torsdag, mars 30, 2017

Vad en MB av ÖP ska innehålla

Även om Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad (i rapporten "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", s 48-54) säger att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen", så kan det vara bra att veta vad en MKB av en plan enligt miljöbalken (MB) ska innehålla:

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av en plan ska, enligt MB 6 kap 12 §, innehålla:
1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs,
3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön,
5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet,
6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter,
7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan,
8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. Lag (2004:606).


Ovanstående punkter utvecklas nedan tillsammans med MB 6 kap 13 § som säger att hänsyn ska tas till:

tisdag, mars 28, 2017

Fyra framtidsscenarier

Lantmäteriet har, i en rapport "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", tagit fram fyra framtidsscenarier:

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad, menar (i rapporten "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", s 48-54) att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen":

onsdag, mars 22, 2017

Elva frågor kring MKB


Elva frågor kring MKB/(S)MB:

1. Syften med MKB?
2. Vad ska en MKB innehålla enligt MB K6P7 ?
3. Aktörer?
4. Hur kan man gå tillväga med "identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter"-arbetet?
5. Redogör för begreppen nulägesbeskrivning, alternativ och nollalternativ?
6. Beskriv kort vad Skadeförebyggande och kompensationsåtgärder är.
7. Redogör för SEA, SMB och miljöbedömning.
8. Hur kan uppföljningen gå till?
9. Vilka typer av alternativ förekommer i MKB sammanhang?
10. Bygger på MKB på rationellt beslutsfattande?
11. Avgränsningar, vilka element bör ingå?

fredag, mars 17, 2017

Tankar kring Malmös ÖP och MB av ÖP


Här analyseras Malmö kommuns miljökonsekvensbeskrivning (2014) som efter en utställning av Malmö kommuns översiktsplan (ÖP) 2012 (kallas även "planstrategin") uppdaterats (samlad bild över Malmös ÖP arbete; samt samrådsredogörelse). Här mer om vad en MKB av en ÖP ska innehålla.

Målet med Malmös ÖP är ambitiösa. De beskrivs bl a Malmös MB av ÖP, s 8, under rubriken "Övergripande mål och prioriterade inriktningar":
Målen beskrivs i planstrategin under rubrikerna Social balans och goda livsbetingelser, Ekonomisk dynamik och hållbarhet och Resurseffektivt samhälle och ekologisk uthållighet. Det senare bygger på målen i Malmös miljöprogram och regionala och nationella mål [se även "Hur kan Malmö växa hållbart", 2009]. Målen är att staden ska försörjas med förnybar energi, klimatpåverkan ska minska, staden ska bli mera resurssnål, biologisk mångfald ska bevaras och stärkas, jordbruksmark och naturvärden ska värnas och vattentillgångar ska skyddas. Goda vistelsemiljöer, ren luft och låga bullernivåer ska uppnås.


tisdag, mars 14, 2017

Konflikt som en social interaktion

Konflikt som en social interaktion

Jag avser att skriva om samråd kring planering av vindkraft. Det kan förekomma konflikter vid denna typ av planering/exploatering och för att förstå konflikter behövs generella tankar, teorier, kring intressekonflikter, som också konflikter kan beskrivas som. Konflikt definieras i Lars Hallgrens (2003) avhandling "I djupet av ett vattendrag" som:
en social interaktion under vilken de agerandes tillit till att interagera minskar (ibid, s 15):

torsdag, mars 09, 2017

Samråd 2

Jag har i ett annat inlägg om samråd skrivit att samråd är en viktig del inom MKB-processen.  Jag vill här omformulera och utveckla dessa tankar hur allmänheten tillsammans med verksamhetsutövaren kan förbättra potentiella projekt och planer, på engelska "public engagement". Sker ett ömsesidigt utbyte, en dialog, mellan allmänhet och verksamhetsutövaren för att förbättra potentiella projekt och planer brukar vi på engelska kalla det "public participation" (en mer utförlig text kring detta här).

Det finns olika syften med ett samråd vilket tagits upp av Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” och O’Faircheallaigh (2010) “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making”. Deras artiklar kan sammanfattas med att det finns fyra grupper av olika syften:

1. Demokratiaspekt - för att allmänheten har rätt att påverka.
2. "Substantive rationale" - för att allmänheten tillför projektet sakkunskap.
3. För att undvika konflikter och skapa legitimitet.
4. Påverka gruppers förmåga och makt.

onsdag, mars 08, 2017

MKB för vindkraft - med fokus på "public participation"

Först hade jag tänkt fokusera på MKB för vindkraft, med fokus på samråd, närmare bestämt i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Så här långt har arbetet kommit senare under våren 2017.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

torsdag, mars 02, 2017

MKB - projektörens perspektiv

Fredag den 3 mars ska Tobias Karmstig tala om "MKB - projektören perspektiv". Tobias arbetar bland annat med "omprövning av elnät". Tobias Karmstig talade om MKB för vindkraftsprojekt och för elnät. Den första medför påverkan under verkets livsläng (20-30 år) som är lokal, men nytta" är nationell. Det andra, elnät, är ett infrastrukturprojekt som ska vara för "evigt". Tobias talade om MKB framtagandet ingår i ett, eller flera, större projekt. Det kan bli flera projekt om regler kring Natura 2000 och/eller vattenlagen kopplas på. En intressentanalys kan se ut som nedan:

onsdag, mars 01, 2017

MKB för vindkraft - med fokus på samråd


Detta är början till en kort uppsats inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om MKB för vindkraft, med fokus på samråd. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Här visas hur detta arbete slutade, och nedan hur arbetet inleddes.

MKB (som miljökonsekvensbeskrivning förkortas i Sverige, eller "Environmental Impact Assessment" (EIA)), används i hela EU. En MKB utgår från direktiv 85/337/EEC. Ett direktiv som uppdaterats tre gånger och kodifierat genom direktiv 2011/92EU.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

måndag, februari 27, 2017

Med rätt villkor kan förnybar elenergiproduktion byggas ut

Både vinkraftsbranschen och bolag med kraftvärme tävlar nu om att bygga ut förnybar elenergiförsörjning. Kul! Båda skulle kunna bygga ut en kapacitet som motsvarar ytterligare mer än 10 TWhel/år. Nedan inledningen av en artikel publicerad den 24 februari 2017 i Dagens Samhälle:

torsdag, februari 23, 2017

Miljöbedömning av Lunds översiktsplan (ÖP)

En gruppuppgift i MKB-kursen är att göra en (strategisk) miljöbedömning (SMB) eller miljökonsekvensbedömning (MKB). Jag valde först en SMB av Lunds (nya) översiktsplan (ÖP). (Det råder språkförbistring om det ska heta/kallas SMB, miljöbedömning (MB) eller MKB, mer om detta senare). Direkt ska sägas att vi inte valde att göra en SMB för Lunds ÖP (eftersom det inte fanns något (samråds)underlag framme under våren 2017), utan en SMB gjordes för Malmös ÖP.

Nedan tas ändå något om Lunds ÖP upp eftersom den är i ett spännande slutskede under 2017 och 2018. Under 2017 ska samråd ske, och under 2018 ska översiktsplanen fastställas. Enligt Lunds hemsida så förflyter arbetet med ny översiktsplan på enligt nedan:

Enligt ovan ska ett samrådsunderlag tas fram under hösten 2016 och hela våren 2017 (inget underlag är klart innan terminen slutar). Det ska hållas samråd under hösten 2017. ​

måndag, februari 20, 2017

Samråd

Samråd är en viktig del inom MKB-processe (se t ex Dir 2003/35/EC). Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” går igenom olika definitioner på "public participation", bland annat hur mycket allmänheten kan/ska/bör/brukar involveras. Det är möjligt att dela in olika syften med samråd i tre grupper:

1. Normativt grundantagande - för att allmänheten bör få säga sitt.
2. "Substantive rationale" - det blir bättre beslut om allmänheten är med.
3. "Instrumental rationale" - för att undvika konflikter och skapa legitimitet (Glucker et al, 2013).

Glucker et al (2013) tre huvudkategorier kan jämföras med O’Faircheallaigh (2010) artikel “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making” tre huvudkategorier för olika syften med samråd:

torsdag, februari 16, 2017

MKB för ESS

Gitte Isacsson berättade den 16 februari om hur miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) togs fram för ESS (ritning, karta-Google Earth) mellan åren 2009 och 2014. (Se här vad som hänt rörande miljöarbetet på ESS efter 2014).

ESS var mellan 2010-2015 ett Svensk-Danskt företag, som 10 okt 2015 blev ERIC (European Research Infastructure Consortium). Kameror tar kontinuerligt bilder från ESS-området, bland annat ur denna vinkel:

ESS följer tre parallella processer för att få tillstånd:

onsdag, februari 15, 2017

Kvalitetsgranskning av MKB

Kvalitetsgranskning av MKB

En MKB ska vara relevant (innefatta analys, fokusera på signifikanta aspekter etc) och transparent (beskriva metoder och osäkerheter etc). Detta för att olika aktörer ska veta/förstå och kunna bedöma/värdera, komma överens och besluta på bra sätt. Nedan beskrivs två checklistor (eller "package") för att kunna bedöma en MKB-rapport på ett systematiskt sätt, Lee-Colley package och IAU Review Package.

Lee-Colley package

Ett par personer att hålla i handen är Lee-Colley "package" 1999/2004:
1. Projekt 2. Impacts 3. Alternativ 4. Presentation:


Dialogbaserad förankring

Här något om "dialogbaserad förankring/landskapsanalys" eller "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Det beskrivs bra i nedanstående film:

Förankring from Naturvårdsverket on Vimeo.

 Nedan en film där kulturgeograf Karin Hammarlund berättar om landskap, landskapsanalys och "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Malmös vindkraftsplanering och översiktsplan tas upp som exempel:

tisdag, februari 14, 2017

Rapport inom MKB kurs

Tänker här skriva ner tankar kring hur en rapport inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen kan se ut (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om samrådsprocessen gällande vindkraft. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade.

Det är viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. (Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005). Ett sätt beskriva, avgöra, om samrådsprocessen levt upp till Århuskonventionen är att se i vilken utsträckning samråden varit dialogbaserade och därmed kan beskrivas som "deliberativ" eller samrådsdemokrati.

I Trelleborgs Allehanda läste jag om en nystartad förening som  på eget initiativ diskuterar hur man kan göra sydkusten självförsörjande på förnybar energi. En av personerna som ligger bakom föreningen är forskare Magnus Jiborn. Tanken är att utreda hur mycket energi som i så fall behövs och därefter förankra idéerna hos kommuninvånarna. Magnus Jibor är väl medveten om vindkraft kan möta motstånd (källa):

måndag, februari 13, 2017

Pierenta

Vi fick som konsulter i uppdrag att identifiera alternativ, avgränsa system, identifiera de viktigaste potentiella effekterna för miljön, samhälle och naturresurser när ett gruvföretag, AURO, har för avsikt att etablera sig i Pierenta och där bryta bly och zink (hela uppgiften):


torsdag, februari 09, 2017

Miljöbedömningar av planer och program

 (strategisk) Miljöbedömningar (SMB) av planer och program med Lars Emmelin

Miljöbedömningar av (kommunala) planer och program utgår från Dir 2001/42/EG (html, pdf); MB 6 kap 11-18 §§.

Formella begrepp
Miljöbedömning (proceduren)
MKB (dokumentet) direktivets benämning "miljörapport".

I program och ÖP avgörs OM något ska utföras. I detaljplan och bygglovs projekt-MKB avgörs Vem som gör något.

Några delvis överlappande myter om miljöbedömning (MB):

onsdag, februari 08, 2017

Planeringsteori


Planeringsteori med Jamil Khan (avhandling).

På nätet kunde jag, på flera ställen, hitta ungefär samma beskrivning av olika planeringsteorier: Rationell planering, advokatplanering, generativ planering och kommunikativ planering (källa), se mer nedan.

Jamil Khan utgick från den rationella planeringen (1. tydliga mål 2. överväga val noga, 3 strävar efter fullständig kunskap; antar vidare nyttomaximering och total förutsägbarhet), som har kritiserats på följande punkter:
  • inga reella alternativ,
  • brister i samråd,
  • bristfällig beskrivning av alternativ,
  • tar inte hänsyn till kumulativa effekter,
  • tar lång tid att genomföra.

Alternativsökning

Forskaren Eric Markus tog den 8 februari 2017 upp tre olika synsätt när det gäller att söka alternativ under en miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning: noll-alternativ (ofta ej samma som nuläget!, lokaliseringsalternativ och utformningsalternativ (Källa: Markus PP-material, se även MB 6 kap 7§ - punkt 4):


Hittade även följande text där Eric Markus medverkat:

fredag, februari 03, 2017

Public participation, conflict resolution and decision making

Public participation, conflict resolution and decision making


Blev fokus samråd = consultation och public participation.

Varför samråd?
  • tidig kunskapsinhämtning,
  • för att få en demokratisk process,
  • kunna avgöra (i tidigt samråd) om det är BMP (Betydande MiljöPåverkan).
Århuskonventionen (2005)
  • right to know,
  • right to speach,
  • right to be heard.
Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC och EG förordning 1367/2006 per den 6 september. Sverige undertecknade konventionen 25 juni 1998 och ratificerade den 25 maj 2005 (källa), så man brukar säga att Århuskonventionen är från 2005

torsdag, februari 02, 2017

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

Margaretha Svenning berättade om MKB-processen ur samrådsmyndighetens, Länsstyrelsens, perspektiv onsdag den 1 februari. Hon tog upp fallet Scandust i Landskrona för ett exemplifiera myndighetens roll (eller kanske snarare roller, eftersom Länsstyrelsen har en roll vid samråd, en en annan när tillstånd (ev) ska ges).

Svenning tog upp att det som framkommit i MKB ska leva vidare i företagets tillstånd.

2 kap MB - hänsynsregler - i denna del av miljöbalken (MB) poängterades speciellt (författningar som utgår från detta kapitel). Nedan en bild av hänsynsreglerna (källa)

måndag, januari 30, 2017

Samrådsunderlag och samrådshandling

Vad ska man kalla de olika stegen i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) under planläggningsprocessen?

Ett statlig verk benämner första samrådet och det underlag som hör till detta samråd för samrådsunderlag. Det är i detta skede, och med detta underlag, som Länsstyrelsen bestämmer om det är en betydande miljöpåverkan och en stor MKB ska göras.

Det andra steget för samrådshandling. Nedan en bild av planläggningsprocessen (källa, s 5):



torsdag, januari 26, 2017

MKB-perspektiv på Miljöbalken (MB) och Plan- och Bygglagen (PBL)

Peggy Lerman gick igenom:

1. MKB i beslutande - olika typer av MKB
2. Styrsystemens upplägg, principer och tillämpning (hindra, hänsyn och stärka).
3. MKB-processers principer, aktörer
4. Behovsbedömning - behövs MKB?, "screening" ska det vara stor MKB el räcker liten? (MB 6:11)
5. Avgränsning - "scoping", lagom för samlad bedömning, alternativ (MB 6:12, MB 6:13)
6. Analysera - "assessment" (base line, significant effects, mitigation, significant impacts)
7. Granska analyser och process - "review"(MB 6:14)
8. Godkänna (MB 6:9.1)
9. Besluta och beakta "take into account" (MB 6:9.2; MB 6:16).
10. Följa upp - "monitor" (MB 6:18)

onsdag, januari 25, 2017

Bedömning av effekter och konsekvenser

Bedömning av effekter och konsekvenser

Ordet miljökonsekvensbeskrivning avslöjar kärnan i MKB. För att lyckas med detta så ska analyser och beskrivningar av framtiden, och hur den kan te sig för oss människor, göras, och "vägen dit", vilket kan vara svårt.

En bild (och dess biltext) beskriver detta rätt bra. Utgångsläge ("baseline"), påverkan ("predicting magnitude"), effekt ("predicting significance"), konsekvens och skyddsåtgärder ("designing mitigation"):

onsdag, januari 18, 2017

Miljökonsekvensbeskrivning

18 januari 2017 januari startade kursen "Miljökonsekvensbeskrivning" (MKB). När en ny kurs precis har startat kan det vara svårt att greppa innehåll och struktur, till och med vilken lärplattform som ska användas (alla kurser inom inst för teknik och samhälle). I Lund används två olika, Luvit, och LiveAtLund. Efter viss oklarhet så framkom att det är LiveAtLund som ska användas (nämner dessa "detaljer" eftersom jag är road av att se hur "effektivt" lärplattformen hanteras och används)


MKB är både en procedur och produkt
MKB är både en procedur (formaliserad arbetsgång) och produkt (dokument/rapport) som genomförs och tas fram, både i samband med tillståndsansökan ("MKB") och i samband med planarbete, t ex kommuners arbete med planering enligt Plan och Bygg Lagen  ("miljöbedömning").

MKB Historia
1985 EG direktiv rörande MKB 85/337/EEG
1987 MKB i väglagen
1988 Riksdagen beslutade om MKB
1991 Miljöprop om MKB införs 91-07-01
1999 MKB i 6 kap i miljöbalken (MB)
2001 Dir om SMB 2001/42/EG implementerat i EU 2004
2003 Revidering inom EU

onsdag, april 22, 2015

Sorry

Några minuter visar Prince Ea varför vi kan vara ledsna:

************************************************************:
Dear Future Generations, Sorry.
Posted by Prince Ea on den 20 april 2015
Twitterinlägg när videon visats mer än 50 miljoner gånger. Mer info på: standfortrees.org

onsdag, mars 25, 2015

Giftfri vardag?

Ethel Forsberg som sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen och med lång erfarenhet av miljöfrågor från företag och myndigheter diskuterade under onsdagskvällen den 25 mars en Giftfri vardag? (hela programmet). Forsberg gav många konkreta exempel på gifter i vardagen, med fokus på mjukgörare i plaster. Det finns plast överallt, i sängen, soffan, mattallriken, tandborsten, ytskydd på kläder, skor etc. Men det finns många andra kemiska ämnen. En siffra som nämndes var 142 000 stycken kemiska ämnen (som är tillverkade av människan?, antar jag).

torsdag, mars 19, 2015

Jordbrukets utmaningar

Gun Rudquist från Naturskyddsföreningen och Erik Steen Jensen, professor vid SLU, diskuterade den 19 mars 2015 i Lund Ekologisk och matbrist - jordbrukets utmaningar ur svenskt och globalt perspektiv. Diskussionen leddes mycket bra av miljöstrateg Linda Birkedal. Föreläsningen arrangeras av Lunds kommun och Naturskyddsföreningen, hela programmet:

torsdag, mars 12, 2015

Staffan Laestadius om ”klimatet och välfärden"

Intressant att höra Staffan Laestadius (SL) berätta om ”klimatet och välfärden – en policyanalys; villkoren för en strukturomvandling”. SL har en ambition att vara akademisk, politisk och folkbildande.  SL visade kurvor hur temperatur och koldioxidhalt varierat flera 100 000-tals år tillbaka, men menade samtidigt att det är de sista 200 åren som är intressanta. Vi har hört många av rapporterna: Arktis istäcke minskar, hela Grönlands istäcke smälte under en viss tid, glaciärerna har minskat med i genomsnitt 11 meter etc etc. SL menar att vi sitter i fundamentala inlåsningar, lever i en modernitet, som gör oss fossilberoende. Även om intensiteten minskar (att vi får ut mer nytta per insatt enhet fossil energi) så ökar totala utsläppen och utsläppen av koldioxid per capita.  Vi behöver fokusera på omvandling till nya sektorer enligt SL. Produktion måste i ökad utsträckning ske i gröna sektorer (som kultur, tjänster, hantverk etc). SL sa dock att det finns svårigheter, som t ex att arbetslösheten är 11 % i genomsnitt i Europa. Det behövs (vanlig?) tillväxt (och därmed ”vanliga” utsläpp av koldioxid) för att minska arbetslösheten, menar många. Samtidigt är kravet på samhället att halvera utsläppen av koldioxid för varje generation, dvs vi  som är yrkesaktiva nu bör/ska halvera utsläppen av koldioxid, sen ska våra barn halvera utsläppen igen, och våra barnbarn bör/ska halvera utsläppen av koldioxid igen!  Det finns mycket att göra, t ex menade SL så kan vi ha 10 gånger så mycket vindkraft per ytenhet i Sverige (och producera över 100 TWh el/år, jämfört med drygt 10 som idag) och ändå bara ha lika mycket vindkraft per ytenhet som Tyskland har idag.

En intressant parallell till SL:s tankar kring en omställning som krävs nu, och som kan hämta inspiration från den omställning som skedde på 70-talet, är de omställningsperioder, med ungefär 40-års cykler, som Lennart Schön pratar om.

Källor: liknande slideshare, Se mer i UR programmet "En bok en författare-Klimatet och välfärden", inlägg på Twitter.



[youtube=http://youtu.be/yvIrsy_hZxA]

fredag, november 21, 2014

Vindkraftsprojekt

Tänkte här samla generella tankar om vindkraftsprojekt.

Det primära tanken att skriva något om detta var att jag fick se att det i Vindbrukskollen var möjligt att se avslagna projekt. Eftersom jag tror att man har mycket att lära av "misslyckade" projekt.

Nedan en bild från södra Öland, där man ser att det är både mycket natur (grönt) och kultur (rött) som ska skyddas. Man ser även att det är möjligt att i högra kolumnen (tredje raden uppifrån, efter "uppförda" och "beviljade") är möjligt att bara titta på just avslagna vindkraftsprojekt. De avslagna verken blir i kartan markerat som röda vindkraftsverk. Ett avslaget projekt kan ses nordnordost om Grönhögen "Ventlinge alvar" (klicka på bilden för en större bild):

onsdag, november 19, 2014

Har naturen ett egenvärde?

Lars Samuelsson tar i sin avhandling från 2008, The Moral Status of Nature: Reasons to Care for the Natural World - Svensk titel: Naturens moraliska status: Moraliska skäl för att visa naturen omtanke, upp frågan om naturen har ett egenvärde. Ska vi visa omsorg om naturen för dess egen skull? Eller ska vi rent instrumentellt se på naturen och dess produkter. Ser vi instrumentellt på naturen så har naturen inget värde i sig, utan har endast betydelse så länge naturen gör gott för människan. (Denna text finns även här).

fredag, november 07, 2014

Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100

Efter att ha varit på Naturskyddsföreningen möte den 5 nov 2014 kring ”Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100” så skrev jag nedanstående kommentar på deras blogg:

Tack för intressant förevisning av kommande rapport ”Underlag för ett klimatsäkrat Skåne till 2100”. Måste erkänna att jag gillar begreppet ”klimatsäkra”. Tänk om det kunde sprida sig! Vad innebär det att klimatsäkra X? Hur mycket i dagens samhälle måste egentligen anpassas till naturen? Räcker det med att planera och bygga framtidens samhälle (fastigheter, vägar, fordon etc) rätt? Osäker på om det är samma ”klimatsäkra” som beskrivs i artikeln: "Att klimatsäkra Skåne handlar om klimatanpassning, men också om att minska Skånes klimatpåverkan.

torsdag, augusti 28, 2014

Bredda, fördjupa analysen och förståelsen för vindkraft

Vad kan man göra för att bredda och fördjupa analysen och förståelsen för vindkraft.
Tre områden:

1. Beskriva, förklara, förstå och bidra till att förutsäga och effektivisera den kommunala beslutsprocessen.
2. Beskriva, förklara och förstå hur en landskapsanalys görs, och bidra till att förutsäga och effektivisera densamma.
3. Beskriva, förklara och förstå hur en bullersanalys görs, och bidra till att förutsäga och effektivisera densamma.

Ett fjärde område skulle kunna vara
4a. Beskriva, förklara och förstå hur vindkraftsägare gör för att få bra ersättning för den el som produceras.
4b. Beskriva, förklara och förstå hur energibolag gör för att ge en rimlig ersättning för den el som produceras i mindre anläggningar (där kanske inte marknadspris gäller). Och bidra till att förutsäga och effektivisera förhandlingsläget mellan producent och elköpare.

fredag, januari 24, 2014

Lönsamhet för stora (3 MW) vindkraftverk

Lönsamhet för stora (3 MW) vindkraftverk kan räknas ut med denna kalkyl. Nedan ser ni en del av kalkylarket. Lättast för att se helheten och kunna ändra indata (gulmarkerat) är att klicka här och öppna upp hela kalkylarket.

 


onsdag, december 18, 2013

Ekonomin för vindkraft

Har tittat på ekonomin för ett normalstort vindkraftsverk (2,3 MW). Här kan du hämta Excelbladet som jag diskuterar utifrån i nedanstående film:


söndag, maj 05, 2013

Sverker Sörlin attackerar miljöfrågan från ett nytt spännande håll

Vill här lyfta fram Sverker Sörlin, professor vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på Kungliga tekniska högskolan, ordförande för Stiftelsen Folkuniversitetet och aktuell, tillsammans med Anders Ekström, med boken "Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle", eftersom han attackerar miljöfrågan från ett nytt spännande håll. Centralt budskap i boken enligt Sörlin:
– Vi försöker artikulera vad humanistisk kunskap är och hur vi kan ha användning av den. Det har länge funnits en oklarhet kring det. Humanioran beskrivs ofta befinna sig i kris men det håller inte vi med om.

Fråga till Sörlin: Ni skriver om humanioras nya roll i samhället, berätta:
– I dag pågår stora ekonomiska, miljömässiga och globala förändringar och då uppstår ett större behov av ett öppet och förutsättningslöst prövande, vilket är humaniorans uppgift. Vi tycker att vi ser mängder av tecken i världen på att humanistisk kunskap efterfrågas eftersom den typen av utveckling är så komplex att det inte räcker med teknisk eller ekonomisk expertis. Men då gäller det även att humanisterna själva förstår sin uppgift och försöker medverka i den här förändringen, inte bara kritisera ett pågående förlopp.  Resten av artikeln här.

onsdag, april 10, 2013

Klimatförändringar i nutid och i geologisk tid

Vilka fenomen och aktiviteter kan sättas  i samband med klimatförändringar?  En klimatförändring som diskuteras mycket nu är ökad växthuseffekt, dess orsaker, hur mycket effekten ökar, och vad den leder till, just nu och i framtiden. Vi har sedan 100 år tillbaka en ökande växthuseffekt och vi ska i denna text se hur katastrofer som översvämningar och eventuellt stormar har ökat i antal sista tiden. Dessa tankar finns även i pdf-fil, och på yompu; som skrivits inom en kvällskurs.

Vi ska även här se att klimatet förändrats många gånger under jordens historia (Wolfarth och Björck (2007) "Vart är klimatet på väg"; Björck  (2008) "Jordens ständigt föränderliga klimat";  KVA (2009) "Uttalande av akademien om klimatförändringar").  Vi ska se till klimatförändringar både i nutid (ett 10-tal år, det ska ha gått 30 år innan man kan tala om klimatförändringar; ett exempel är de sista 10 årens vikande temperaturökning som inte ännu helt tolkats som en klimatförändring, dvs  klimatkänsligheten har ännu inte omräknats) och lång tid (100 000-tals, till och med miljontals år). Undertecknad vill direkt säga det är svårt att med trovärdighet visa på kausala samband (att X påverkar och leder till Y), speciellt svårt är det att visa att X, och endast X, leder till Y, både eftersom det är vetenskapligt svårt och eftersom det säkert med stor sannolikhet sällan är så endast X leder till Y. Speciellt svårt är det med klimatförändringar eftersom de per definition sker över längre tid, vilket gör att man inte ska se till enskilda år eller enskilda regioner. Här ska vi därför se globalt och över längre tid (minst 10-tals år).

tisdag, november 20, 2012

Hade dinosaurierna det hett om öronen?

Hade dinosaurierna det hett om öronen? I denna text ska vi se på hur varmt det var på jorden när dinosaurierna levde. Redan nu kan avslöjas att dinosaurierna hade det varmt om "öronen", samt blött om fötterna.

Det är bra att ha långa tidsperspektiv när klimatförändringar diskuteras, och vad kan vara längre tidsperspektiv än att se hur klimatet har varierat under hela eonen Fanerozoikum (från och med perioden kambrium då "utvecklat" liv "startade" för 542 miljoner år sedan), speciellt under dinosaurietiden (perioderna trias, jura och krita; för 251 - 65 miljoner år sedan). Det var en "värmetopp" för ung 100 miljoner år sedan, när dinosaurierna stod på sin "topp", i mitten och slutet av kritperioden:

Phanerozoic Climate Change


tisdag, september 25, 2012

Michael Porter talar om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR)

Michael Porter är en av de största inom företagsekonomi när det gäller hur företagsstrategi och konkurrenskraft ska analyseras och förstås. Nedan presenteras ett sex minuter lång videoinspelning där  Michael Porter talar om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR):
Professor Michael Porter of Harvard Business School spoke to an audience of senior corporate giving professionals at CECP's Corporate Philanthropy Summit on June 2, 2010 about the role of business in social and economic development. He introduced the concept of "Creating Shared Value" (CSV) as distinct from "Corporate Social Responsibility" (CSR) and explained how CSV can help advance both the corporate and social goals of a company:



Jag blir både glad och inspirerad av Michael Porter tal om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR). Samtidigt blir jag uppgiven och lite nedstämd att det fortfarande behövs. Precis dessa frågor har flera talat om länge. International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE) i Lund har talat om dessa frågor sedan 80 talet. Alla publikationer som getts ut vid IIIEE bär med sig det tema som Michael Porter talar om, dvs att företagen kan utgöra en positiv kraft när vi går mot ett mer hållbart samhälle (bl a undertecknads lic).

Den blir kanske lite känsligt när man kommer in på med vilken kraft företag kan (och bör?!) sträva efter att "ligga före" (lagen) när det gäller att miljöanpassa processer och produkter. Ska allt ske frivilligt eller ska vissa saker regleras av politiker? Vilket ansvar har vi konsumenter att välja mest miljöanpassade och socialt godtagbar produkt? Det är några av de frågor som också kommer ut när man har sagt att företag kan verka för miljöanpassa sina processer och produkter. Michael Porter har säkert en del av "lösningen" när han säger att företag i ökad utsträckning kan verka för att samarbeta med omgivande samhället. Och tar ledare (styrelser, företagsledare och medarbetare som påverkar sin omgivning) till sig kunskap kring hur samhället är beroende av naturens resurser och tillståndet i naturen så behöver inte distinktionen mellan kan och bör vara svår...





torsdag, september 20, 2012

Hur de första dinosaurierna blev funna

Om taxonomi, nomenklatur och hur de första dinosaurierna blev funna

Inom kursen Dinosauriernas värld, 7,5 hp andra träff berättade Mats Eriksson om taxemoni (läran om släktskapsförhållanden) och nomenklatur (läran om hur rätt namn skapas för djur (ICZN) och växter (ICBN)). T ex nämndes artnamnet för Tyrannosaurus rex (som betyder Stor ödla kung, bilder), som kan skrivas ut strikt Tyrannosaurus rex s.s. och i vid bemärkelse Tyrannosaurus rex s.l. Det finns typexemplar (holotyp) av varje art


Johan Lindgren berättade om kända geologiska personer som kan kopplas till dinosauriernas historia:

Jean Baptise de Lamarck (1744-1829), militär, banktjänsteman och botaniker. Tittade på ryggradslösa djur (evertebrata). Trodde utveckling kunde förvärvas mellan generationer.

Kostnad för vindkraft


Det skrivs på många ställen vad en storskalig vindkraftsutbyggnad kostar. 215 miljarder kronor för att komma upp till 30 TWh vindkraft per år. Detta är något som Mattias Hennius, informationschef på E.ON Vind tar upp i en artikel i Corren den 20 september där han bemöter Christian Dahlgrens ledarartikel från den 14 sept.

Det är lätt att blanda ihop total investeringskostnad och den "extra" insats samhället gör för att "stödja" nya energislag (i detta fall vindkraft). Här är det, vad jag förstår, den totala kostnaden som diskuteras.

torsdag, augusti 23, 2012

Energi och Byggnadsdesign

Boendet är ett konkret område där var och en kan göra något för att minimera miljöpåverkan genom en klok energianvändning, ibland egen energiförsörjning. Det är något man arbetar med och forskar inom med inom avdelningen Energi och Byggnadsdesign inom institutionen Arkitektur och byggd miljö (A-huset).

Maria Wall leder avdelningen Energi och Byggnadsdesign. Där forskas bl a på klimtskal, passivhus, solfångare, solceller (bl a i fönster), ventilationssystem, lågenergikontor och solintegrerad arkitektur.

tisdag, april 03, 2012

Astronomiska variationer - Milankovitch

Astronomiska variationer, såsom variationer i jordens bana runt solen, förändras långsamt (periodicitet på ung 100000 år, 40000 år och ca 20000 år)  på tre olika sätt, excentricitet, skevhet och precession (källa Bogren, Gustavsson & Loman, Klimatförändringar, 2006:101-103). Cyklerna benämns ofta Milankovitchs (Sv) cykler efter den serbiska matematikern och astronomen :
Excentriciteten gör att solens instrålning vid atmosfärens övre gräns varierar med 0,2% (ett litet tal, men kan vara tillräckligt för att påverka jordens medeltemperatur).

Skevheten/lutningen varierar mellan 21,5 grader och 24,5 grader) har betydelse för årstidsvariationer (just nu är den 23,5 grader och den ökar, vilket gör att årstidsvariationer förstärks).

Precessionen, att jorden vrider sig runt normalen till jordbaneplanet, förändrar tidpunkten på året när jorden är närmast solen (perihelium, solinstrålningen är då på 1412 W/kvm vid atmosfärens övre gräns) respektive längst från solen (aphelium, 1321 W/kvm vid atmosfärens övre gräns) omfattar två tidscykler på 23000 år respektive 18000 år. För närvarande infaller max solinstrålning (1412 W/kvm), perihelium, den 6 januari. Detta påverkar inte totala mängden solinstrålning över ett år, medelvärdet för instrålningen vid atmosfärens övre gräns är 1365 W/kvm, men har betydelser för fördelningen mellan årets dagar:

onsdag, mars 28, 2012

Kontakt med Trias och Jura

Det är möjligt att få kontakt med trias, jura och kritatiden (då dinosaurierna levde) i området öster om Helsingborg. T ex dagbrottet Lunnom och Mölledammarna. Lunnom och Mölledammarna ligger i vackert naturområde. Områden man både brutit kol och lera.

Dessa båda områden är dock numera vattenfyllda:

Under Juratiden (200-144 Mår sedan) så var det omfattande vulkanism i Skåne. Samtidigt vandrade det runt dinosaurier i Skåne. Avtryck från rovdinosarien Dilophosaurus (en "dramatisk" visualisering) har hittats i Vallåkra, vid Wallåkra stenkärlsfabrik (hitta dit).  På 70 talet trodde man det var spår efter en Plateosaurus man funnit, men den har fem tår (och inte tre, som Dilophosaurus). Här har vi en  Dilophosaurus på språng:


tisdag, mars 13, 2012

Staten och kapitalet mot samma hållbara mål

Staten och kapitalet mot samma hållbara mål

Hur ska vi komma närmare ett hållbarare samhälle? Det förekommer ibland "gräl" om ansvaret främst ska ligga på staten (att reglera och föreskriva lagar och förordningar) eller om kapitalet genom marknaden (du och jag när vi väljer vad vi ska köpa på en "fri" marknad). Som tur är förordar många numera att både staten och marknaden behövs för att vi mer och mer ska närma oss ett hållbart samhälle. Bland annat Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson för fram detta under ett seminarium om modeindustrins ansvar och möjligheter att bli mer hållbart, Ett mode för framtiden.

Mikael Karlsson förde vidare fram tanken att staten ska ta ansvar för produkternas (varor och tjänsters) kvalitet (med avseende på hur stor skada de kan förorsaka i naturen) och marknaden i huvudsak ska ta ansvar för mängden produkter (kvantiteten av produkter). Intressant uppdelning av ansvar mellan stat och marknad!

Nedan en bild av hur marknadsekonomi och statens regleringar (via en demokratisk process) samverkar för att påverka den ekonomiska/tekniska sfären (med avseende på hur denna sfär i sin tur påverkar naturen):
Två vägar för att påverka den ekonomiska/tekniska sfären:marknadsekonomi och  statliga  regleringar
Källa: Lundgren (1998)

onsdag, januari 25, 2012

kursen Skånes geologi

På första föreläsningen på kursen Skånes geologi fick vi träffa professorerna Mats Eriksson och Per Ahlberg. Det är intressant att få ta del av deras intresseområde under rätt så avspända former som ändå kvällskurser är. Den bok som används i kursen är Vibrerande urtid:

Mats och Per pratade bl a om bergartscykeln. Det geologiska perspektivet är verkligen låååångt!
Bergartscykeln

Hur gammal är då jorden? Länge trodde vi, när vi var "ensidigt" kristna, att jorden var 6000 år, vilket James Ussher (1581-1656) och Johan Albrecht Bengel (1687-1752) räknat ut. Det var verkligen svårt att frigöra sig från det kristna tänkandet på den tiden. (Vilket tänkande har vi svårt att frigöra oss från idag?)

Nu vet vi att jorden är 4,6 miljarder år.

Det har hänt en hel del under jordens historia. På en annan kvällskurs på geologiska i Lund fokuseras på hur klimatet har förändrats med ett geologiskt perspektiv. Vi har t ex ishustider med en periodicitet på 135 miljoner år! Även om vi haft det mycket kallare än nu, så har jag tidigare, med inspiration från den andra kvällskursen, skrivit att vi måste begränsa uppvärmningen innan nästa istid (som borde komma "strax" (med ett geologiskt perspektiv)).

torsdag, maj 19, 2011

Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid

Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid, skriver Tim Jackson i boken Välfärd utan tillväxt

Mer om denna bok (text på Adlibris):

I kölvattnet av en ekonomisk kris som tycks ropa efter ökad konsumtion måste vi försöka rädda världen undan ett kollapsande klimat. Men hur ska vi lyckas förena evig tillväxt med minskad miljöpåverkan?

I denna nydanande och omdiskuterade bok gör Tim Jackson upp med vår tids besatthet av tillväxt. Fattigare nationer behöver naturligtvis få utvecklas men för avancerade ekonomier finns mängder av bevis för att vi snarast tycks bli mindre lyckliga om vi konsumerar mer.

Vad som är än mer oroande är att den ökande konsumtionen håller på att få ekosystemen att falla samman. Om vi inte kraftigt minskar konsumtionens miljöpåverkan så måste vi hitta en väg till välfärd som inte är beroende av kontinuerlig tillväxt. En väg som kanske rentav kan leda till kreativitet och ett varaktigt välmående bortom marknadens direktiv.



Economic growth is generally seen as an unequivocally good thing. But economists have long conceded that the most common form of measurement of economic activity, gross domestic product, is a less-than-perfect way of describing what is happening. It forms, perhaps, a slightly questionable foundation on which to base a discussion on growth.

Probably the most famous critique of this measure was uttered by Bobby Kennedy, the US politician, in March 1968. This formal economic statistic, Kennedy said:
“counts air pollution and cigarette advertising, and ambulances to clear our highways of carnage. It counts special locks for our doors and the jails for those who break them ... yet the gross national product does not allow for the health of our children, the quality of their education, or the joy of their play ... it measures everything, in short, except that which makes life worthwhile.”

The developed world needs to consume less. The WWF, the conservation body, argues that the world is currently using one and a half planet’s worth of resources, a trend that is unsustainable. Rampant consumerism has to be checked.

Prof Jackson is unequivocal. “We spend money we don’t have, on things we don’t need, to make impressions that don’t last, on people we don’t care about,” he says.

En svensk debattör Karl-Henrik Robèrt, professor i Strategisk hållbar utveckling och grundare av Det Naturliga Steget, skriver på SvD Opinion den 16 februari 2013: Flummigt att hänvisa till grön ekonomi.