Dialogbaserad förankring

Här något om "dialogbaserad förankring/landskapsanalys" eller "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Det beskrivs bra i nedanstående film:

Förankring from Naturvårdsverket on Vimeo.

 Nedan en film där kulturgeograf Karin Hammarlund berättar om landskap, landskapsanalys och "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Malmös vindkraftsplanering och översiktsplan tas upp som exempel:

Rapport inom MKB kurs

Tänker här skriva ner tankar kring hur en rapport inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen kan se ut (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om samrådsprocessen gällande vindkraft. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade.

Det är viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. (Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005). Ett sätt beskriva, avgöra, om samrådsprocessen levt upp till Århuskonventionen är att se i vilken utsträckning samråden varit dialogbaserade och därmed kan beskrivas som "deliberativ" eller samrådsdemokrati.

I Trelleborgs Allehanda läste jag om en nystartad förening som  på eget initiativ diskuterar hur man kan göra sydkusten självförsörjande på förnybar energi. En av personerna som ligger bakom föreningen är forskare Magnus Jiborn. Tanken är att utreda hur mycket energi som i så fall behövs och därefter förankra idéerna hos kommuninvånarna. Magnus Jibor är väl medveten om vindkraft kan möta motstånd (källa):

Pierenta

Vi fick som konsulter i uppdrag att identifiera alternativ, avgränsa system, identifiera de viktigaste potentiella effekterna för miljön, samhälle och naturresurser när ett gruvföretag, AURO, har för avsikt att etablera sig i Pierenta och där bryta bly och zink (hela uppgiften):

Miljöbedömningar av planer och program

 (strategisk) Miljöbedömningar (SMB) av planer och program med Lars Emmelin

Miljöbedömningar av (kommunala) planer och program utgår från Dir 2001/42/EG (html, pdf); MB 6 kap 11-18 §§.

Formella begrepp
Miljöbedömning (proceduren)
MKB (dokumentet) direktivets benämning "miljörapport".

I program och ÖP avgörs OM något ska utföras. I detaljplan och bygglovs projekt-MKB avgörs Vem som gör något.

Några delvis överlappande myter om miljöbedömning (MB):

Planeringsteori

Planeringsteori med Jamil Khan (avhandling).

På nätet kunde jag, på flera ställen, hitta ungefär samma beskrivning av olika planeringsteorier: Rationell planering, advokatplanering, generativ planering och kommunikativ planering (källa), se mer nedan.

Jamil Khan utgick från den rationella planeringen (1. tydliga mål 2. överväga val noga, 3 strävar efter fullständig kunskap; antar vidare nyttomaximering och total förutsägbarhet), som har kritiserats på följande punkter:

• inga reella alternativ,
• brister i samråd,
• bristfällig beskrivning av alternativ,
• tar inte hänsyn till kumulativa effekter,
• tar lång tid att genomföra.

Alternativsökning

Forskaren Eric Markus tog den 8 februari 2017 upp tre olika synsätt när det gäller att söka alternativ under en miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning: noll-alternativ (ofta ej samma som nuläget!, lokaliseringsalternativ och utformningsalternativ (Källa: Markus PP-material, se även MB 6 kap 7§ - punkt 4):

Hittade även följande text där Eric Markus medverkat:

Public participation, conflict resolution and decision making

Public participation, conflict resolution and decision making

Blev fokus samråd = consultation och public participation.

Varför samråd?

• tidig kunskapsinhämtning,
• för att få en demokratisk process,
• kunna avgöra (i tidigt samråd) om det är BMP (Betydande MiljöPåverkan).

Århuskonventionen (2005)

• right to know,
• right to speach,
• right to be heard.

Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC och EG förordning 1367/2006 per den 6 september. Sverige undertecknade konventionen 25 juni 1998 och ratificerade den 25 maj 2005 (källa), så man brukar säga att Århuskonventionen är från 2005

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

Margaretha Svenning berättade om MKB-processen ur samrådsmyndighetens, Länsstyrelsens, perspektiv onsdag den 1 februari. Hon tog upp fallet Scandust i Landskrona för ett exemplifiera myndighetens roll (eller kanske snarare roller, eftersom Länsstyrelsen har en roll vid samråd, en en annan när tillstånd (ev) ska ges).

Svenning tog upp att det som framkommit i MKB ska leva vidare i företagets tillstånd.

2 kap MB - hänsynsregler - i denna del av miljöbalken (MB) poängterades speciellt (författningar som utgår från detta kapitel). Nedan en bild av hänsynsreglerna (källa)

Samrådsunderlag och samrådshandling

Vad ska man kalla de olika stegen i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) under planläggningsprocessen?

Ett statlig verk benämner första samrådet och det underlag som hör till detta samråd för samrådsunderlag. Det är i detta skede, och med detta underlag, som Länsstyrelsen bestämmer om det är en betydande miljöpåverkan och en stor MKB ska göras.

Det andra steget för samrådshandling. Nedan en bild av planläggningsprocessen (källa, s 5):

MKB-perspektiv på Miljöbalken (MB) och Plan- och Bygglagen (PBL)

Peggy Lerman gick igenom:

1. MKB i beslutande - olika typer av MKB
2. Styrsystemens upplägg, principer och tillämpning (hindra, hänsyn och stärka).
3. MKB-processers principer, aktörer
4. Behovsbedömning - behövs MKB?, "screening" ska det vara stor MKB el räcker liten? (MB 6:11)
5. Avgränsning - "scoping", lagom för samlad bedömning, alternativ (MB 6:12, MB 6:13)
6. Analysera - "assessment" (base line, significant effects, mitigation, significant impacts)
7. Granska analyser och process - "review"(MB 6:14)
8. Godkänna (MB 6:9.1)
9. Besluta och beakta "take into account" (MB 6:9.2; MB 6:16).
10. Följa upp - "monitor" (MB 6:18)

Bedömning av effekter och konsekvenser

Bedömning av effekter och konsekvenser

Ordet miljökonsekvensbeskrivning avslöjar kärnan i MKB. För att lyckas med detta så ska analyser och beskrivningar av framtiden, och hur den kan te sig för oss människor, göras, och "vägen dit", vilket kan vara svårt.

En bild (och dess biltext) beskriver detta rätt bra. Utgångsläge ("baseline"), påverkan ("predicting magnitude"), effekt ("predicting significance"), konsekvens och skyddsåtgärder ("designing mitigation"):

Miljökonsekvensbeskrivning

18 januari 2017 januari startade kursen "Miljökonsekvensbeskrivning" (MKB). När en ny kurs precis har startat kan det vara svårt att greppa innehåll och struktur, till och med vilken lärplattform som ska användas (alla kurser inom inst för teknik och samhälle). I Lund används två olika, Luvit, och LiveAtLund. Efter viss oklarhet så framkom att det är LiveAtLund som ska användas (nämner dessa "detaljer" eftersom jag är road av att se hur "effektivt" lärplattformen hanteras och används)


MKB är både en procedur och produkt
MKB är både en procedur (formaliserad arbetsgång) och produkt (dokument/rapport) som genomförs och tas fram, både i samband med tillståndsansökan ("MKB") och i samband med planarbete, t ex kommuners arbete med planering enligt Plan och Bygg Lagen  ("miljöbedömning").

MKB Historia
1985 EG direktiv rörande MKB 85/337/EEG
1987 MKB i väglagen
1988 Riksdagen beslutade om MKB
1991 Miljöprop om MKB införs 91-07-01
1999 MKB i 6 kap i miljöbalken (MB)
2001 Dir om SMB 2001/42/EG implementerat i EU 2004
2003 Revidering inom EU

Alla goda krafter och exempel

Jag blir glad när jag följer alla personer på Twitter som engagerar sig i miljöutmaningen, och läser om alla goda exempel. T ex "Något är möjligt : ekologi som livsnjutning"

Sorry

Några minuter visar Prince Ea varför vi kan vara ledsna:

************************************************************:

Dear Future Generations, Sorry.
Posted by Prince Ea on den 20 april 2015

Twitterinlägg när videon visats mer än 50 miljoner gånger. Mer info på: standfortrees.org

Giftfri vardag?

Ethel Forsberg som sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen och med lång erfarenhet av miljöfrågor från företag och myndigheter diskuterade under onsdagskvällen den 25 mars en Giftfri vardag? (hela programmet). Forsberg gav många konkreta exempel på gifter i vardagen, med fokus på mjukgörare i plaster. Det finns plast överallt, i sängen, soffan, mattallriken, tandborsten, ytskydd på kläder, skor etc. Men det finns många andra kemiska ämnen. En siffra som nämndes var 142 000 stycken kemiska ämnen (som är tillverkade av människan?, antar jag).

Jordbrukets utmaningar

Gun Rudquist från Naturskyddsföreningen och Erik Steen Jensen, professor vid SLU, diskuterade den 19 mars 2015 i Lund Ekologisk och matbrist - jordbrukets utmaningar ur svenskt och globalt perspektiv. Diskussionen leddes mycket bra av miljöstrateg Linda Birkedal. Föreläsningen arrangeras av Lunds kommun och Naturskyddsföreningen, hela programmet:

Staffan Laestadius om ”klimatet och välfärden"

Intressant att höra Staffan Laestadius (SL) berätta om ”klimatet och välfärden – en policyanalys; villkoren för en strukturomvandling”. SL har en ambition att vara akademisk, politisk och folkbildande.  SL visade kurvor hur temperatur och koldioxidhalt varierat flera 100 000-tals år tillbaka, men menade samtidigt att det är de sista 200 åren som är intressanta. Vi har hört många av rapporterna: Arktis istäcke minskar, hela Grönlands istäcke smälte under en viss tid, glaciärerna har minskat med i genomsnitt 11 meter etc etc. SL menar att vi sitter i fundamentala inlåsningar, lever i en modernitet, som gör oss fossilberoende. Även om intensiteten minskar (att vi får ut mer nytta per insatt enhet fossil energi) så ökar totala utsläppen och utsläppen av koldioxid per capita.  Vi behöver fokusera på omvandling till nya sektorer enligt SL. Produktion måste i ökad utsträckning ske i gröna sektorer (som kultur, tjänster, hantverk etc). SL sa dock att det finns svårigheter, som t ex att arbetslösheten är 11 % i genomsnitt i Europa. Det behövs (vanlig?) tillväxt (och därmed ”vanliga” utsläpp av koldioxid) för att minska arbetslösheten, menar många. Samtidigt är kravet på samhället att halvera utsläppen av koldioxid för varje generation, dvs vi  som är yrkesaktiva nu bör/ska halvera utsläppen av koldioxid, sen ska våra barn halvera utsläppen igen, och våra barnbarn bör/ska halvera utsläppen av koldioxid igen!  Det finns mycket att göra, t ex menade SL så kan vi ha 10 gånger så mycket vindkraft per ytenhet i Sverige (och producera över 100 TWh el/år, jämfört med drygt 10 som idag) och ändå bara ha lika mycket vindkraft per ytenhet som Tyskland har idag.

En intressant parallell till SL:s tankar kring en omställning som krävs nu, och som kan hämta inspiration från den omställning som skedde på 70-talet, är de omställningsperioder, med ungefär 40-års cykler, som Lennart Schön pratar om.

Källor: liknande slideshare, Se mer i UR programmet "En bok en författare-Klimatet och välfärden", inlägg på Twitter.



[youtube=http://youtu.be/yvIrsy_hZxA]

Vindkraftsprojekt

Tänkte här samla generella tankar om vindkraftsprojekt.

Det primära tanken att skriva något om detta var att jag fick se att det i Vindbrukskollen var möjligt att se avslagna projekt. Eftersom jag tror att man har mycket att lära av "misslyckade" projekt.

Nedan en bild från södra Öland, där man ser att det är både mycket natur (grönt) och kultur (rött) som ska skyddas. Man ser även att det är möjligt att i högra kolumnen (tredje raden uppifrån, efter "uppförda" och "beviljade") är möjligt att bara titta på just avslagna vindkraftsprojekt. De avslagna verken blir i kartan markerat som röda vindkraftsverk. Ett avslaget projekt kan ses nordnordost om Grönhögen "Ventlinge alvar" (klicka på bilden för en större bild):

Har naturen ett egenvärde?

Lars Samuelsson tar i sin avhandling från 2008, The Moral Status of Nature: Reasons to Care for the Natural World - Svensk titel: Naturens moraliska status: Moraliska skäl för att visa naturen omtanke, upp frågan om naturen har ett egenvärde. Ska vi visa omsorg om naturen för dess egen skull? Eller ska vi rent instrumentellt se på naturen och dess produkter. Ser vi instrumentellt på naturen så har naturen inget värde i sig, utan har endast betydelse så länge naturen gör gott för människan. (Denna text finns även här).

Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100

Efter att ha varit på Naturskyddsföreningen möte den 5 nov 2014 kring ”Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100” så skrev jag nedanstående kommentar på deras blogg:

Tack för intressant förevisning av kommande rapport ”Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100”. Måste erkänna att jag gillar begreppet ”klimatsäkra”. Tänk om det kunde sprida sig! Vad innebär det att klimatsäkra X? Hur mycket i dagens samhälle måste egentligen anpassas till naturen? Räcker det med att planera och bygga framtidens samhälle (fastigheter, vägar, fordon etc) rätt? Osäker på om det är samma ”klimatsäkra” som beskrivs i artikeln: "Att klimatsäkra Skåne handlar om klimatanpassning, men också om att minska Skånes klimatpåverkan."