Miljöbedömning av Lunds översiktsplan (ÖP)

En gruppuppgift i MKB-kursen är att göra en (strategisk) miljöbedömning (SMB) eller miljökonsekvensbedömning (MKB). Jag valde först en SMB av Lunds (nya) översiktsplan (ÖP). (Det råder språkförbistring om det ska heta/kallas SMB, miljöbedömning (MB) eller MKB, mer om detta senare). Direkt ska sägas att vi inte valde att göra en SMB för Lunds ÖP (eftersom det inte fanns något (samråds)underlag framme under våren 2017), utan en SMB gjordes för Malmös ÖP.

Nedan tas ändå något om Lunds ÖP upp eftersom den är i ett spännande slutskede under 2017 och 2018. Under 2017 ska samråd ske, och under 2018 ska översiktsplanen fastställas. Enligt Lunds hemsida så förflyter arbetet med ny översiktsplan på enligt nedan:

Enligt ovan ska ett samrådsunderlag tas fram under hösten 2016 och hela våren 2017 (inget underlag är klart innan terminen slutar). Det ska hållas samråd under hösten 2017. ​

När det gäller Lunds kommuns ÖP 2010 så har de på hemsida sammanställt följande filer:

De huvudalternativ till utbyggnadsutveckling som togs fram 2010:

Särskild sammanställning 2010 enligt MB

På Lunds kommuns hemsida för översiktsplanering finns en "särskild sammanställning enligt MB" (8 sidor) där de hänvisar framtagandet till 6 kap 16§ i Miljöbalken (MB). I sammanställningen redovisas hur miljöaspekter integrerats i ÖP 2010, hur miljöbedömningen beaktats i planen, skälen till att just denna (2010) plan antagits, samt hur övervakningen ska gå till (jämför med hur Malmö har gjort här). Denna sammanställning ska, enligt kommunens hemsida för översiktsplanering "ses ett slags utvärdering av arbetet med miljöbedömningen".

Särskild sammanställning 2010 enligt MB kan kanske vara en lämplig utgångspunkt för miljöbedömning av kommunens nya ÖP. Vi kan säkert fortsatt räkna med att kommunen behöver bygga (minst?) 700-900 nya bostäder per år. Vi kan även anta att kommunen får fortsatt jobba med de frågor som kommunen fick kritik för att det var bristfälligt behandlat 2010. Några av dessa punkter var (och är?):

• Hur ska kollektivtrafiken byggas ut?
• Hur ska kommunen undvika att exploatera produktiv åkermark?
• Hur ska kommunen undvika att exploatera nära Natura 2000-områden t ex Kungsmarken?
• Hur ska kommunen hålla landskapet öppet mellan Lund och Hjärup?
• Kulturmiljöerna i kommunen, sju riksintressanta, bör vårdas mer.
• Bevarandevärden inom tätortsnära områden för friluftsliv i öster och sydöstra Lund.
• Beskrivning av risker, som t ex för luftfart utanför Genarp, och militär verksamhet i Revinge.
• Vattenförsörjning, grundvatten och dagvattenproblematiken (Höje å, Kävlingeån)
• Energisnålt byggande bör uppmärksammas mer.
• Radonfrågan
• Hur bevara Veberöds "själ"? (utbyggnad planeras väster, och söderut).
• Ska, och i så fall hur?, Lund byggas ut österut, öster om Utmarksvägen?
• Vindbrukets omgivningspåverkan (t ex mellan Lund och Dalby, och söder om Stångby)
• Återuppta utbyggnad av vindkraft sydväst om Dalby och söder om Stora Råby?
• Hur bygga ut Dalby åt nordost och Veberöd västerut?
• Översvämningsrisker vid förtätning och förändrat väder/klimat!?
• Hur både bygga och tillvarata riksintresse för värdefulla ämnen i anslutning till Önnemo utanför Dalby?
• Landskapsanalys före byggnad utbyggnad av östra Dalby.
• Återuppta bebyggelse Hardeberga/Rögle? (kolla riksintresse M:4).
• Hur ska Brunnshög byggas ut.

Det fanns ingen "självständig" text/rapport kring miljöbedömningen (MKB/SMB) från 2010. Miljöbedömningen gjordes "inne i" Lunds ÖP. I vårt arbete får vi både anta utbyggnadsalternativ och sedan miljöbedöma de olika alternativen. Vi kan anta att Brunnshög kommer vara det stora utbyggnadsområdet. Hur många av det årliga behovet av 700-900 bostäder kan Brunnshög "svälja"? I ÖP 2010 så planerades:

• 30 000 bostäder (jämfört med 20 000 i "nollalternativet"/gamla ÖP).
• varav 8000 skulle tillkomma genom förtätning (mot 1000 i "nollalternativet"/gamla ÖP).

Hur blev det? Och hur mycket bostäder tot (och via förtätning) beräknas i Lunds nya ÖP?

En "detalj" är hur nära ESS som kommunen kan/får bygga (de analyser som gjorts tyder på små utsläpp även vid en osannolik olycka, men man vet aldrig hur resultatet av fortsatt prövning av SSM faller ut).

Kartor

Lunds kommun breder ut sig långt österut (källa: förändringskarta):

I detta tidiga skede har jag en tanke om att titta närmare på Lunds kommuns 34 naturreservat och hur de skulle tänkas miljöbedömas i nya ÖP (kommunens naturreservat på kommunens hemsida, Länsstyrelsen, Wikipedia 1, 2):

(källa: Länsstyrelsens hemsida)



För att lyckas med att visualisera olika områden i Lund (som t ex naturreservat) så behövs en smidigt arbetssätt med kartor, som t ex görs med Googles .kmz-filer som används i undervisning (exempel). Här är en länk till en karta på som består av ett kmz-fil som ligger i Google Drive (länk till samma karta som ligger i Google Map):


Ännu bättre resultat blir det om man använder sig av  en app: "KML, KMZ Viewer with Drive" i Chrome-webbläsaren för att se KMZ-filer i Chrome (bakgrund):

Vi "backar" lite och ser till teori, lagar och praktik kring miljöbedömning av (översikts)planer

Till att börja med är det oklart hur (strategisk) miljöbedömning av (översikts)planer ska benämnas (och utföras).  Från början  var ordet strategisk med först, så det blev Strategisk MiljöBedömning (SMB). Men, enligt Wallentinus (2007, s 54) så nämns dock aldrig strategisk i svensk lagstiftning. Syftet med miljöbedömning av översiktsplaner, enligt miljöbalken 6 kap. § 11 är att integrera miljöaspekter i planen så att hållbar utveckling främjas (Åkerskog, 2007, s 211).

Så vi kommer i denna text skriva miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för den produkt som ska tas fram, och miljöbedömning beteckna den process som ligger bakom kommunens (strategiska) miljöbedömning av en översiktsplan (i linje med Lars Emmelin, föreläsning 9 februari 2017).

Miljökonsekvensbeskrivningen av en plan ska, enligt MB 6 kap. 12 §, innehålla:

1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs,
3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön,
5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet,
6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter,
7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan,
8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. Lag (2004:606).


Källförteckning
Åkerskog (2007) Miljöbedömning av översiktsplaner.  I Wallentinus (red.) MKB: perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 211-241.

Wallentinus (2007) Från "Environmental Impact Statement" till "strategisk miljöbedömning". I Wallentinus (red.) MKB: perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 36-58.