Analys av motion 31, 60 och 62 till Naturskyddsföreningens riksstämma 2025

Jag har tittat närmare på tre motioner (31, 60 och 62) till Naturskyddsföreningens riksstämma i Gävle i juni 2025 - från ett miljöekonomiskt perspektiv. 

Motion 31: Ta hjälp av Robin Hood för att rädda klimatet

Motionen föreslår flygavgifter på 1000 kr per start och landning där hälften går till järnvägsutbyggnad och hälften fördelas till alla invånare. Detta exemplifierar en välfungerande miljöstyrande avgift som direkt påverkar beteenden. 

TB:s kommentar "Högre avgifter för flyget är glasklart, men man ska nog skilja på detta och vad pengarna ska användas till" är intressant. Från ett strikt miljöekonomiskt perspektiv är det primära syftet med miljöavgifter att korrigera prissignaler så att de reflekterar de fulla samhällsekonomiska kostnaderna, inklusive miljöskador (Sterner & Coria, 2012). Huruvida intäkterna öronmärks är en separat fråga, men kan vara avgörande för acceptansen. 

Till skillnad från generella effektivitetsåtgärder, där rekyleffekter kan äta upp miljövinster, ger flygavgifter en absolut minskning av flygtrafik eftersom de direkt internaliserar den externa kostnaden i priset. Detta skapar starka incitament att välja alternativa transportmedel eller minska resandet (Börjesson & Kristoffersson, 2018).

PBL och Miljöbalken - Verktyg för miljöorganisationer att påverka

Plan- och bygglagen (PBL) har en lång historia i Sverige och har genomgått flera förändringar sedan den först infördes 1987. Lagen syftar till att "främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer" (1 kap. 1 § PBL).

## PBL:s utveckling och koppling till Miljöbalken

När Miljöbalken infördes 1999 stärktes kopplingen mellan PBL och miljölagstiftningen. Detta innebar att miljöhänsyn fick en tydligare roll i planprocessen. Idag finns flera beröringspunkter mellan PBL och Miljöbalken, särskilt när det gäller miljöbedömningar av planer och program.

Ett exempel på denna koppling är 2 kap. 2 § PBL, som anger att planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Denna bestämmelse har en tydlig koppling till hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. Miljöbalken.

Utvärdering av partiprogrammens fokus på snabb hållbarhetsomställning

Nedan återfinns en analys av svenska partiernas partiprogram och deras syn på ekologisk hållbarhet. Denna analys utvärderar, NotebookLM:s hjälp, de tillhandahållna partiprogrammen med fokus på hur starkt de argumenterar för en snabb omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Centerpartiet (C)

Centerpartiet framhåller vikten av hållbarhet, särskilt i samband med landsbygden. De betonar förnybar energi och hållbart jord- och skogsbruk som viktiga komponenter i omställningen. Deras vision inkluderar ett Sverige fritt från fossil energi och med en ekonomi som tar hänsyn till miljöaspekter. Med tanke på deras fokus på grön tillväxt och hållbara näringar bedöms Centerpartiet ligga på 70%.

Kött-Baljväxter

Jag hörde talas om Naturskyddsföreningens Skånes projekt med att få oss att äta mera närodlade baljväxter. De menar att bra bönor löser fem problem. Hushållningssällskapet har gjort skriften: "Foodjam med baljväxter". Detta fick mig att koppla till vår överkonsumtion av kött (griskött, nötkött, fågel och övrigt kött). Funderade på hur mycket kött i gram per vecka som vi äter per vecka i Sverige, och som skulle kunna ersättas med baljväxter med hänsyn till bland annat vårt behov av proteiner. Vem skulle kunna visa hur mycket baljväxter som behöver ätas per vecka mätt både i torr vikt och kokt vikt - för att minska den genomsnittlige svenskens köttkonsumtion till en kötträtt i veckan med hänsyn till vårt behov av protein och annat näringsinnehåll. Jag skapade följande promt till generativ AI: 

"Gör en kommentar kring Naturskyddsföreningens Skånes projekt med att få oss att äta mera närodlade baljväxter. Skriv om vår överkonsumtion av kött – dela upp svenskens konsumtion av i griskött, nötkött, fågel och övrigt kött i gram per vecka - som skulle kunna ersättas med baljväxter med hänsyn till vårt behov av proteiner. Visa på hur mycket baljväxter som behöver ätas per vecka mätt både i torr vikt och kokt vikt - för att minska den genomsnittlige svenskens köttkonsumtion till en kötträtt i veckan (200 gram per vecka) med hänsyn till vårt behov av protein och annat näringsinnehåll." 

Fick bland annat följande svar från GPT4 - via Poe:

Det är dock inte lätt för generativ AI att hålla reda på gram per kokt vikt av bönorna, samt relationen mellan kokt vikt och torr vikt på baljväxterna. Fick detta svar av GPT4o via Perplexity:   

Hur räkna växthusgaser?

GHG-protokollet är som en internationell manual för att räkna växthusgaser – en slags "Växthusgasutsläpp för Dummies". Det handlar om att omvandla sex olika gaser till koldioxidekvivalenter, vilket är lite som att försöka jämföra äpplen med apelsiner och bananer samtidigt. Hur rapporterar man enligt GHG-protokollet?

Scope 1: Direkta utsläpp. Tänk dig att Scope 1 är som att hålla reda på alla dina egna skorstenar och bilar. Det är som att försöka räkna alla dammråttor under soffan – du vet att de finns där, men de är svåra att få tag på. Men när du väl lyckas, kan du stolt säga att du har koll på dina egna utsläpp, vilket ger dig en guldstjärna i hållbarhetsvärlden.

Scope 2: Indirekta utsläpp från energi. Scope 2 handlar om att hålla koll på energiräkningarna, att försöka förstå varför dina räkning är så hög när du bara använder "lite" energi... Genom att mäta  indirekta utsläpp kan du kanske samtidigt optimera din energiförbrukning och spara pengar, (vilket gör att du kan köpa fler LED-lampor..., kallas Jevons paradox).

Scope 3: Värdekedjans utsläpp. Scope 3 är den verkliga utmaningen. Det är som att försöka lösa ett mordmysterium där alla är misstänkta. Här måste du tänka både uppströms och nedströms, vilket innebär att du måste hålla koll på allt från råvaruleverantörer till slutkonsumenters användning. Men när du lyckas lösa mysteriet, kan du inte bara förbättra din hållbarhet utan också stärka ditt varumärke och bygga kundlojalitet. 

inspiration från Hypergene.

GPT 3.5 svar på hållbar utveckling

Jag blir ständigt förundrad av generativ AI. Jag testar, leker, lär och blir förundrad dagligen. Testade nu promten "Hur kan relationen mellan samhälle och natur förbättras" inom GPT gratisversionen, OpenAI:s GPT 3.5, OpenAI:s GPT 3.5, och fick svaret:

Att etablera en sund relation mellan samhället och miljön är en komplext mål som kräver en serie av strategiska åtgärder och samarbete på olika nivåer. Här är några väsentliga aspekter som kan bidra till en positiv relation mellan samhället och miljön:

1. Medvetenhet och Utbildning: Att öka medvetenheten kring miljöfrågor och ekologiskt hållbara beteenden är avgörande. Utbildning och informationskampanjer kan hjälpa till att bygga medvetenhet och förståelse för hur individers beteenden påverkar miljön.

2. Samarbete mellan regering, näringsliv och civilsamhället: Etablerandet av partnerskap mellan regeringar, näringsliv och icke-statliga organisationer är nödvändigt för att utforma och genomföra effektiva miljöpolitik, främja gröna teknologier samt öka efterlevnaden av miljölagstiftning.

3. Ekonomiska incitament och marknadsbaserade instrument: Att utforma ekonomiska incitament såsom skatter, subventioner och handel med utsläppsrätter kan påskynda övergången till en hållbar ekonomi genom att styra ekonomiska resurser mot miljövänliga metoder och teknologier.

4. Integrera miljöaspekter i beslutsfattande: Att inkludera miljöbedömningar och hållbarhetsanalys i beslutsfattande processer på alla nivåer, från individuella konsumtionsval till stads- och regionalplanering, är av avgörande betydelse.

5. Samsyn kring långsiktig hållbarhet: Att främja en förståelse för att bevara och skydda miljön är en nödvändig förutsättning för samhällets långsiktiga välbefinnande och ekonomiska stabilitet.

Samråd rörande Hunnerup i södra Lund

Detaljplan för Hunnerup 30 i Lund är på samråd mellan 6 december 2023 och 16 februari 2024 (källa). Kommunen har i en analys kommit fram till att detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan och därmed ämnar de inte göra en strategisk miljöbedömning ("MKB"). De har dock gjort en fågel- och fladdermusinventering i området. Nedan visas en bild på området, samt de samrådshandlingar som lagts ut:

Nivåer för ammoniumkväve och nitratkväve som gäller efter reningsverket i Källby - Lund

Efter att den 4 april 2023 läst: "Chockbesked: omöjligt att bygga om Källby reningsverk", den 5 april "Osäkerhet och oro i Lundapolitiken efter avloppsbeskedet", den 7 april: "Länsstyrelsen: Höje å mår inte bra - därför blir det stopp", den 12 april: "Politiska striden om Källby hårdnar" den 14 april: "Därför strör S-ledare inte salt i M-toppen sår," och den 25 april läst "Vågskålen tippar å Sjölundas håll".

I artikeln "Länsstyrelsen: Höje å mår inte bra - därför blir det stopp" så framgår det att det främst är problem med höga nivåer av ammoniumkväve och nitratkväve i Höje å. Vilka nivåer?, tänkte jag, därför tog jag kontakt med Länsstyrelsen för att få reda på mer exakt vilka nivåer av ammoniumkväve och nitratkväve som Höje nu har, och vilka nivåer av ammoniumkväve och nitratkväve som "man" (frågan är vem "man" år...) kan se framför sig. (mer om "å-kemi" avseende bl a kvävenivåer i Saxån-Braån i Skåne, och mer om vilka nivåer som gäller i Höje å här).

Potential för ny vindkraft i södra Sverige

Det finns potential för ny vindkraft i södra Sverige. Ska stor mängd effekt tillföras elsystemet är det främst havsbaserad vindkraft som är möjlig att bygga i närtid. Det finns flera projekt "på gång". Några är:

• "nya" Blekinge offshore 1000 MW - 4,3 TWhel/år,  
• Arkona 1200 MW - 5,5 TWhel/år, 
• Skåne Havsvindpark 1500 MW - 6,5 TWh/år (karta)
•   (jmf med ox2:s projekt Triton, som ligger på "samma"(?) ställe som Skåne Havsvindspark)
• Kustvind 500 MW - 2 TWhel/år (karta),
• Sjollen 300 MW - 1,3 TWhel/år, 
• Stora Middelgrund 800 MW 2,5-3,0 TWhel/år (Länsstyrelsen säger nej)
• Kattegatt-Syd (storlek något större än Stora Middelgrund - Länsstyrelsen säger ja)

Siffrorna ovan kan jämföras med hela Skånes elbehov som ligger kring 13 TWh/år (källa).

Samråd - MKB - Tetra Pak

Tetra Pak ansöker 2022 frivilligt om (miljö)tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. "Underlag för avgränsningssamråd" (UAS) per 22-06-22, låg som underlag för ett avgränsningssamråd torsdag den 22 sept 2022 (se mer om avgränsningssamråd i 6 kap. 29-32 § miljöbalken).

" Underlag för avgränsningssamråd" är en produkt som tas fram innan en färdig MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Det framfördes på första samrådet dem 22 sept att det borde vara ett samråd (även) när MKB:n är färdig. 

Vad ska man oroa sig mest över?

Numera har jag svårt att bestämma mig för vad jag ska oro mig mest över.

Är det:

Permafrost som tinar, eller

Amazonas som når sin "tipping point", eller

Golfströmmen "bryts", når sin "tipping point", eller

Korallerna som försvinner, eller

Artutrotningen, eller

Brist på rent sötvatten, eller

Spridning av gifter.

Lönsamhet för 4 MW vindkraftverk

Lönsamhet för 4 MW vindkraftverk kan räknas ut med denna kalkyl. Nedan ser ni en del av kalkylarket. Lättast för att se helheten och kunna ändra indata (gulmarkerat) är att klicka här och öppna upp hela kalkylarket.


Ovanstående vindkraftskalkyl finns även redovisad på hemsidan.

Samma kalkylstruktur som ovan har använts i ekonomisk kalkyl för kärnkraft.

Kommande stora vindkraftsprojekt

I vindbrukskollen ser man bl a data kring kommande stora vindkraftsprojekt.  Se även denna rapport från 2022 om havsbaserad vindkraft (notis om detta). Ser man "bara" till de som planeras till havs, i "Sveriges ekonomiska zon", får man följande tabell (klicka på bilden för att kunna se):

Man kan se att det är 21 stycken projekt som nio stycken verksamhetsutövare har på gång enligt ovan. Det är som sagt 21 projekt med totalt 3273 stycken vindkraftsverk, där vart och ett beräknas producera drygt 63 GWh el per år per verk i medeltal. Totalt 207 TWh/år!

Mat och miljö

Kursen Mat och miljö (alt), hänvisar till tre program kring "Så orsakade vi klimatkrisen", t ex avsnittet om vattnet. Just hur vattnet håller på att ta slut visas även med all tydlighet även i "Dagen då vattnet tar slut".

Och texter som: Neuman. N., Marschall. M. Matkonsumtion och klimatförändringar i Neuman. N. (Red) Mat och ätande, Sociologiska perspektiv. 2019. Studentlitteratur. Kap. 16.  

Lennart Bengtsson

Nedan visas Lennart Bengtsson tankar kring hur klimatet kommer att förändras. Jag tittade på nedanstående två filmer efter jag läst artikeln: "Klimatforskarens råd till generation Greta". Bengtsson skrev vidare 2019 skrev boken: "Vad händer med klimatet?" 

I videon nedan diskuteras till att börja med hur stor höjning av medeltemperaturen blir vid en fördubbling av koldioxidhalten (från 280 ppm till 560 ppm). Den direkta effekten är, enl de flesta 1,3 grader (även enl Lennart Bengtsson). Sen blir det dessutom, enl de flesta, en indirekt förstärkningseffekt med upp till 3 ggr (dvs att det skulle bli en ökning av medeltemp 3,9 grader). 

Det som är osäkert är om det blir en förstärkningseffekt med 3 ggr, kanske "bara" blir 2 ggr, (dvs att det skulle bli en ökning av medeltemp 2,6 grader). Vad förstärkningseffekten blir, beror, enl Lennart Bengtsson, hur "det blir med molnen" (vilka moln som "tillkommer", och på vilka höjder), samt hur mycket värme tas upp av haven.

50 min in i videon ovan så talar Lennart Bengtsson om Milanković-cykler, vilket bl a gör att det var ett par grader varmare för 5000 - 6000  år sedan. Lennart Bengtsson verkar inte alls orolig att golfströmmen inte kommer "fungera" inom överskådlig tid (i slutet av nedanstående video).

 

Önnerupsprojektet

Tre stycken vindkraftsverk är sedan 2010 tänkta att sättas upp i Önnerup (mellan Lund och Bjärred). Projektet kallas ibland för "Önnerupsprojektet" och finns bl a beskrivet utförligt av Lomma kommun, där det blev avslag 25 okt 2016. Processen fick även avslag den 9 nov 2018 i MÖD, ärende P 8280-17. 

Vindkraftsparker som nu planeras i Öresund

Har tittat på vad som gäller för några av de vindkraftsparker som nu planeras i Öresund.

Min intention är att spegla var projekten ligger i tillståndsprocessen och hur några av berörda parter ser på projekten, vilket kan fångas i de samråd som ska hållas under projektens gång.

Stora Middelgrund

En park som planerats ända sedan 2008 är Stora Middelgrund. När det gäller Stora Middelgrund så avslutades samrådet den 24 maj 2020. Därmed är i någon mening för sent nu (nov 2020) att inkomma med synpunkter som berör själva projektets genomförande.  

Sjollen

En park "Sjollen" planeras i Öresund mellan Lomma och Barsebäcks hamn:

Genuint sparande

Genuint sparande ("Adjusted Net Savings") för Norge och Finland (källa):

Miljömål inom skogssektorn

Jag som #gillaskog försöker hänga med kring "statusen för skogen". Läste t ex Gunnar Lindens text: "Kan miljömål i skogen nås?" (och  Dags poängfulla kommentarer). Därefter googlade jag: "Kan miljömål i skogen nås". Fick intressanta träffar:

Energi och Klimat: MTK202

Nu drar kursen "Energi och Klimat" (MTK202) igång. Kursboken man håller sig till är Mathez & Smerdon, (2018) Climate change: the science of global warming and our energy future (Adlibris) (Columbia Press - Powerpoints -Smerdon) (nhbs) (ebay) (Bokus) (e-bok på Google) (e-bok på kobo) (e-bok Barnes & Noble) (Jstor) (Goodreads) (Researchgate) (Libris) (CdOn):