påskynda övergången till en hållbar ekonomi genom att styra ekonomiska resurser mot miljövänliga metoder och teknologier.

4. Integrera miljöaspekter i beslutsfattande: Att inkludera miljöbedömningar och hållbarhetsanalys i beslutsfattande processer på alla nivåer, från individuella konsumtionsval till stads- och regionalplanering, är av avgörande betydelse.

5. Samsyn kring långsiktig hållbarhet: Att främja en förståelse för att bevara och skydda miljön är en nödvändig förutsättning för samhällets långsiktiga välbefinnande och ekonomiska stabilitet.

Samråd rörande Hunnerup i södra Lund

Detaljplan för Hunnerup 30 i Lund är på samråd mellan 6 december 2023 och 16 februari 2024 (källa). Kommunen har i en analys kommit fram till att detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan och därmed ämnar de inte göra en strategisk miljöbedömning ("MKB"). De har dock gjort en fågel- och fladdermusinventering i området. Nedan visas en bild på området, samt de samrådshandlingar som lagts ut: