MKB för vindkraft - med fokus på samråd

Detta är början till en kort uppsats inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om MKB för vindkraft, med fokus på samråd. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Här visas hur detta arbete slutade, och nedan hur arbetet inleddes.

MKB (som miljökonsekvensbeskrivning förkortas i Sverige, eller "Environmental Impact Assessment" (EIA)), används i hela EU. En MKB utgår från direktiv 85/337/EEC. Ett direktiv som uppdaterats tre gånger och kodifierat genom direktiv 2011/92EU.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

Med rätt villkor kan förnybar elenergiproduktion byggas ut

Både vinkraftsbranschen och bolag med kraftvärme tävlar nu om att bygga ut förnybar elenergiförsörjning. Kul! Båda skulle kunna bygga ut en kapacitet som motsvarar ytterligare mer än 10 TWhel/år. Nedan inledningen av en artikel publicerad den 24 februari 2017 i Dagens Samhälle:

Miljöbedömning av Lunds översiktsplan (ÖP)

En gruppuppgift i MKB-kursen är att göra en (strategisk) miljöbedömning (SMB) eller miljökonsekvensbedömning (MKB). Jag valde först en SMB av Lunds (nya) översiktsplan (ÖP). (Det råder språkförbistring om det ska heta/kallas SMB, miljöbedömning (MB) eller MKB, mer om detta senare). Direkt ska sägas att vi inte valde att göra en SMB för Lunds ÖP (eftersom det inte fanns något (samråds)underlag framme under våren 2017), utan en SMB gjordes för Malmös ÖP.

Nedan tas ändå något om Lunds ÖP upp eftersom den är i ett spännande slutskede under 2017 och 2018. Under 2017 ska samråd ske, och under 2018 ska översiktsplanen fastställas. Enligt Lunds hemsida så förflyter arbetet med ny översiktsplan på enligt nedan:

Enligt ovan ska ett samrådsunderlag tas fram under hösten 2016 och hela våren 2017 (inget underlag är klart innan terminen slutar). Det ska hållas samråd under hösten 2017. ​

Samråd

Samråd är en viktig del inom MKB-processe (se t ex Dir 2003/35/EC). Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” går igenom olika definitioner på "public participation", bland annat hur mycket allmänheten kan/ska/bör/brukar involveras. Det är möjligt att dela in olika syften med samråd i tre grupper:

1. Normativt grundantagande - för att allmänheten bör få säga sitt.
2. "Substantive rationale" - det blir bättre beslut om allmänheten är med.
3. "Instrumental rationale" - för att undvika konflikter och skapa legitimitet (Glucker et al, 2013).

Glucker et al (2013) tre huvudkategorier kan jämföras med O’Faircheallaigh (2010) artikel “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making” tre huvudkategorier för olika syften med samråd:

MKB för ESS

Gitte Isacsson berättade den 16 februari om hur miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) togs fram för ESS (ritning, karta-Google Earth) mellan åren 2009 och 2014. (Se här vad som hänt rörande miljöarbetet på ESS efter 2014).

ESS var mellan 2010-2015 ett Svensk-Danskt företag, som 10 okt 2015 blev ERIC (European Research Infastructure Consortium). Kameror tar kontinuerligt bilder från ESS-området, bland annat ur denna vinkel:

ESS följer tre parallella processer för att få tillstånd:

Kvalitetsgranskning av MKB

Kvalitetsgranskning av MKB

En MKB ska vara relevant (innefatta analys, fokusera på signifikanta aspekter etc) och transparent (beskriva metoder och osäkerheter etc). Detta för att olika aktörer ska veta/förstå och kunna bedöma/värdera, komma överens och besluta på bra sätt. Nedan beskrivs två checklistor (eller "package") för att kunna bedöma en MKB-rapport på ett systematiskt sätt, Lee-Colley package och IAU Review Package.

Lee-Colley package

Ett par personer att hålla i handen är Lee-Colley "package" 1999/2004:
1. Projekt 2. Impacts 3. Alternativ 4. Presentation:

Dialogbaserad förankring

Här något om "dialogbaserad förankring/landskapsanalys" eller "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Det beskrivs bra i nedanstående film:

Förankring from Naturvårdsverket on Vimeo.

 Nedan en film där kulturgeograf Karin Hammarlund berättar om landskap, landskapsanalys och "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Malmös vindkraftsplanering och översiktsplan tas upp som exempel:

Rapport inom MKB kurs

Tänker här skriva ner tankar kring hur en rapport inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen kan se ut (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om samrådsprocessen gällande vindkraft. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade.

Det är viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. (Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005). Ett sätt beskriva, avgöra, om samrådsprocessen levt upp till Århuskonventionen är att se i vilken utsträckning samråden varit dialogbaserade och därmed kan beskrivas som "deliberativ" eller samrådsdemokrati.

I Trelleborgs Allehanda läste jag om en nystartad förening som  på eget initiativ diskuterar hur man kan göra sydkusten självförsörjande på förnybar energi. En av personerna som ligger bakom föreningen är forskare Magnus Jiborn. Tanken är att utreda hur mycket energi som i så fall behövs och därefter förankra idéerna hos kommuninvånarna. Magnus Jibor är väl medveten om vindkraft kan möta motstånd (källa):

Pierenta

Vi fick som konsulter i uppdrag att identifiera alternativ, avgränsa system, identifiera de viktigaste potentiella effekterna för miljön, samhälle och naturresurser när ett gruvföretag, AURO, har för avsikt att etablera sig i Pierenta och där bryta bly och zink (hela uppgiften):

Miljöbedömningar av planer och program

 (strategisk) Miljöbedömningar (SMB) av planer och program med Lars Emmelin

Miljöbedömningar av (kommunala) planer och program utgår från Dir 2001/42/EG (html, pdf); MB 6 kap 11-18 §§.

Formella begrepp
Miljöbedömning (proceduren)
MKB (dokumentet) direktivets benämning "miljörapport".

I program och ÖP avgörs OM något ska utföras. I detaljplan och bygglovs projekt-MKB avgörs Vem som gör något.

Några delvis överlappande myter om miljöbedömning (MB):

Planeringsteori

Planeringsteori med Jamil Khan (avhandling).

På nätet kunde jag, på flera ställen, hitta ungefär samma beskrivning av olika planeringsteorier: Rationell planering, advokatplanering, generativ planering och kommunikativ planering (källa), se mer nedan.

Jamil Khan utgick från den rationella planeringen (1. tydliga mål 2. överväga val noga, 3 strävar efter fullständig kunskap; antar vidare nyttomaximering och total förutsägbarhet), som har kritiserats på följande punkter:

• inga reella alternativ,
• brister i samråd,
• bristfällig beskrivning av alternativ,
• tar inte hänsyn till kumulativa effekter,
• tar lång tid att genomföra.

Alternativsökning

Forskaren Eric Markus tog den 8 februari 2017 upp tre olika synsätt när det gäller att söka alternativ under en miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning: noll-alternativ (ofta ej samma som nuläget!, lokaliseringsalternativ och utformningsalternativ (Källa: Markus PP-material, se även MB 6 kap 7§ - punkt 4):

Hittade även följande text där Eric Markus medverkat:

Public participation, conflict resolution and decision making

Public participation, conflict resolution and decision making

Blev fokus samråd = consultation och public participation.

Varför samråd?

• tidig kunskapsinhämtning,
• för att få en demokratisk process,
• kunna avgöra (i tidigt samråd) om det är BMP (Betydande MiljöPåverkan).

Århuskonventionen (2005)

• right to know,
• right to speach,
• right to be heard.

Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC och EG förordning 1367/2006 per den 6 september. Sverige undertecknade konventionen 25 juni 1998 och ratificerade den 25 maj 2005 (källa), så man brukar säga att Århuskonventionen är från 2005

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

Margaretha Svenning berättade om MKB-processen ur samrådsmyndighetens, Länsstyrelsens, perspektiv onsdag den 1 februari. Hon tog upp fallet Scandust i Landskrona för ett exemplifiera myndighetens roll (eller kanske snarare roller, eftersom Länsstyrelsen har en roll vid samråd, en en annan när tillstånd (ev) ska ges).

Svenning tog upp att det som framkommit i MKB ska leva vidare i företagets tillstånd.

2 kap MB - hänsynsregler - i denna del av miljöbalken (MB) poängterades speciellt (författningar som utgår från detta kapitel). Nedan en bild av hänsynsreglerna (källa)

Samrådsunderlag och samrådshandling

Vad ska man kalla de olika stegen i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) under planläggningsprocessen?

Ett statlig verk benämner första samrådet och det underlag som hör till detta samråd för samrådsunderlag. Det är i detta skede, och med detta underlag, som Länsstyrelsen bestämmer om det är en betydande miljöpåverkan och en stor MKB ska göras.

Det andra steget för samrådshandling. Nedan en bild av planläggningsprocessen (källa, s 5):

MKB-perspektiv på Miljöbalken (MB) och Plan- och Bygglagen (PBL)

Peggy Lerman gick igenom:

1. MKB i beslutande - olika typer av MKB
2. Styrsystemens upplägg, principer och tillämpning (hindra, hänsyn och stärka).
3. MKB-processers principer, aktörer
4. Behovsbedömning - behövs MKB?, "screening" ska det vara stor MKB el räcker liten? (MB 6:11)
5. Avgränsning - "scoping", lagom för samlad bedömning, alternativ (MB 6:12, MB 6:13)
6. Analysera - "assessment" (base line, significant effects, mitigation, significant impacts)
7. Granska analyser och process - "review"(MB 6:14)
8. Godkänna (MB 6:9.1)
9. Besluta och beakta "take into account" (MB 6:9.2; MB 6:16).
10. Följa upp - "monitor" (MB 6:18)

Bedömning av effekter och konsekvenser

Bedömning av effekter och konsekvenser

Ordet miljökonsekvensbeskrivning avslöjar kärnan i MKB. För att lyckas med detta så ska analyser och beskrivningar av framtiden, och hur den kan te sig för oss människor, göras, och "vägen dit", vilket kan vara svårt.

En bild (och dess biltext) beskriver detta rätt bra. Utgångsläge ("baseline"), påverkan ("predicting magnitude"), effekt ("predicting significance"), konsekvens och skyddsåtgärder ("designing mitigation"):

Miljökonsekvensbeskrivning

18 januari 2017 januari startade kursen "Miljökonsekvensbeskrivning" (MKB). När en ny kurs precis har startat kan det vara svårt att greppa innehåll och struktur, till och med vilken lärplattform som ska användas (alla kurser inom inst för teknik och samhälle). I Lund används två olika, Luvit, och LiveAtLund. Efter viss oklarhet så framkom att det är LiveAtLund som ska användas (nämner dessa "detaljer" eftersom jag är road av att se hur "effektivt" lärplattformen hanteras och används)


MKB är både en procedur och produkt
MKB är både en procedur (formaliserad arbetsgång) och produkt (dokument/rapport) som genomförs och tas fram, både i samband med tillståndsansökan ("MKB") och i samband med planarbete, t ex kommuners arbete med planering enligt Plan och Bygg Lagen  ("miljöbedömning").

MKB Historia
1985 EG direktiv rörande MKB 85/337/EEG
1987 MKB i väglagen
1988 Riksdagen beslutade om MKB
1991 Miljöprop om MKB införs 91-07-01
1999 MKB i 6 kap i miljöbalken (MB)
2001 Dir om SMB 2001/42/EG implementerat i EU 2004
2003 Revidering inom EU

Alla goda krafter och exempel

Jag blir glad när jag följer alla personer på Twitter som engagerar sig i miljöutmaningen, och läser om alla goda exempel. T ex "Något är möjligt : ekologi som livsnjutning"

Sorry

Några minuter visar Prince Ea varför vi kan vara ledsna:

************************************************************:

Dear Future Generations, Sorry.
Posted by Prince Ea on den 20 april 2015

Twitterinlägg när videon visats mer än 50 miljoner gånger. Mer info på: standfortrees.org