Lennart Bengtsson

Nedan visas Lennart Bengtsson tankar kring hur klimatet kommer att förändras. Jag tittade på nedanstående två filmer efter jag läst artikeln: "Klimatforskarens råd till generation Greta". Bengtsson skrev vidare 2019 skrev boken: "Vad händer med klimatet?" 

I videon nedan diskuteras till att börja med hur stor höjning av medeltemperaturen blir vid en fördubbling av koldioxidhalten (från 280 ppm till 560 ppm). Den direkta effekten är, enl de flesta 1,3 grader (även enl Lennart Bengtsson). Sen blir det dessutom, enl de flesta, en indirekt förstärkningseffekt med upp till 3 ggr (dvs att det skulle bli en ökning av medeltemp 3,9 grader). 

Det som är osäkert är om det blir en förstärkningseffekt med 3 ggr, kanske "bara" blir 2 ggr, (dvs att det skulle bli en ökning av medeltemp 2,6 grader). Vad förstärkningseffekten blir, beror, enl Lennart Bengtsson, hur "det blir med molnen" (vilka moln som "tillkommer", och på vilka höjder), samt hur mycket värme tas upp av haven.

50 min in i videon ovan så talar Lennart Bengtsson om Milanković-cykler, vilket bl a gör att det var ett par grader varmare för 5000 - 6000  år sedan. Lennart Bengtsson verkar inte alls orolig att golfströmmen inte kommer "fungera" inom överskådlig tid (i slutet av nedanstående video).

 

Önnerupsprojektet

Tre stycken vindkraftsverk är sedan 2010 tänkta att sättas upp i Önnerup (mellan Lund och Bjärred). Projektet kallas ibland för "Önnerupsprojektet" och finns bl a beskrivet utförligt av Lomma kommun, där det blev avslag 25 okt 2016. Processen fick även avslag den 9 nov 2018 i MÖD, ärende P 8280-17. 

Vindkraftsparker som nu planeras i Öresund

Har tittat på vad som gäller för några av de vindkraftsparker som nu planeras i Öresund.

Min intention är att spegla var projekten ligger i tillståndsprocessen och hur några av berörda parter ser på projekten, vilket kan fångas i de samråd som ska hållas under projektens gång.

Stora Middelgrund

En park som planerats ända sedan 2008 är Stora Middelgrund. När det gäller Stora Middelgrund så avslutades samrådet den 24 maj 2020. Därmed är i någon mening för sent nu (nov 2020) att inkomma med synpunkter som berör själva projektets genomförande.  

Sjollen

En park "Sjollen" planeras i Öresund mellan Lomma och Barsebäcks hamn:

Genuint sparande

Genuint sparande ("Adjusted Net Savings") för Norge och Finland (källa):

Miljömål inom skogssektorn

Jag som #gillaskog försöker hänga med kring "statusen för skogen". Läste t ex Gunnar Lindens text: "Kan miljömål i skogen nås?" (och  Dags poängfulla kommentarer). Därefter googlade jag: "Kan miljömål i skogen nås". Fick intressanta träffar:

Energi och Klimat: MTK202

Nu drar kursen "Energi och Klimat" (MTK202) igång. Kursboken man håller sig till är Mathez & Smerdon, (2018) Climate change: the science of global warming and our energy future (Adlibris) (Columbia Press - Powerpoints -Smerdon) (nhbs) (ebay) (Bokus) (e-bok på Google) (e-bok på kobo) (e-bok Barnes & Noble) (Jstor) (Goodreads) (Researchgate) (Libris) (CdOn):

Solenergi

Om solenergi:

Mer om kursen "Energi och naturresurser" (MTK105), 7,5 hp på Mälardalens högskola (anmälan).

Och mer om solenergi:

Vad krävs för att kunna leva upp till de globala mål som världens ledare enats om?

Vad krävs för att kunna leva upp till de globala mål som världens ledare enades om för drygt tre år sedan? Vilken roll kan och ska Sverige spela? I senaste avsnittet av podden Innovation pratar Darja Isaksson, Vinnova; Sylvia Schwaag Serger, prorektor på Lunds universitet och Per Olsson, forskare i hållbar utveckling på Stockholm Resilience Centre om den transformation som måste till om vi ska lyckas skapa en hållbar värld.

Om kärnenergi

Modul tre inom kursen tar upp kärnenergi. De refereras bl a till artikel om Three Mile Island, Analysgruppen (2009) pdf-format, information om återvinning av förbrukat kärnbränsle, tryckvattenreaktorer, kokarvattenreaktorer, fast-neutron reaktorer, var uranfyndigheter finns i världen, KSU informerar om kärnkraft fungerar i Sverige, sammanfattning om uran på svenska.

Mer om kursen "Energi och naturresurser" (MTK105), 7,5 hp på Mälardalens högskola (anmälan).

What Does Peak oil mean?

På sidan https://fusion4freedom.com/peak-oil-mean/ får man reda på mer om "peak oil":

Energi och naturresurser

Det finns mycket bra information om Sveriges energisystem på Ekonomifaktas webb-plats "Energitillförsel".

Sveriges totala energitillförsel 2016

Mer om kursen "Energi och naturresurser" (MTK105), 7,5 hp på Mälardalens högskola.

Energiförsörjning i världen
Och på IEA:s hemsida finns bra information om den globala energiförsörjningen (källa):

Vattenkvalitet och vattenrening

Det finns många intressant kurser, "Vattenkvalitet och vattenrening"(MDH-13074; MTK313) är en sådan webbaserad distanskurs, med webbaserade övningar. Kursen syfte är att: "ge fördjupade kunskaper om vattenkvalitet och vattenreningstekniker".

Vad som ska göras innan start. Ett intressant moment inom webbaserade kurser är att "komma igång", fixa konto, användarnamn, veta "var man ska klicka", kommunicera med mera. Jag har per den 9 januari precis börjat med att försöka komma igång, komma in i systemet.

Senaste inom vindkraftsjuridiken

Pia Pehrson berättade om det senaste inom vindkraftsjuridiken på Skåne vindkraftsakademis årsmöte. Hon utgick från att vi från och med 1 januari 2018 fått nytt kapitel 6 i miljöbalken (MB). Ett kapitel som just tar upp hur en miljöbedömning / miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska göras. Bakom nya kapitel 6 i MB finns MKB-direktivet, prop 2016/17:200 och  Miljöbedömningsförordningen 2017:966.

Klimat- och energistrategi för Skåne

Nedan lite funderingar och reflektioner kring ny Klimat- och energistrategi för Skåne som nu är ute på remiss. Man har rätt att komma med synpunkter till 15 mars. Det finns höga mål i rapporten av typen "Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 % lägre än 1990" och "Energianvändningen ska vara minst 20 % lägre 2030 än 2005 och utgöras av minst 80 % förnybar energi":

Vore intressant att veta hur utsläppen, användningen av förnybar energi, ser ut nu, hur utvecklingen gått mellan 1990-2017. Växthusgaserna har, enligt pressrelease januari 2018, minskat med 30 % mellan 1990 och 2015.

Bioenergi i form av GROT och i form av biodrivmedel

Sista tiden har vi kunna läsa om "krigföring" mot svensk energipolitik, gällande bioenergi/biobränsle, t ex i rubriker som: "Vissa krafter i EU-parlamentet vill se stora försämringar när det gäller möjligheten att producera förnybar energi såsom biodrivmedel från skogens produkter. Vi måste nu besvara krigföringen mot svensk miljöpolitik".

När man läser ovanstående och andra artiklar inom samma ämne är det svårt att se om det är biodrivmedel som står i fokus, eller om det är även bioenergi i form av uttag av grenar och toppar (GROT)? Kan någon ge mig ett svar?

Är det möjligt att potentialen för uttag av grenar och toppar (GROT) är stor, medan det är uttaget av bioenergi som ska bli biodrivmedel som EU-politiker vill begränsa?

Miljöredovisning, miljönyckeltal och uppföljning av miljöarbete

Fick en fråga:

Jag driver på uppföljning o analys arbetet på X o saknar som sagt bra uppföljning gällande miljömålen. De ör också lite dåligt kommunicerade. Ska läsa in mig på huvudmannens västra X;s mål. Har du spontant någon forskningsartikel eller bra bok gällande miljöredovisning, miljönyckeltal, uppföljning mm?

Som vanligt tycker jag frågan är mer intressant än det svar jag ev kan leverera. Spontant kan jag själv tycka att jag borde ha  en: "forskningsartikel, en bra bok gällande miljöredovisning, miljönyckeltal" eller en utvecklad syn på hur miljöuppföljning kan gå till.

Andelen förnyelsebara energibärare

Nedan kan noteras att målnivån för andelen förnybart i Sverige är passerad. År 2015 uppgick den totala andelen förnybar energi till 53,9 procent, vilket är 1,4 procentenheter högre högre än under 2014. Målet är att komma över 50 % till år 2020. (Energimyndigheten, "Energiindikatorer 2017"; se även):

– Framför allt är det användningen av biobränsle inom transportsektorn och vindkraftens utbyggnad som bidragit till att öka andelen förnybart de senaste åren, säger Alexander Meijer, analytiker på Energimyndigheten (källa).

Globala tillgången på förnyelsebara energibärare

Globala tillgången på förnyelsebara energibärare ("Global renewable resource base" (Exajoule/år)) (källa Johansson et al, 2004; Reserachgate, Academia.edu)

Hur skapar Sverige förutsättningar för hållbara transporter?

I juni 2017 röstade riksdagen igenom ett nytt klimatpolitiskt ramverk som säger att 2045 ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och med sektorsmål för inrikes transporter (inrikesflyg undantaget) om en minskning av växthusgaserna med minst 70 % till år 2030 jämför med 2010 (en källa). Bioenergi, biodrivmedel, kommer spela en stor roll i denna omställning. Även elbilar hoppas många på. Men klarar vi denna omställning när man inom EU bara har en målet att minska växthusgaserna med 10 % mellan 2010 och 2013!?

I Ny Teknik den 14 dec 2017 kunde vi läsa:

Omställningen bort från fossilt måste påskyndas rejält och kan bara genomföras med hjälp från biodrivmedel, skriver forskarna Ann-Charlotte Mellquist och Mats Williander på RISE samt Mattias Goldmann, Fores och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

Ett mål inom EU är att de förnybara drivmedlen ska vara minst 10 % av alla drivmedel år 2020. Det är mål Sverige redan har klarat (mer om biodrivmedel här). Men det är inte ett speciellt högt ställt mål. Och vi behöver fler mål framåt. Jag är osäker på om det finns något nationellt mål om andelen elbilar framåt (just nu är andelen elbilar, enligt nedan, ungefär 1 %).

Totalt är endast 6 av 100 nya bilar el, laddhybrid, gas eller bioetanol:

Artskydd i Sverige

Ett stort område: hotet mot vilda arter, den biologiska mångfalden, presenteras här kort. Just nu bygger reflektionerna på Dag Lindgrens undersökningar i "Överbeskydd av arter i svenska skogen?":

Det som kan diskuteras är Rockström et al (2009) bild av nio miljöproblem, där "utarmning av biologisk mångfald" sticker ut.